Detta examensarbete är utfört vid Linköpings Tekniska Högskola och Arla Foods i Linköping under vårterminen 2009.Arla Foods i Linköping invigdes år 1978 och går under benämningen specialproduktsmejeri. Ett specialproduktsmejeri arbetar i huvudsak med att förädla basprodukter genom att t.ex. smaksätta creme fraiche, yoghurt och mjölk.Detta arbete inleddes med en omfattande datainsamling och intervjuer med anställda på mejeriet vilket bidrog till att skapa en bild av nuläget på mejeriet som i rapporten kunde beskrivas och analyseras. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om dagens sätt att styra materialflödet av emballage kunde förbättras samt att undersöka vilka möjligheter en ny lagerlokal skulle ge. Analysen visade att det fanns rum för förbättring vad gällde bl.a.

Konkurrensen inom den svenska telekommunikationsbranchen har tätnat under de senaste åren vilket har medfört att konsumenterna har fler operatörer att välja mellan. För företag i en marknadsledande position gäller det att försöka bemöta konkurrensen på ett effektivt sätt för att bibehålla sin position Något som spelare en viktig roll är varumärket, eftersom ett välkänt varumärke ofta betraktas som den mest betydelsefulla inträdesbarriären. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska marknadsledande företag använder sitt varumärke för att stärka och bibehålla sin position på marknaden. De slutsatser som vi kom fram till var att den befintliga teorin i många hänseenden passar bra ihop med de strategier som företaget har valt. Den största skillnaden mellan teori och verklighet är att företagets verklighet är mer flexibel och inte låst till att använda endast en strategi, istället föredrar marknadsledaren att använda en kombination av olika strategier.

En ny värld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren på okänd mark då sociala medier introducerar helt nya prövningar då konsumenten själv kan styra över det publicerade materialet som ett företag väljer att lägga ut. Kommunikationens tillvägagångssätt mellan en kund och ett företag har förändrats, och därmed även beteendemönstret för respektive part. Detta leder till många frågetecken som; hur går företaget tillväga? Behåller vi ett traditionellt angreppssätt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssätt där två aktuella aktörer på marknaden har valts ut och därefter intervjuats.

Studien ämnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder använder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser även att genomföra en jämförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förståelse för hur CFDs kan användas som instrument och vilka strategier som är mest lämpade beroende på mål och riskpreferenser.Studien är byggd på det deduktiva synsättet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod används varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hämtats från flertalet källor där både artiklar, böcker och Internet har använts.De strategier som användes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna använde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna på lågt utbud av underliggande varor samt bristande likviditet.

Kommunikation och interaktion är viktigt för att utveckla både språklig och social kompetens. Barn som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) får dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svårt kan det vara att interagera och därigenom skapa relationer med jämnåriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jämnåriga, speciellt hur de bygger upp och upprätthåller gemensam förståelse i samtal. Studien innefattade två unga pojkar som på grund av cerebral pares (CP) saknade talförmåga och därför använde bliss som AKK.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad förståelse för hur företag agerar i en premarket competition situation genom att identifiera de strategier företag använder sig av. Detta ska ske genom att undersöka det pågående standardkrig som utspelas mellan operativsystem för mobiltelefoner på mobiltelefonmarknaden. Denna magisteruppsats är en kvalitativ studie. Den består av fem mindre fallstudier, minicases, av Symbian, Microsoft, Palmsource, SavaJe och Linux. Baserat på teorier om premarket competition, strategilogik och den nya ekonomin, värde och strategiska allianser har vi utvecklat en teoretisk referensram som testas och diskuteras i en analys för att bidra med ökad förståelse för premarket competition.

Manliga sjuksköterskor är en minoritet såväl som en anomali. En allmänt utbredd föreställning existerar om behovet av ett större antal män inom vården. Vårt syfte är att studera konstruktion av maskuliniteter hos sjuksköterskor i vården. Vi vill även söka efter vilka hinder, strategier och möjligheter som finns i skärningspunkten mellan maskuliniteter och vård. Denna studie är en litteraturstudie baserad på 16 artiklar vilka söktes fram genom PubMed och CINAHL.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad det finns för möjliga strategier för att utveckla ackordspel på jazzgitarr och hur de praktiskt kan tillämpas. Den frågeställning jag har valt att arbeta utifrån är således:Vad finns det för strategier att utveckla ackordspel för jazzgitarr och hur kan de tillämpas i praktiken?Till min hjälp har jag tagit litteratur och material från jazzgitarrister som är välkända inom detta område, Ted Greene, Jimmy Wyble och Allan Holdsworth. Jag har också använt mig av litteratur som behandlar musikteori med jazzinriktning.I linje med de förhållningssätt som finns inom konstnärlig forskning har jag utformat den metod jag har använt mig av efter följande tre steg:1. 2.

Konkurrensen inom den svenska telekommunikationsbranchen har tätnat under de senaste åren vilket har medfört att konsumenterna har fler operatörer att välja mellan. För företag i en marknadsledande position gäller det att försöka bemöta konkurrensen på ett effektivt sätt för att bibehålla sin position Något som spelare en viktig roll är varumärket, eftersom ett välkänt varumärke ofta betraktas som den mest betydelsefulla inträdesbarriären. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska marknadsledande företag använder sitt varumärke för att stärka och bibehålla sin position på marknaden. De slutsatser som vi kom fram till var att den befintliga teorin i många hänseenden passar bra ihop med de strategier som företaget har valt. Den största skillnaden mellan teori och verklighet är att företagets verklighet är mer flexibel och inte låst till att använda endast en strategi, istället föredrar marknadsledaren att använda en kombination av olika strategier.

Bakgrund: Flertalet företag verkar idag i en turbulent miljö och den bransch som har kommit att symbolisera turbulens genom media är IT-branschen. Teknologins snabba utvecklingstakt kan ses som den drivande faktorn till dess turbulenta omvärld. En dynamisk miljö förordar att möjligheter bör tas till vara och lyhördheten för signaler på marknaden kan vara av vikt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelse om och hur strategiutformningsprocessen kan bidra till företags framgång i en turbulent miljö. Genomförande: Vi har intervjuat två mjukvaruföretagsleverantörer, ett som har haft framgång och ett som har haft tillbakagång lönsamhetsmässigt de senaste åren.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare resonerar kring hur de arbetar med formativ bedömning och individanpassad undervisning i matematikundervisningen i grundskolan. Vi har därför undersökt detta område närmare genom en empirisk enkätstudie. Vårt urval har bestått av respondenter som dagligen möter denna problematik och som har erfarenheter inom området d.v.s. grundskollärare. Hälften av respondenterna hävdade att de individanpassade matematikundervisningen i stor utsträckning, resterande i måttlig eller liten utsträckning. Gällande frågan om formativ bedömning svarade omkring hälften av respondenterna att implementeringen av formativ bedömning sker i stor utsträckning och resterande i liten eller måttlig utsträckning.

Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förändringar på det religiösa området. Studiens syfte var att beskriva hur präster inom Svenska kyrkan i Gävle uppfattade sekulariseringens påverkan. Fokus låg på att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, då dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer där åtta präster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar på att kvalitativt olika uppfattningar fanns.

En bit in på det nya millenniet har Asien blivit världens handelscentrum när det gäller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlägger sin produktion i områden där utbildningsnivån är låg och där fabriksarbetarnas rättigheter förbises i jakten på dem lägsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmärksammade globala marknadsvillkoren innebär, räknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rättigheter. Kundernas ökade krav och påtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och är en pådrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest känt under förkortningen ?CSR?.