Äldres rĂ€dsla för att bli utsatt för brott Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de. Aktuell forskning om Ă€ldres rĂ€dsla sammanstĂ€lls genom statistik för hur mĂ„nga Ă€ldre som kĂ€nner rĂ€dsla, men det fattas ett berĂ€ttande perspektiv dĂ€r man lyfter fram vad de Ă€ldre har att sĂ€ga om sina erfarenheter och upplevelser av rĂ€dsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie Ă€r att undersöka vad Ă€ldre personer har att sĂ€ga om fenomenet rĂ€dsla för att bli utsatt för brott och ta reda pĂ„ hur det ser ut och pĂ„verkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvĂ€rldsteorin som utgĂ„ngspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet Ă€ldres rĂ€dsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och fÄ kunskap om förskollÀrarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. VÄr första frÄgestÀllning utgick frÄn förskollÀrarnas Äsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frÄgestÀllningen inriktade sig pÄ hur förskollÀrarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansÄg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frÄgestÀllningen fokuserades pÄ vilka erfarenheter förskollÀrarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Studiens grund ligger i att Àmnet idrott hÀlsa behandlas ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. För barn med rörelsehinder kan idrottsÀmnet upplevas problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen men samtidigt ska undervisningen vara inkluderade och att det Àr skolans uppgift att se till att skapa pedagogiska miljöer som Àr lÀmpliga, dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Syftet med studien var att kartlÀgga fyra idrottslÀrares uppfattningar, frÄn fyra skolor, kring inkludering av elever med rörelsehinder i den obligatoriska grundskolans undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. UtifrÄn en kvalitativ forskningsansats genomfördes fyra intervjuer med idrottslÀrare som haft olika erfarenheter av rörelsehinder. Det gemensamma för idrottslÀrarna var deras positiva instÀllning till inkludering av elever med rörelsehinder.

Demokratiuppdraget Àr ett komplext uppdrag som innebÀr att skolan ska förmedla och förankra grundlÀggande demokratiska vÀrden hos eleverna. Dock stÄr det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebÀr och hur det ska gÄ till, det Àr upp till varje skola och lÀrare att tolka. Syftet med den hÀr fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielÀrare utefter frÄgestÀllningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut nÀr det gÀller innebörder av demokratiuppdraget samt nÀr det gÀller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielÀrare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gÀllande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebÀr förstÄelse för hur demokratiskt liv Àr som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebÀr elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebÀr att lÀra ett demokratiskt förhÄllningssÀtt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebÀr demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gÀllande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom lÀraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhÀlletTrots ett ringa urval av lÀrare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gÀllande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjÀlpt mig, och hjÀlper förhoppningsvis Àven lÀsaren, att fÄ en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas pÄ flera olika sÀtt. Faktumet att det kan tolkas pÄ flera olika sÀtt kan tÀnkas vara hjÀlpsamt att reflektera över i samtal gÀllande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att göra en kvalitativ undersökning av lÀrares uppfattningar och erfarenheter avatt undervisa i traditionella och moderna danser i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadiet.Hur arbetar lÀrare med dans i skolan?Vilka erfarenheter har lÀrare av att undervisa dans i skolan?Vilka danskategorier undervisas eleverna i?MetodMetoden som anvÀnts till denna studie Àr en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer dÀr fyra lÀrare deltog. TvÄ lÀrare arbetar i en storstad och de andra tvÄ arbetar i en mindre stad. De fick under intervjuerna besvara hur de arbetar med dansundervisningen i skolan, vilka erfarenheter de har av att undervisa i dans samt vilka danskategorier de undervisar i.ResultatResultatet som gavs under intervjuerna visar att alla informanterna arbetar med en form av progression i dansundervisningen genom hela högstadiet. LÀrarna utgÄr frÄn den formulerade lÀroplanen och tolkar vad eleverna ska undervisas i.

I bakgrunden berör vi det sociokulturella perspektivet dÀr Vygotskij och SÀljö beskriver samspelets betydelse med omgivningen för barnets sprÄkutveckling. DÀrefter belyser vi sprÄkliga definitioner som följs av förskollÀrarnas samverkan med förÀldrarna för att avslutningsvis ta upp förskolans roll för att stimulera barns sprÄkutveckling. Studien syftar till att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring modersmÄlet och samarbetets betydelse med förÀldrarna för flersprÄkiga barn i förskola. För att fÄ svar pÄ vÄr undersökning utförde vi kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare som arbetar i mÄngkulturella förskolor. Valet av förskollÀrare gjorde vi medvetet med utgÄngspunkt av tidigare erfarenheter kring den verksamhetsförlagda utbildningen.

De flesta lekforskare Àr eniga om att barn lÀr sig nÀr de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de anvÀnder lek för barns lÀrande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, tvÄ barnskötare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lÀrande och utveckling och att den anvÀnder sig av bÄde fria och styrda lekar i undervisningen..

Bakgrund: IvÀrlden dör ca 1,4 miljoner mÀnniskor av lungcancer varje Är. Prognosen förlungcancer Àr sÀmre Àn vid insjuknande i andra cancerformer. Mer Àn fem Ärsöverlevnad Àr ovanlig bland bÄde kvinnor och mÀn. Kunskapom erfarenheter av lungcancer Àr viktiga eftersom det kan leda till bÀttrevÄrdupplevelse för patienten. Syfte: Attbeskriva personers erfarenheter av att leva med lungcancer.

Syfte och frÄgestÀllningar: Genom att undersöka en grupp unga kvinnors förestÀllningar om nÀthat, Àr syftet att belysa hur fenomenet kan förstÄs. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka hur nÀthat framstÀlls i tvÄ dagstidningar och hur framstÀllningar liknar och skiljer sig frÄn kvinnornas uppfattningar.? Hur uppfattas nÀthat av de intervjuade kvinnorna och vilka eventuella erfarenheter och hÀndelser har inverkat pÄ deras syn pÄ fenomenet?Hur framstÀlls nÀthat i dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten? Hur förhÄller sig de intervjuade kvinnorna till den bild av nÀthat som kommuniceras via media och överensstÀmmer deras syn pÄ fenomenet med den mediala framstÀllningen?Metod och material: FrÄgestÀllningarna undersöks genom att kombinera metoderna fokusgruppsintervju med fyra unga kvinnor och dokumentanalys av 20 tidningsartiklar.Huvudresultat: Majoriteten av tidningsartiklarna framstÀller nÀthat som ett fenomen dÀr mÀn nÀthatar kvinnor. Enligt intervjupersonerna handlar nÀthat frÀmst om tjejer som Àr taskiga mot varandra. Dock uttrycker intervjupersonerna och vissa tidningsartiklar att nÀthat inte Àr homogent, i avseende vem eller vilka som drabbas, eftersom Àven andra grupper Àr utsatta.

Syftet med denna fallstudie Àr att öka kunskapen om hur individer inom banken uppfattar internrevisionen. Undersökningen av dessa uppfattningar avser Àven skapa förstÄelse för organisatoriska förhÄllanden som pÄverkar individers uppfattningar om internrevision, detta genom att ta stöd av ett processorienterat förhÄllningssÀtt. Med denna förstÄelse som grund Àmnar studien ge konkreta rekommendationer till internrevisorerna om hur de bör arbeta för att förbÀttra bankens internrevision.Den teoretiska referensramen belyser tidigare studier om internrevision, dÀr olika förhÄllningssÀtt kan pÄverka individers uppfattningar om internrevision. Ramen bestÄr bland annat av ett hÄrt förhÄllningssÀtt i form av internrevisionsomrÄdets lagar och regler, som Àmnar belysa bankers komplexa situation. Centrala förhÄllanden anses vara att internrevisionen pÄ banken ska utformas utifrÄn de lagar som mÄste efterlevas men Àven det enskilda företagets förutsÀttningar.

Den hÀr uppsatsen behandlar temaarbete i moderna sprÄk (tyska, franska och spanska). Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i dessa Àmnen pÄ högstadienivÄ uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden Àr kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lÀrare. Uppsatsen bör förstÄs ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur mÀnniskor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar. Uppsatsens viktigaste resultat Àr att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt instÀllda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nÀmns i Lgr 11, den nya lÀroplanen för grundskolan, ansÄg alla att Lgr 11 krÀver att man arbetar med teman.

Studiens syfte var att jÀmföra gymnasieelevers och gymnasielÀrares upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter pÄ fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av Àmnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet samt deras idrottslÀrare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 Är. Resultatet av intervjuerna visade att lÀraren saknade tydliga mÄlformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring Àmnets syfte, mÄl och betygskriterier i förhÄllande till lÀrarens undervisning.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vÄrd. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillÀmpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes dÀr nio skötare verksamma i den psykiatriska vÄrden vid tiden för intervjutillfÀllet deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka olika lÀrares förhÄllningssÀtt till individualiserad undervisning inom matematikÀmnet i de tidiga skolÄren. LÀrarnas uppfattningar stÄr i fokus. UtifrÄn detta syfte formuleras frÄgestÀllningarna som avser att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig pÄ intervjuer av fyra verksamma grundskollÀrare. Materialet analyseras med utgÄngspunkt i bÄde fenomenografi och ramfaktorteori.Resultatet visar likheter och skillnader i lÀrarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sÀtt att genomföra undervisningen.