Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande.

Alkoholkonsumtionen i Sverige är idag högre än för 100 år sedan. Många barn växer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos föräldrarna kan påverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hälso- och sjukvård skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi.

Stress är någonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning är att få kunskap om förskollärares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet är också att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset på förskollärares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstå de signaler barn ger ifrån sig.Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, här beskrivs hur samhällets utveckling påverkar oss människor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag påverkas av denna utvekling.

Mobbning är ett problem som rör såväl vuxna som barn. Skolan är en plats där alla ska känna sig trygga ändå går många barn dit med en klump i magen. Arbetet mot mobbning ställer stora krav på skolorna och det krävs kunniga och engagerade lärare. Genom att lyssna på vad elever har för tankar kring ämnet kan pedagoger dra stor lärdom. Syftet och frågeställningen med detta arbete är att ta del av vad elever har för tankar kring mobbning.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Bilderböcker kan ibland uppfattas som skrämmande och inte lämpliga för barn enligt den vuxne högläsaren. Med kunskap hos pedagoger om berättelsers dubbla tilltal och olika tolkningsnivåer skulle dessa skildringar kunna te sig mindre skrämmande och i stället stimulera till givande samtal med barngrupper. Uppsatsen är en narratologisk studie av tre valda bilderböcker av Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att studera hur Lindenbaum skildrar barns inre tankar och handlingar. Vilka grepp använder Lindenbaum för att beskriva barns inre värld? Hur skildras barn och vuxna i böckerna? På vilket sätt får böckerna ett barnperspektiv? Analysen beskriver hur Lindenbaum skildrar barnets inre värld genom att huvudpersonen i berättelsen bearbetar känslor och tankar i en fantasivärld, lekvärld, och i en realistisk värld.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Denna studie utgår från barns perspektiv där barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö på en förskoleavdelning är det centrala. Huvudfrågorna är: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begränsar deras handlingar? Meningserbjudande är ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen från psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i åldrarna tre till fem år.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva några gymnasieelevers tankar och uppfattningar kring skolämnet matematik. Vad är det som väcker deras intresse för matematik? Vad är det som motiverar dem? Vilka krafter och omständigheter är betydelsefulla för elevernas inställning till matematik? Jag erkänner att jag hade låga förväntningar grundade på egna förutfattade tankar om svenska elever. Men att träffa de tio eleverna var en överraskande upplevelse för mig. Att lära känna varenda människa fyllde mig med glädje.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjärtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var män och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var från nio månader till 20 år. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader och likheter i tjejer och killars etiska tänkande, kopplat till kön och genus. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av gruppintervjuer som gav oss möjlighet att få djupare förståelse för elevernas tankar och reflektioner.  Undersökningen resulterade i att vi såg en viss skillnad i killarna och tjejernas sätt att resonera kring det etiska dilemmat, exempelvis att killarna var mer strategiska och tjejerna mer empatiska. Vi märkte även att killar och tjejer, till en viss del, föll inom ramarna för de stereotypa könsrollerna. Vår slutsats blev att killarna och tjejerna ansåg att vissa människor inte var värda att räddas, trots detta var de ändå noga med att påpeka alla människors lika värde..

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.