Undersökningar har visat att barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar ju högre upp i Äldrarna de kommer, samt att kunskaperna Àr bristande. Undersökningar visar Àven att förskolan kan spela en stor roll för vilken uppfattning barnen fÄr av naturvetenskap. Det Àr sÄledes av stor betydelse hur de pedagoger som Àr verksamma i förskolan uppfattar naturvetenskapens plats i förskolan. Syftet med studien har varit att beskriva pedagogers uppfattningar om naturvetenskapens plats i förskolan. Genom de intervjuer som genomförts med pedagogerna har det visat sig att mÄnga av dessa uppfattar att naturvetenskap i förskolan innebÀr att vistas i naturen och lÀra sig om miljö, vilket Àven visade sig i hur de beskrev sig arbeta med Àmnet.

Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.

I dennna uppsats Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielÀrare i svenska och/eller religion pÄ teoretiska gymnasieprogram förhÄller sig till bedömning av elevarbeten inlÀmnade efter elutdatum. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka argument lÀrarna har för sitt bedömningssÀtt samt vilka ramfaktorerna Àe som kan tÀnkas styra deras möjligheter och begrÀnsningar. Med elevarbeten menar vi enskilda, skriftliga inlÀmningsarbeten. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med utgÄngspunkt i en intervjuguide och utgÄr frÄn den fenomenografiska ansatsen för att lyfta fram lÀranas uppfattningar som dÀrefter tolkas utifrÄn ramfaktorteorin dÀr vi utröner sÄvÀl yttre som inre ramar. LÀrarnas uppfattningar delas in i tre huvudkategorier: slutdatum - absolut, stöd i styrdokumenten samt disskussioner kring slutdatum mellan kolleger.

SocialtjÀnsten ska vara en myndighet som ger service och hjÀlp av god kvalitet till alla mÀnniskor. Det ska vara rÀttvist och inkluderande. Det Àr den socialtjÀnstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktÀr sÄ att alla i samhÀllet kan kÀnna sig vÀlkomna till socialtjÀnsten. Forskning visar att transpersoner Àr en sÀrskilt utsatt grupp dÄ de bryter mot de normer som sÀger att det bara ska vara tvÄ kön, och dÀrför tycker jag att det Àr sÀrskilt relevant för socialtjÀnsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell lÀggning eller etnicitet. Jag har dÀrför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhÄllningssÀtt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

SAMMANFATTNING Tidigare studier har handlat om jÀmförelse av patienternas erfarenheterfrÄn olika undersökningar av tjocktarmen som kolografi, koloskopi och DT -kolografi. Denna studiehar lyft upp patientens erfarenheter frÄn DT -kolografi som berodde pÄ bemötande frÄn personalenvid DT -kolografi och pÄ patientens erfarenheter frÄn tidigare undersökningar. Syfte med studienvar att beskriva hur patienten upplevde DT-kolografi. Materialet hade erhÄllits frÄn intervjuer medsjutton patienter och analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade attpatienternas upplevelse av undersökningen berodde pÄ bÄde bemötande frÄn röntgensjuksköterskanvid DT-kolografi och pÄ patienternas egna erfarenheter frÄn tidigare undersökningar och pÄ derasförvÀntningar..

Syftet med denna uppsats har varit att empiriskt undersöka om barn har erfarenheter av stress i samband med matematik och i sÄ fall varför denna stress yttrar sig. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ elva elever i Är 2 och 3 egnas erfarenheter och uppfattningar om stress i samband med matematik. Jag har bedrivit ostrukturerade och ostandaliserade gruppintervjuer. Min teoretiska del bestÄr av tvÄ delar, den första behandlar definitioner av tvÄ centrala begrepp, stress och stressor. Den andra sammanstÀller relevant forskning om barns stress.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn pÄ begreppet handledning samt pÄ vilket sÀtt handledning som metod anvÀnds som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev ocksÄ att se vad skolledare menar att handledning innebÀr nÀr avsikten med handledning Àr pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt fÄ en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.

Sammanfattning/AbstractEtt viktigt uppdrag som skolan har Àr att lÀra barn att lÀsa och skriva och pÄ olika sÀtt hantera sprÄket i vÄrt skriftsprÄkliga samhÀlle. Ett annat viktigt uppdrag som lÀrare har Àr att utgÄ frÄn elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter.VÄrt syfte har dÀrför varit att belysa lÀrares förhÄllningssÀtt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Tar lÀrarna tillvara pÄ dessa och i sÄ fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lÀrarna har pÄ lÀs- och skrivlÀrande; gÄr det att knyta till nÄgon av tvÄ traditioner inom detta omrÄde, Phonics eller Whole Language?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuat fyra lÀrare. Med hjÀlp av vÄrt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats.Vi kan se att lÀrarna i vÄr studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter.

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pĂ„gĂ„ i flera Ă„r med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmĂ€rksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som Ă€r relevanta delar i ett sĂ„dant projekt. Dessa uppfattningar jĂ€mförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar pĂ„ att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del Ă€r i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en trĂ€ffbild, som exempelvis innefattar elevers Ă„lder, lĂ€rares uppfattningar och Ă€mneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hĂ€nsyn till för att öka elever intresse.

Anette Dalling. (2007). Uppfattningar om sambandet mellan fonologisk försening och lÀs- och skrivsvÄrigheter (Perceptions of the link between phonological speech delay and reading and writing difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med följande arbete Àr att förklara sambandet mellan fonologisk försening och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metod Arbetet ger en dels en historisk överblick av fonologi och dels en översikt av den forskning som finns i dag om sambandet mellan fonologisk försening och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med hjÀlp av intervjuer ville jag se vilka kompetenser, erfarenheter och metoder specialpedagoger med vidareutbildning inom tal- och sprÄk har för att upptÀcka och förebygga för de fonologiskt försenade barnen.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lÀrande. Fokus i tidigare forskning kring Àmnet har frÀmst legat pÄ att utgÄ frÄn lÀrares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig pÄ barns perspektiv av lustfyllt lÀrande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillÀmpats för att nÄ syftet, som Àr att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att kÀnna motivation och lust till lÀrande. Vi ville ocksÄ försöka förstÄ hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.

Denna studie syftar till att undersöka samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar av den egna politiska stÄndpunktens eventuella inverkan pÄ objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar Àven till att ta reda pÄ hur samhÀllskunskapslÀrare arbetar för att upprÀtthÄlla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frÄgestÀllningar; hur uppfattar samhÀllskunskapslÀrare sin egen politiska stÄndpunkts inverkan pÄ objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhÀllskunskapslÀrare för att upprÀtthÄlla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier?Studien genomförs utifrÄn en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frÄgeformulÀr uttrycker uppfattningar av samhÀllskunskapsÀmnets möjliga objektivitet. LÀrarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.