Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Utvecklingen till ett mÄngkulturellt samhÀlle gör det intressant att undersöka om ökad kunskap inom transkulturell omvÄrdnad kan gagna sjuksköterskan i patient-kontakten. Denna litteraturstudie besvarar frÄgorna om hur transkulturell omvÄrd-nad kan anvÀndas i det dagliga arbetet och om det kan vara en vÀg till omvÄrdnad pÄ lika villkor. I studien framkommer resultat som visar pÄ ett starkt stöd för att kommunikation utgör ett av de största problemen i sjuksköterskans praktiska arbe-te med patienter med olika kulturell bakgrund. Det finns Àven ett starkt stöd för att det finns problem med att möta kulturellt relaterade vÀrderingar och livsstilar och i att förbereda studenter pÄ att möta upp de kulturella behoven hos sina patienter. Det finns ett starkt stöd för att professionella tolkar kan möta kommunikations-problematiken.

BipolÀr sjukdom Àr en livslÄng sjukdom och livet tar en stor vÀndning, bÄde för de somdrabbas samt de anhöriga. Det Àr av stor vikt för en sjuksköterska att kunna hantera ochstödja de anhöriga pÄ ett bra sÀtt och genom att förstÄ de anhörigas upplevelser kan ettbÀttre stöd ges. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva meden person som lider av bipolÀr sjukdom. Studien Àr litteraturbaserad och sju vetenskapligaartiklar har analyserats. Resultatet visade att de anhöriga upplevde att det dagliga livetpÄverkas pÄ olika sÀtt.

Den hÀr studien handlar om hur belöningssystem tillÀmpas i ett revisions- och redovisningsföretag (PwC) samt hur detta kan utvecklas som ett motivationsverktyg. Med utgÄngspunkt i klassiska motivation- och behovsteorier av Maslow, McClelland och Herzberg, tar uppsatsen avstamp för att analysera motivation och belöningssystem i fallföretaget. UtifrÄn grundlÀggande teori om professionella tjÀnsteföretag, agentteori och hur belöningssystem utformas i praktiken; vilka som bör bli belönade, hur och vilka kriterier som stÀlls anvÀnds sedan för att jÀmföra med empirin. En ytterligare huvudaspekt Àr att undersöka hur kÀrnpersonalen blir belönad samt hur de uppfattar att de blir belönade och hur deras coacher ser pÄ deras motivation frÄn ett annat perspektiv. MÄnga företag gÄr nÀmligen ofta miste om att motivera och belöna de som faktiskt utgör en stor del av det operativa arbetet.

Det Àr ungefÀr 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. MÄnga av kvinnorna som genomgÄtt ett missfall lider av depression och/eller Ängest. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva vilka omvÄrdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna fÄ den vÄrd de behöver nÀr de kommer för att trÀffa en sjuksköterska. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie dÀr tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var bÄde och. Resultat visas i tvÄ huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet.

Att dokumentera Àr för arbetsterapeuter ett professionellt ansvar och en yrkesskyldighet som regleras av sÄvÀl lagar och etik, som interna professionella krav. Den arbetsterapeutiska dokumentationen Àr viktigt för att förklara arbetsterapi, stödja den arbetsterapeutiska behandlingen, kvalitetssÀkring, forskning och samverkan. Tidigare studier har visat pÄ bristfÀllig dokumentation, speciellt inom socialpsykiatrin, samt att dokumentation kan upplevas som problematisk. Syftet med denna studie var att genom en fokusgruppintervju undersöka hur arbetsterapeuter verksamma inom socialpsykiatri upplever dokumentationen, samt vilka faktorer som pÄverka densamma. Tre arbetsterapeuter deltog i studien.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av att sjuksköterskan kan skapa en god relation och inge trygghet till en patient som vÄrdas inom psykiatrisk vÄrd. Vad det Àr som skapar denna trygghet i relationen mellan patient och vÄrdgivare? Litteraturstudien behandlar tio vetenskapliga artiklar, vars data analyserats enligt Fribergs principer för kvalitativa studier. Under resultatanalysen framtrÀdde fyra teman kring att etablera trygghet; vad som frÀmjar respektive hÀmmar trygghetskÀnslan ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. BÄda parter pÄverkar relationens kvalitet och klimat, och sjuksköterskan har i sin professionella yrkesroll större möjlighet och ansvar att upprÀtta och vidmakthÄlla en god relation Àn vad som kan ÄlÀggas en patient.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare i förskolan ser pÄ professionalism och hur det Äterspeglas i arbetet. Syftet var Àven att öka förstÄelsen för den professionella förskollÀrarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs pÄ observationer och intervjuer som jÀmför förskollÀrarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen Àr genomförd pÄ en förskola dÀr tvÄ olika avdelningar var medverkande. Studien baseras pÄ förskollÀrarnas individuella roll dÀrför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrÄgorna i undersökningen.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

This thesis investigates how recipient countries' domestic type of democracy affects its inclusive ownership in international development cooperation. This is done by examining Swedish development cooperation with Rwanda and Tanzania during the period from 2010 to 2014, a time when ownership - a concept which emphasizes recipient countries' leadership over its own development - was a central part of the international development agenda. The two cases were selected through a most similar case design where the value of potential explanatory variables was similar, except for the recipient countries' types of democracy. Furthermore, the case study uses a comparative analysis to analyze strategies and reports done by SIDA and the Swedish Ministry of Foreign Affairs. Previous research focuses on the exclusion that national ownership can result in, in undemocratic national contexts. The main argument for this should be seen as the fact that ownership can not be representative if the power of the recipient's development agenda is limited to a decision-making elite.

Denna uppsats syftar till att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, jag som sÄngare pÄverkas av vilken epok jag arbetar med. Hur pÄverkar det mig tekniskt att sjunga renÀssansmusik? Gör mina förvÀntningar pÄ t.ex romantisk opera att jag lÀgger mig till med vissa fel? Blir jag rent av en bÀttre sÄngare nÀr jag arbetar med barockmusik? För att ta reda pÄ detta gjorde jag fem inspelningar av stycken frÄn olika epoker. Dessa lÀt jag sen professionella sÄngare och sÄngpedagoger lyssna pÄ, för att dÀrefter besvara en enkÀt med nÄgra frÄgor med fokus pÄ framför allt teknik och uttryck. Jag fick delvis varierande och delvis eniga svar frÄn respondenterna.