Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Den professionella tjÀnstesektorn Àr pÄ frammarsch och har pÄ senare Är blivit en utav de snabbast vÀxande sektorerna. AnstÀllda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. SÄledes Àr det svÄrt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anstÀllda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjÀnsteföretag pÄverkar arbetarnas utrymme för sjÀlvstÀndighet och sjÀlvstyrning. SjÀlvstyrning och styrning diskuteras utifrÄn samlingsbegreppet Management Control Systems.En kvalitativ studie genomfördes pÄ ett konsultföretag dÀr chefer och konsulter intervjuades för att fÄ en inblick i hur företag kan tÀnkas lösa problematiken.

Undersökningen lyfter fram sambanden mellan individens olika sÀtt att orientera sin sinnesstÀmning och empati. DÄ empati har ett betydande inslag i mötet individer emellan har fokus inriktats pÄ individer med en yrkesroll som ledare dÄ de har skÀl att hantera sin empati. Undersökningen baserades pÄ en egen utformad enkÀt med 33 pÄstÄenden som ringade in relevanta begrepp. Denna besvarades av 105 deltagare frÄn sju olika företag. Undersökningen visade ett signifikant samband mellan ett reflekterande sÀtt och empati.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och avregleringar i lagstiftningen pÄ den finansiella marknaden, har bidragit till mÄnga förÀndringar pÄ denna marknad. Avregleringar i lagstiftningen har lett till en ökad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella produkter, som Àr svÄra att tolka Àven för aktörer som har analyskompetens. De aktörer som agerar pÄ den finansiella marknaden Àr bland annat aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter Àr att samla och analysera information om specifika företag och dÀrefter förmedla informationen vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hör Àven att vÀcka placerarnas intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har under de senaste Ären ifrÄgasatts och kritiserats ett flertal gÄngen.

1 INLEDNING Det finns mÄnga anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning Àr mitt stora intresse om det hÀr Àmnet som Àr bÄde intressant och lÀrorikt. Intressant Àr det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland vÄra politiker av olika partier i hela landet om vem som bÀst kan hantera ungdomsproblematiken i vÄrt land. LÀrorikt Àr det pÄ grund av att det Àr sÄ mÄnga verksamheter som Àr inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgÄrdar, rÀttvÀsendet, drabbade familjer men ocksÄ sjÀlva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset Àr stort för ungdomsbrottslighet kan ocksÄ förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken pÄ kommande problem för bÄde samhÀllsutvecklingen och ungdomarna. I alla de hÀr fallen vi nÀmnde Àr det ytterst viktigt för vÄra professionella organisationer d.v.s.

Bakgrund: Antalet personer som vÄrdas palliativt i hemmet har ökat det senaste decennierna. Den palliativa vÄrden innebÀr en helhetsvÄrd av den sjuke i livets slutskede. Den skall samtidigt vara ett stöd för de nÀrstÄende som har en betydelsefull roll för den sjuke.Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa upplevelser av att vÄrda en nÀrstÄende med cancer sjukdom.Metod: En innehÄllsanalys genomfördes i denna litteraturstudie enligt Friberg (2006). Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och PubMed. I resultatet anvÀndes sammanlagt elva kvalitativa vetenskapliga studier som granskats.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Syfte med vÄr uppsats var att nÄ ökad förstÄelse och kunskap om anmÀlningsplikten i 14 kap. 1 § socialtjÀnstlagen och hur plikten sÀgs upplevas av professionella som omfattas av den. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervjuform och intervjuat fem stycken behandlare inom barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats fick vi möjligheten att ta del av personalens redogörelser för hur de upplever, tÀnker och resonerar kring anmÀlningsplikten. Resultaten visar att personalen ser en betydelse med anmÀlningsplikten och att det finns faktorer som bÄde kan underlÀtta och försvÄra förhÄllandena vid en eventuell anmÀlan.

Att vara med om ett trauma kan fÄ lÄngtgÄende konsekvenser sÄ som att utveckla Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Denna studies syfte Àr att undersöka vilka faktorer som bidrar till ÄterhÀmtning frÄn PTSD. Totalt deltog Ätta individer. Semistrukturerade intervjuer utfördes och dataanalys genomfördes enligt induktiv tematisk metod. Huvudresultaten pekade pÄ att psykoterapeutisk behandling och en stark allians var viktigt vid ÄterhÀmtningen.

Det finns begrÀnsat med forskning kring hjÀlpbehovet hos personer med schizofreni. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka detta hjÀlpbehov pÄ ett förutsÀttningslöst sÀtt. Sju personer intervjuades och data analyserades med Grundad Teori. Resultatet visade att det som upplevdes som viktigt var att erhÄlla hjÀlp till ett vanligt liv. Följande efterfrÄgades: Information om sjukdomen och om olika stödinsatser till patienter och anhöriga.

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som anvÀndes var dels mitt konstnÀrliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och GÀvle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnÀrliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, Àven om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det Àr viktigt att dirigenten ocksÄ kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivÄ.Slutsatserna Àr: 1) ju mer okÀnd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och lÄta den förstÄ sin stÀmmas funktion i helheten; 2) ju fÀrre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med smÄ slag och gester, gÀrna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gÀlla sÄvÀl kunskap om och intresse för nutida musik som förvÀntningar pÄ dirigentens kommunikation och ledarskap.

Syftet med denna studie Àr att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris dÀr det Àr svÄrt att definiera produkter eller sÀrskilja sig frÄn konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs Àven för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv pÄverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade stÀllning som relationsbanken pÄ marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer pÄ SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rÄdgivare.

Fokus pÄ denna uppsats Àr vÄld i lesbiska relationer och den omgivning som dessa individer möter i sin livssituation. Uppsatsen övergripande syfte Àr att se om vÄld i lesbiska relationer uppmÀrksammas respektive inte uppmÀrksammas av omgivningen samt vilka skÀl omgivningen anger. Uppsatsen som dels bygger pÄ aktionsforskning handlar om att undersökaren och informanten tillsammans försöker att lösa befintliga problem. Denna uppsats handlar dÀrför om att utveckla yrkeskunskaper om vÄld i lesbiska relationer för att kunna förbÀttra professionella fÀrdigheter. Undersökningen som har gjorts omsÀtts till en handlingsplan för att utveckla en förÀndring inom Àmnet vÄld i lesbiska relationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser pÄ stödgrupper för barn till missbrukande förÀldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades pÄ intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jÀmförts med tidigare forskning pÄ omrÄdet. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande förÀldrar Àr viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera kÀnslor och stress.