Syftet med denna studie Àr att synliggöra nÄgra lÀrares uppfattningar kring etik och moral samt hur lÀraren förmedlar etik och moral till sina elever. DÀrtill beskrivs nÄgra faktorer som dessa lÀrare uppfattar har betydelse för förmedlingen av etik och moral i skolan.Litteraturdelen bestÄr av kÀllor frÄn tidigare forskning, teoriböcker i Àmnet samt statliga utgÄvor kring skolans samhÀllsuppdrag. Den empiriska undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie med utgÄngspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Intervjuer frÄn nio stycken lÀrare pÄ grundskolans olika stadier har blivit underlag för studiens resultat. Studiens resultat visar att lÀrarens samhÀllsuppgift som vÀrdegrundsförmedlare Àr bÄde svÄr och komplex.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

Den hÀr uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) stÄr att utbildningen ska frÀmja elevers utveckling och lÀrande samt en livslÄng lust att lÀra.Studien har utförts som en allmÀnpedagogisk studie i form utav en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningens syfte var att fÄnga variation bland informanternas utsagor angÄende deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i NordvÀstra SkÄne och urvalet av informanter blev elever pÄ det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever frÄn tvÄ gymnasieskolor i NordvÀstra SkÄne. Det Àr genom de medverkande elevernas utsagor som den hÀr uppsatsen presenterat sitt empiriska material.

Ett stort antal personer insjuknar varje Är i kranskÀrlssjukdom, vilket inkluderar angina pectoris. Sjuksköterskan behöver ha goda kunskaper om hur patienter med angina pectoris erfar olika symptom relaterat till sjukdomsbilden, samt hur patienter anterar och lever med sin sjukdom. Detta för att kunna ge bÀsta stöd och arbeta pÄ ett personcentrerat sÀtt. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie vilken grundades pÄ tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanstÀlldes.

OhÀlsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsÀtter att öka vÀrlden över och förebyggande insatser behövs redan i tidig Älder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieÄldern till en sÀrskild riskgrupp dÄ de efter studenten blir mer sjÀlvstÀndiga individer som fattar fler beslut pÄ egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder Àr en stor del av vad som styr beteende sÄ Àr dessa av intresse att studera som en del av det hÀlsofrÀmjande arbetet.Till vÄr studie utformade vi en enkÀt som vi med hjÀlp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i GöteborgsomrÄdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. EnkÀtsvaren analyserades dÀrefter med hjÀlp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hÀlsa, men att en del av deras uppfattningar om hÀlsosam kost och fysisk aktivitet inte stÀmmer överens med Livsmedelsverkets fem kostrÄd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde Àven urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hÀlsa.

Diabetes Ă€r idag en av vĂ€rldens vanligaste sjukdomar och prognosen Ă€r att antalet mĂ€nniskor i vĂ€rlden med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande Ă„ren. Även Sverige förutspĂ„s fĂ„ ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nĂ€ra patienten och kan hjĂ€lpa patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och rĂ„d. För att kunna anpassa vĂ„rden till patienten Ă€r det viktigt att vĂ„rdaren försöker fĂ„ en inblick i patientens livsvĂ€rld.

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra förskolechefers syn pÄ förskolebarn med sÀrskilda förutsÀttningar, sÀrbegÄvade barn, barn som tidigare Àn andra visar mycket goda förmÄgor inom olika omrÄden som till exempel sprÄkliga och logisk-matematiska. För att erhÄlla respondenternas erfarenheter av sÀrbegÄvning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Fem förskolechefer som ansvarar för Ätta förskolor verksamma i en kommun i Mellansverige svarade positivt pÄ en mailförfrÄgan om medverkan i studien. Deltagarna bestod av fem kvinnliga förskolechefer samt en kvinnlig lÀrare som medverkade tillsammans med sin förskolechef under intervjun. Intervjuerna baserades pÄ en intervjuguide med öppna frÄgor.

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att studera vad lÀrare och dÄ specifikt lÀrare som ocksÄ Àr idrottsledare har för uppfattningar nÀr det gÀller ledarskap. Det kommer stÀndigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet sÄ dÀrför behöver man kontinuerlig utbildning i detta omrÄde. Arbetet bestÄr av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lÀrare dÀr jag söker svaren till mina frÄgestÀllningar. Min litteraturgenomgÄng delar jag upp i tre delar, lÀrares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv pÄ ledarskap. I diskussionen har jag utgÄtt ifrÄn mina frÄgestÀllningar och det övergripande syftet med arbetet.

VÄrt övergripande syfte har varit att utifrÄn vÄr litteraturstudie undersöka hur lÀrare ser pÄ arbetssÀttet temaarbete. Vi ville fÄ en inblick i hur och varför man arbetar med tematiskt arbete i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, och vad lÀrare i skolan har för uppfattningar och erfarenheter om arbetssÀttet. Som forskningsmetod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ forskning genom intervjuer för att fÄ trovÀrdiga och innehÄllsrika svar. För att vi skulle fÄ en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssÀttet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram tills idag. Det finns arbetssÀtt som har funnits med i alla lÀroplaner och som Àven finns med i arbetssÀttet temaarbete och de Àr: elevinflytande, Àmnesövergripande, Äldersintegrerat och olika undervisningskonstellationer.

Individernas syn pÄ hÀlsa och sjukdom bestÀms utifrÄn deras kulturella bakgrunder. I ett mÄngkulturellt samhÀlle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvÄrdnad till varje vÄrdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. UtifrÄn denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen pÄ denna sjukdom och dess egenvÄrd. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvÄrden ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrÄn det bildades fyra teman vilka besvarar frÄgestÀllningarna.

I april 2009 upptÀcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krÀvde sÀrskilda krishanteringsÄtgÀrder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen stÀllde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gÀllande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrÄn erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting.

Sammanfattning I detta arbete har vi utgÄtt frÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och pÄ fritiden. Eleverna gÄr i femte klass och Àr 11-12 Är gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan fÄr möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter frÄn fritiden och hur detta i sÄ fall synliggörs. Vi har ocksÄ undersökt om de ges tillfÀlle att anvÀnda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att förebygga det. För att fÄ svar pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie dÀr vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fÄtt fram Àr att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de Àven har mÄnga och varierade arbetssÀtt att ta till för att förebygga och minska ner pÄ det. ?.

Underbehandlad smÀrta fortsÀtter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvÄrdnaden. Patienternas smÀrtupplevelse....

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förstÄelsen för vad lÀrare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3. Syftets frÄgestÀllningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar pÄ att bedömning Àr ett komplext Àmne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i skolÄr 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.