Sök:

Sökresultat:

1587 Uppsatser om Lärares praktik - Sida 66 av 106

Sjuksköterskans kommunikation och bemötande i samband med omvÄrdnad av patienter med en annan kulturell bakgrund.

Personliga erfarenheter frÄn projektledningsomrÄdet ? som lÀrare, projektdeltagare och forskningssekreterare ? har lagt grunden till författarens uppfattning om att projektets bestÀllare ofta hamnar i skymundan. Samtidigt har erfarenheterna bidragit till Äsikten att det krÀvs tydlighet nÀr det gÀller projektets rollfördelning - speciellt avseende projektledaren och bestÀllaren. Undersökningens syfte Àr att undersöka dels hur projektlitteratur framstÀller bestÀllaren och dels hur projektdokumentation framstÀller bestÀllaren och sedan jÀmföra hur teorin (projektlitteraturen) förhÄller sig till praktiken som avspeglas i projektdokumentationen. Uppsatsen genomförs som en litteraturstudie enligt en kvalitativ, induktiv metod.

HÀlsa i centrum : En enkÀtundersökning som utvÀrderar besöken pÄ en studentledd hÀlsomottagning

SAMMANFATTNINGBakgrund: VÄrterminen 2010 startade Linnéuniversitetet i VÀxjö upp en studentledd hÀlsomottagning som fungerar som en utvecklande lÀrmiljö. PÄ HÀlsomottagningen i VÀxjö handleds studenterna av lÀrare som innehar sjuksköterskelegitimation, de bedriver ett kostnadsfritt och hÀlsofrÀmjande arbete tre dagar i veckan och vem som helst Àr vÀlkommen att besöka HÀlsomottagningen. Studenterna ges Àven möjlighet till att anvÀnda den vÄrdvetenskapliga teorin i nÀrvaro av lÀrarledd handledning i vÄrdvetenskap.Syfte: Att utvÀrdera besöken pÄ en studentledd hÀlsomottagning. Metod: Studien baserades pÄ enkÀter och Àr genomförd utifrÄn en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med deskriptiv statistik.  Resultatet har bearbetats med tematisering och kvantifiering som analysmetoder.Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier: TillgÀnglighet, kvalitet, innehÄll och övrigt. De största fynden var att majoriteten av besökarna Àr positivt instÀllda till HÀlsomottagningen, specifikt bra var vÄrdmiljön och bemötandet frÄn studenterna. Flertalet av besökarna skulle kunna tÀnka sig att komma tillbaka till HÀlsomottagningen i VÀxjö.Slutsats: Majoriteten av besökarna pÄ HÀlsomottagningen Àr överlag nöjda med vÄrdmiljön, bemötandet frÄn studenterna och HÀlsomottagningens tillgÀnglighet.

US Army mot Bagdad : en fallstudie om hur manöverteori blev manöverkrigföring i Irak

Under operation Iraq Freedom uppvisades i media en bild av en snabb och tempofylldframryckning mot Bagdad. Denna bild kontrasterade mot den som normalt förknippas med USArmy och dess krigföring. Skulle denna bild kunna vara med verkligheten överrensstÀmmande?Har nya tankegÄngar och doktriner fÄtt ett sÄdant genomslag att US Army anammatmanöverkrigföringens elementa och faktiskt nyttjar det, Àven pÄ taktisk nivÄ? Har teori sÄledesblivit praktik?Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att verifiera eller falsifiera en hypotes, utgÄende i frÄnatt amerikanska enheter ur US Army anammat manöverteorins nyckelbegrepp och numeraanvÀnder sig av manöverkrigföring pÄ taktisk nivÄ och sÄledes lyckats implementera en ny teori ipraktiken. Detta har gjorts genom att genomföra en fallstudie av den tredje amerikanskainfanteridivisionen (mek) och dess agerande vid olika hÀndelser frÄn dess att framryckningenstartar i Kuwait den 20 mars och intill Bagdad faller den 9 april.Analysen visar att divisionens agerande under dessa studerade hÀndelseförlopp i hög gradprÀglades av manöverkrigföring och att förbandet följde gÀllande doktrin vilken i sin tur byggerpÄ hörnstenarna i manöverteorin.

Design av taktad monteringslina för glasformningssektioner

Bucher Emhart Glass Ă€r ett vĂ€rldsledande företag inom glasformningsindustrin. De producerar maskiner som anvĂ€nds vid tillverkning av glasförpackningar, sĂ„ som till exempel glasflaskor, matburkar och vid förpackning av medicin. Bucher Emhart Glass erbjuder i dagslĂ€get sina kunder fyra olika typer av maskiner, de Ă€ldre IS och AIS samt de nyare NIS och BIS. Maskinerna kan producera upp till en miljon glasflaskor per dygn.Bucher Emhart Glass har fabriker i Sundsvall, Örebro och i Malaysia. Företaget genomgĂ„r nu en omorganisation dĂ€r delar av produktionen flyttas till Malaysia vilket medför att ytbehovet pĂ„ dess fabrik i Sundsvall minskar och fabriken byggs om.

Vinster och förluster med steriliseringslagarnas tillÀmpning pÄ sinnesslöanstalten HallagÄrden 1935-1943

År 2013 kom en ny lag i Sverige som helt förbjöd tvĂ„ngssterilisering. FrĂ„n 1975 fram till 2013 har mĂ€nniskor som bytt kön varit tvungna att sterilisera sig. PĂ„ grund av den nya lagen har steriliseringsproblematiken lyfts upp igen och blivit aktuellt. Syftet med undersökningen har varit att se olika ?vinster och förluster? med steriliseringslagarnas tillĂ€mpning.

Klicka, kolla, kasta : ungdomars anvÀndande av kameramobilen

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars anvÀndande av kameramobilen. Jag vill visa pÄ vilka sÀtt de anvÀnder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser pÄ dem och pÄ fotografi och hur anvÀndandet kan ingÄ i konstruerande av dem sjÀlva. Kameramobilen ingÄr i den nya teknologin och dÀrför vill jag Àven synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebÀra för praktiker och för ungdomars syn pÄ fotografi. I och med att mÄnga ungdomar nu har en kamera stÀndigt tillgÀnglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förstÄelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att anvÀndandet av kameramobilen Àr en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berÀttande om sjÀlvet.

HÀlsa pÄ högstadiet : Hur lÀrare i Idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa och hur det tar sig form i undervisningen

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur idrottslÀrare arbetar med hÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ högstadiet. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur tolkar idrottslÀrare begreppet hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur utformas hÀlsoundervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodVi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden intervju. De intervjuade Àr fyra stycken lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ högstadiet. Materialet som samlats in har bearbetats och analyserats utifrÄn KASAM-teorin och dess begrepp.ResultatResultatet visar att lÀrarna överlag tolkar begreppet hÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ likartat sÀtt och att det i slutÀndan handlar om att mÄ bra.

Det vidgade textbegreppet i teori och praktik: En diskurs- och intervjustudie

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med ökade kunskaper om och bÀttre förstÄ hur tre svensklÀrare anvÀnder och förhÄller sig till ett vidgat textbegrepp i undervisningen i svenska för senare Är. Studien har en hermeneutisk-fenomenologisk ansats och baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanterna i studien har varierande erfarenhet av lÀraryrket. Tematiseringsarbetet mynnade ut i tre teman som karaktÀriserar lÀrarnas upplevelser av att anvÀnda vidgade texttyper i undervisningen. Teman som vÀxte fram och Àven utgör rubriker i resultatavsnittet var ett vidgat sÀtt att presentera information, den nya textuella interaktionen och auditiva och visuella texter.

Vad Àr hÀlsa i idrott och hÀlsa? : En studie om idrottslÀrares syn pÄ hÀlsa och hÀlsoundervisning i grundskolans senare Är

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ hÀlsa och hÀlsoundervisning i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervju med hög grad av strukturering och lÄg grad av standardisering för att fÄ svar pÄ problemformuleringen. Nio intervjuer har genomförts med idrottslÀrare i grundskolans senare Är som alla har genomgÄtt utbildning i Àmnet. LÀrarna arbetar pÄ sex olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga lÀrare anser att begreppet hÀlsa Àr svÄrdefinierat.

Företags motiv och förutsÀttningar för att samarbeta med teknikprogrammet

Det rĂ„der brist pĂ„ framtida tekniker och skolorna behöver tillsammans med nĂ€ringslivet jobba för ökat teknikintresse bland barn och unga. Även om teknikprogrammet pĂ„ gymnasiet strĂ€var efter att ge eleverna en teknisk bas Ă€r det ocksĂ„ ett högskoleförberedande program och har andra förutsĂ€ttningar Ă€n de yrkesförberedande programmen att ge eleverna insyn i industrins vĂ€rld. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka företagens syn pĂ„ samarbete med teknikprogrammet. . I litteraturen och i tidigare examensarbeten finner man exempel pĂ„ företags möjliga syften och krav samt exempel pĂ„ samarbetsformer med andra skolformer.

Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet : 11 § MBL i teori och praktik

Enligt 11 § MBL Ă€r arbetsgivaren skyldig att pĂ„ eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frĂ„gor som utgör viktigare förĂ€ndring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anstĂ€llningsförhĂ„llandena för arbetstagarna. Denna primĂ€ra förhandlingsskyldighet gĂ€ller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.Syftet med uppsatsen Ă€r dels att belysa den hĂ€r primĂ€ra förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillĂ€mpas i praktiken. FrĂ„gestĂ€llningarna som behandlas Ă€r dĂ€rför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frĂ„gor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sĂ€tt att komma överens Ă€n genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller Ă€r det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna pĂ„ arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frĂ„gor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs pĂ„ ett företag i syfte att studera den praktiska tillĂ€mpningen av nĂ€mnda lagrum.PĂ„ företaget dĂ€r undersökningen Ă€gde rum har tillĂ€mpningen av arbetsgivarens primĂ€ra förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifrĂ„ga har stĂ„ende möten en gĂ„ng i veckan dĂ€r personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna Ă€r nĂ€rvarande.

Effektiva team : Faktorer som pÄverkar ett projektteams effektivitet

Bakgrund: Att arbeta i projekt skiljer sig till stor del gentemot den ?normala? organisationsformen. Projekt Àr temporÀra och kommer att upplösas efter projektets genomförande. Det finns en uppsjö av litteratur som tar upp projekt som arbetsform, dÀremot tas sÀllan teamet upp som en del av projektet. Det Àr dÀrför viktigt att se pÄ faktorer inom teamet som kan pÄverka teamets effektivitet och dÀrmed Àven projektets effektivitet.

Bedömningens olika ansikten : En kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare i Ärskurs 4-6 upplever ett ökat fokus pÄ bedömning

Föreliggande uppsats syftar till att genom kvalitativa samtalsintervjuer ta reda pÄ hur ett antal lÀrare undervisande i Ärskurs 4-6 upplever ett ökat fokus pÄ bedömning av elevers kunskapsutveckling och lÀrande.Tre grundlÀggande instÀllningar till bedömning framtrÀder i intervjumaterialet; bedömning som en sjÀlvklar del av lÀraruppdraget, bedömning som tidstjuv och skrivbordsprodukt samt instÀllningen till bedömning som ett pÄtvingat ont. Bakom lÀrarnas explicita uttalanden om en bedömning som syftar till att ta reda pÄ vad eleven har lÀrt sig, kan i huvudsak bedömningsfunktioner som kontroll och information skönjas.NÀr ett maktperspektiv appliceras pÄ intervjumaterialet framtrÀder lÀrares bedömningsrelaterade arbete som grundat pÄ en samtyckesproducerande maktutövning, vilken förutsÀtter elevers och förÀldrars delaktighet och syftar till att dessa ska förstÄ och acceptera lÀrarens verklighetsbeskrivning. LÀrares bedömningar kan vidare förstÄs fungera eftersom eleven, genom vetskap om att hon Àr inordnad i ett bedömande system, anpassar sig efter detta. Bedömning utgör sÄledes ett sÀtt pÄ vilket lÀraren kontrollerar eleverna och klassrumssituationen.LÀrarna i studien tycks omedvetna om den makt som de genom bedömning utövar  över elever och förÀldrar. UtifrÄn föreliggande uppsats perspektiv, framtrÀder dock tydligt bilden av lÀrares bedömningsrelaterade arbete som en praktik dÀr makt och maktutövande Àr en nödvÀndig, om Àn i strukturen dold, förutsÀttning..

"Behöver arbetsro i mindre grupp" : En diskursanalytisk studie av beskrivningar i ÄtgÀrdsprogram

Bakgrund:NÀr man talar om en skola för alla menar man att alla elever oavsett problematik skall inkluderas i den ordinarie undervisningen. Elevers olikheter skall ses som en naturlig variation och som en tillgÄng i skolan och undervisningen. I sÄvÀl Lpo94 som Lgr11 framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning och fÄ möjlighet att utvecklas pÄ bÀsta tÀnkbara sÀtt utifrÄn de individuella förutsÀttningar man har. För att skolan skall kunna sÀkerstÀlla att varje elev fÄr det stöd han/hon Àr berÀttigad till anvÀnds olika former av dokumentationsverktyg och ÄtgÀrdsprogrammet Àr ett vÀletablerat sÄdant. Ett ÄtgÀrdsprogram skall upprÀttas dÄ en elev riskerar att inte nÄ upp till mÄlen för utbildningen och dokumentet skall behandla sÄvÀl individ-, grupp- som organisationsnivÄ.

Hur specialpedagoger arbetar med ÄtgÀrdsprogram i matematik

Rand, Mattias & Gustavsson Yvonne (2011). Hur specialpedagoger arbetar med ÄtgÀrdsprogram i matematik. (How remidial teachers work with a action programmes in matehematics). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi har i vÄrt arbete undersökt hur specialpedagoger i en kommun arbetar med ÄtgÀrdsprogram i matematik. Vi belyser olika faktorer sÄsom erfarenhet, lÀrmiljö, sprÄklig miljö, arbetsstruktur, delaktighet samt pedagogisk kartlÀggning, som har betydelse för upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->