Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Konsumenterna har under de senaste åren blivit mer och mer medvetna. Till följd av detta har företagens CSR arbete både ökat och utvecklats. Idag är CSR ett brett och svårdefinierat begrepp enligt många forskare. För att hjälpa konsumenterna att hitta rätt har diverse märkningar vuxit fram vilka syftar till att certifiera de initiativ som tas. Fairtradecertifieringen vilken använts som plattform i denna studie är en av många mer eller mindre välkända märkningar vilka finns för konsumenterna att tillgå.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Vårt syfte med examensarbetet var att ta reda på om elever i en sjätteklass i dagens skola får en positiv uppfattning kring metoden Storyline, och därmed ett engagemang och motivation i skolarbetet. För att få svar på vår fråga planerade och genomförde vi ett storylinetema i en klass på mellanstadiet. Under arbetet förde vi egna observations- och dagboksanteckningar samt lät alla deltagande elever svara på en enkel enkät efter varje undervisningstillfälle. I våra dagliga observationer använde vi oss av ett bedömningsunderlag med av oss utvalda indikatorer som tillsammans gav oss information om elevernas positiva eller negativa uppfattning av lärandesituationen. Efter arbetets slutförande intervjuade vi de lärare som berörts av arbetet.

Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebär motivation en rad olika aktiviteter, där läraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka två musiklärares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras på en diskursanalys där jag i intervjuer med två musiklärare ställt frågor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om två ganska skilda beskrivningar där det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krävs för och musicera i grupp den andra. Även om utsagorna skiljer sig åt verkar instrumentalspelet och sången spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av färdighetsmässig nyckel till den gruppgemenskap som musicerandet innebär.

I dagens läge då konkurrensen för de större företagen är en global företeelse blir jakten på kostnader av primär art. Ett sätt att minska dessa är att flytta tillverkningen till ett lågkostnadsland. Allt fler svenska företag har eller kommer inom en snar framtid att expandera sin verksamhet utanför Sveriges gränser. Electrolux är redan där. Det har dock i studier fastslagits att företag som starkt förknippas med ett visst land kan lida förluster i status i folks uppfattning om deras produkttillverkning flyttas till ett lågkostandsland.

Bakgrund:     Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt.  Syfte:              Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel.

Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering.

Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering.

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och på vilket sätt drama och folksagor kan hjälpa 10-12-åriga barn att utveckla sin återberättarförmåga. Jag har även försökt att finna ett sätt att med hjälp av gestaltning av folksagor skapa en bättre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptäckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lätt kan lära sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lättare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sådan undersökning, som skulle krävt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren från videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptäckt att gestaltning av folksagor fungerar både som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sätt att få en bättre uppfattning om andra människor i samhället..

Avsikten med studien var att utreda viken inställning musiklärare har till betyg, utifrån de bakomliggande syften som brukar lyftas fram för att motivera betyg och att belysa hur lärare ser på sina möjligheter att värdera elevernas prestationer och sätta rättvisande betyg. Fyra musiklärare intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redogjordes för det relevanta innehållet i intervjuerna och i diskussionen jämfördes slutsatserna med den forskning som redogjorts för i bakgrunden. Uppsatsens huvudresultat är att lärare i musik inte är i grunden negativa till betyg och att de har en god uppfattning om betygens syfte. De anser också att det finns goda möjligheter att utforma och individualisera undervisningen, även om resurser sätter hinder i vägen.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter.Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande..

Denna studie har som syfte att undersöka olika svensklärares inställning till grammatikens roll och syfte i undervisningen, hur det påverkar deras val av undervisningsstrategier samt elevernas syn på syftet med grammatikundervisningen. Jag har intervjuat tre olika svensklärare och i intervjuerna använt mig av fyra didaktiska frågor som frammanar ett didaktiskt perspektiv på grammatikundervisningen i dagens skola. Jag har även gjort en enkätundersökning av de intervjuade lärarnas elever i syfte att belysa elevernas perspektiv på syftet med grammatikundervisningen. I min tidigare forskning har jag använt mig av en liknande studie gjord av Beng Brodow där han undersöker ?svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning?.

Brottsligheten i samband med mc-gäng har under 90-talet blivit ett stort problem för det svenska samhället. Dels därför att det handlar ofta om grov kriminalitet som drabbar inte bara de direkt inblandade utan ofta också tredje man. Dels också för att den stigande grova kriminaliteten som i det närmaste kan liknas vid en maffiastruktur också hotar hela det svenska rättssamhället. Tyvärr är det inte alltför ovanligt med hot mot vittnen, målsägande, åklagare etc. I detta arbete kommer vi att ta upp hur mc-gängen är uppbyggda och hur problemet ser ut i Sverige.