Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistĂ„ sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor frĂ„n den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod dĂ€r tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Denna uppsats handlar om att fÀrdigstÀlla musikaliska verk, om tidsbegrÀnsningar och om att hitta olika arbetssÀtt och metoder för ett effektivare lÄtskapande.Jag har genomfört en litteraturstudie om lÄtskrivning och effektivitet, en enkÀtundersökning till professionella lÄtskrivare och producenter samt skrivit sex lÄtar varav fyra blev fÀrdiga.Jag kom fram till att jag arbetar mer effektivt nÀr jag delar upp arbetet i 45-minuterspass för att sedan ta ett par minuters rast. Mina produktioner blir lidande av alltför snÀva deadlines.Den viktigaste lÀrdomen Àr att jag överskattar min egen kompetens och dÀrmed har svÄr att nöja mig förrÀn min produktioner lÄter som mina förebilders verk..

Huvudsyftet med studien var att fÄ en förstÄelse för hur professionella rekryterare upplever kulturella skillnader bland de sökande vid multinationella rekryteringar. Vi ville undersöka om kulturella skillnader mellan kandidater upplevs leda till svÄrigheter nÀr det gÀller att bedöma kandidater pÄ ett likvÀrdigt sÀtt. Vidare ville vi ta reda pÄ om rekryterare vid samarbete med rekryterare av annan nationell bakgrund upplever kulturella skillnader gÀllande vilka kompetenser som vÀrderas hos kandidaten. Fokus i studien var tre steg i rekryteringsprocessen, nÀmligen framtagning av kravprofil, CV-granskning och intervjutillfÀllet.Tidigare forskning visar att det finns kulturella skillnader mellan lÀnder och att kulturen pÄverkar vad som betraktas som normalt beteende pÄ en arbetsplats. Forskning visar ocksÄ pÄ skillnader i rekryteringspraxis i olika lÀnder.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra svensklÀrare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskÀmnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklÀrare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lÀrarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap dÄ det Ä ena sidan kan stÀrka lÀrarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrÄgasÀtta den genom utvÀrdering av lÀrarens arbete. Att det Àr ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har Àr att det innehÄller alldeles för mycket merarbete Àn vad den normala arbetsveckan..

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Inom KriminalvÄrdens tre ben hÀkte, anstalt och frivÄrd, förs samtal med klienter för att försöka Ästadkomma förÀndring. Denna uppsats fokuserar pÄ samtalen med de klienter som inte bara Àr kriminella, utan Àven har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvÄras dÄ det finns mÄnga underliggande faktorer som pÄverkar, bÄde utifrÄn klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ÀndÄ kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förÀndring, ses detta arbete utifrÄn samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken föresprÄkas av KriminalvÄrden. Den svenska översÀttningen av MI Àr Motiverande Samtal.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med arbetet var att undersöka hur fyra professionella golfspelare hanterar pressade situationer under tÀvling samt fÄ en fördjupad förstÄelse för nÀr den pressade situationen uppstÄr.FrÄgestÀllningarna var:1. Hur agerar spelarna vid pressade situationer?2. NÀr uppstÄr de pressade situationerna?3.

Den traditionella arbetsmiljöforskningen bestÄr i stor utstrÀckning av forskning som berör de yttre faktorerna pÄ arbetsplatsen. Stora resurser lÀggs pÄ att kartlÀgga belastningsergonomin pÄ arbetsplatsen, samt vad exponering av kemikalier har för inverkan pÄ arbetstagarna1. Jag har valt en annan inriktning att studera faktorer inom arbetsmiljön. Jag vill genom denna studie visa pÄ hur landstingets professionella struktur i kombination med de formella och informella reglerna pÄverkar arbetsfördelningen/ arbetsförutsÀttningen hos de anstÀllda. Enligt forskning som bland annat Douglas North presenterar skall alla organisationer till viss del prÀglas av sÄvÀl formella som informella regler.

Computer games is a growing market with over millions of players that are playing and/or enjoying the play of games on a daily basis. The nerdy gamers that once were, are now becoming professional athletes in the virtual world called eSport. We have identified a lack of studies in this area which implies that there is little data of what it is. In this paper we have focused on the phenomena that is eSport and more closely on the game series Starcraft made by Blizzard Entertainment. Our focus lies in the game series Starcraft and eSport organisations mainly outside South Korea.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.