Sök:

Sökresultat:

1597 Uppsatser om Lärares praktik - Sida 54 av 107

Kockens kunskaper : Vad tycker krögare och lÀrare att en nybliven kock ska kunna?

  I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet Àr att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock frÄn det treÄriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkÀt till 76 yrkeslÀrare och till 65 krögare. Resultatetvisar att det Àr den praktiska kunskapen och den sociala förmÄgan som Àr det viktigaste.

Elever med svÄrigheter i matematik - vad innebÀr det och hur bör lÀrare hantera det?

Vad innebÀr begreppet matematiksvÄrigheter, hur arbetar lÀrare med elever som har matematiksvÄrigheter och finns det nÄgra omrÄden inom matematiken som dessa elever har speciella problem med? Med dessa tre frÄgor som utgÄngspunkt har jag genomfört en litteraturstudie samt en empirisk studie som bestÄr av intervjuer med sex olika lÀrare. Jag tar under litteraturstudien upp omrÄden som elever och matematik, lÀrares syn pÄ elever med matematiksvÄrigheter, olika sorters matematiksvÄrigheter och hur lÀrare bör undervisa elever med matematiksvÄrigheter. I intervjuerna försöker jag fÄ fram lÀrarnas syn inom samma omrÄden för att sedan kunna jÀmföra om lÀrarna i praktiken följer kunskapen som finns i litteraturen.Resultatet av studien visar frÀmst att teori och praktik inte gÄr hand i hand. Litteraturen anser att skolan ska lÄta eleverna leka, kÀnna och prata matematik, medan flera av intervjuernas respondenter anser att matematiken ska vara helt teoretisk och abstrakt.

Investering i vindkraft : Teori möter praktik

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sÀtta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det gÄr till i praktiken jÀmfört med teorin om hur företag skall eller bör gÄ till vÀga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvÀrdera och jÀmföra sjÀlva utfallet av en investeringsprocess mot gÀllande teorin baserat pÄ intervju av nyckelperson samt genomgÄng av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt kÀnslighetsanalys vill vi belysa det teorin sÀger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgÄng av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen anvÀnda dokument.Resultat: Företag gör sÀllan som teorin sÀger nÀr det gÀller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat Àn endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

Slöjden i senmoderniteten : En kritisk diskursanalys av slöjdens styrdokument

Syftet med detta arbete var att, mot bakgrund av en samtid som beskrivits som posttraditionell,undersöka hur skolÀmnet slöjd, som ett ifrÄgasatt Àmne förknippat med traditionella hantverk, skrivsfram och motiveras i LGR11. Genom en kritisk diskursanalys av syftesdelen i kursplanen ochmotsvarande avsnitt i kommentarmaterialet till denna, undersöktes materialet utifrÄn tre olikadimensioner. Dessa relaterades sedan till varandra och interdiskursivitet, samt inflytande av tendenseri det som ? utifrÄn sociologisk samtidsteori ? beskrivits som senmoderniteten, spÄrades i texterna.Analysen visade att slöjdÀmnets styrdokument pÄ olika sÀtt försöker överbrygga en upplevd konfliktmellan bland annat teori och praktik respektive nutid och tradition samt att kommentarmaterialet pÄ enoch samma gÄng strÀvar efter att styra lÀrarnas undervisning och förÀndra det sÀtt de talar om slöjd ? isyfte att uppnÄ ökad likvÀrdighet och att skapa goda sprÄkrör för Àmnet. Vidare upptÀcktes en hög gradav interdiskursivitet mellan slöjdtexterna och EU.s nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande.

Förskolans naturvetenskap: En fallstudie av förskollÀrares beskrivningar och faktiska praktik

Syftet med vÄr fallstudie var att studera hur förskollÀrare beskriver sitt arbete med naturvetenskap i förskolan och Àven studera hur detta kan ta sig i uttryck i yrkespraktiken. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi gjort kvalitativa intervjuer och observationer med fem förskollÀrare i LuleÄ kommun. Resultatet som vi kom fram till efter vi hade analyserat intervjuerna och observationerna visar att förskollÀrarnas beskrivningar av sitt arbetssÀtt oftast stÀmmer bra överens med vad de gör i praktiken. Deras arbetssÀtt utgÄr ifrÄn lÀroplanen dÀr barn har möjlighet att pÄ ett lekfullt och utforskande sÀtt möta naturvetenskap i förskolan. VÄrt resultat visar att naturvetenskap i förskolan handlar mest om djur och natur men i nÄgra enstaka fall arbetar de Àven med kemi och fysik.

Det dubbla uppdraget. Utbildades syn p? det dubbla uppdraget.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

FörsÀkringskassans 7-stegsmodell i teori och praktik: En beskrivning av försÀkringskassans bidrag till rehabiliteringen av 39 lÄngtidssjukskrivna patienter under 2002

FörsÀkringskassans (FK) handlÀggare Àr en central person för att en smidig rehabilitering av lÄngtidssjukskrivna skall kunna Àga rum. Jag har velat visa hur FK:s insatser har tett sig för ett antal patienter sett ur företagshÀlsovÄrdens perspektiv. Patienterna som har studerats har varit bokade för rehabilitering hos företagshÀlsovÄrden och de har följts under ett Är. FK:s samordningsansvar har tagit sig uttryck i stÀllningstagande till sju rehabiliteringssteg dÀr första steget Àr ÄtergÄng i arbete utan andra insatser Àn de rent medicinska och det sjunde steget innebÀr bedömningen att patienten Àr lÄngvarigt eller varaktigt arbetsoförmögen. I denna studie som enbart visar rehabiliteringen för ett begrÀnsat antal patienter under en begrÀnsad tid kan man ana FK:s nÀrvaro frÀmst i form av begÀran om ?sÀrskilt lÀkarutlÄtande om hÀlsotillstÄnd? LUH.

KESO - en allmÀn benÀmning för produkten cottage cheese : Vilka för- och nackdelar uppstÄr för innehavaren nÀr dess varumÀrke blir en allmÀn benÀmning för en produktkategori?

Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva för- och nackdelar som uppstĂ„r för en varumĂ€rkesinnehavare dĂ„ dennes varumĂ€rke, utav konsumenter, har kommit att uppfattas som en allmĂ€n benĂ€mning av en produktkategori. Även orsaker till fenomenet samt förebyggande Ă„tgĂ€rder kommer att beröras. Ämnet Ă€r inte belyst i större utstrĂ€ckning, varken inom teori eller i praktik. Syftet besvarades med hjĂ€lp av att studera Arla Foods varumĂ€rke KESOÂź som i uppsatsen konstateras vara en allmĂ€n benĂ€mning för produkten cottage cheese. Teori kring varumĂ€rken generellt samt Ă€mnesspecifik teori sammanstĂ€lldes för att fungera som ett analysverktyg.

Dialog eller envÀgskommunikation? : En studie av Ulf Ekmans och KG Hammars syn pÄ Gudsrelationen

Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.

Att skriva (pÄ) staden : En studie om graffiti- och gatukonstutövares praktik och meningskapande i det offentliga rummet

The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown.

VÀrdegrundsarbetets villkor i praktiken : En kvalitativ studie om faktorer som pÄverkar elevernas lÀrande av vÀrdefrÄgor enligt lÀrare

Bakgrunden till vÄrt val av ÀmnesomrÄde har uppkommit eftersom vÄr uppfattning Àr att den undervisning som sker i vÀrdegrundsfrÄgor, mÄnga gÄnger fungerar i klassrummen, ÀndÄ uppstÄr konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel pÄ skolgÄrden eller i korridorerna. Syftet Àr att, genom en kvalitativ studie, undersöka lÀrares uppfattningar av villkor för vÀrdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga Är. I studien analyseras hur lÀrare förstÄr samspelet mellan Ä ena sidan undervisning i vÀrdefrÄgor och Ä andra sidan elevers tillÀmpning i deras praktik. Metoden baseras pÄ enskilda intervjuer med sex lÀrare som arbetar i skolans tidiga Är. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv pÄ lÀrande, vilka Àr tolkade ur respondenternas utsagor.

En lÀrlingsutbildning inom skolsystemet

Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmÀn för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrÄgor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, dÀr samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, dÀr de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rÀtt, dÄ de fÄr fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, pÄ problem inom skolans ÀmnesomrÄden.

Det bÀsta Àr att det inte Àr nÄgon som sÀger vad man ska göra, utan man kan göra saker sjÀlv : Om ungdomar i sÀrskolan och deras tankar om framtiden

Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesÀrskolan har vad det gÀller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgÄngspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har anvÀnts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/mÄttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utstrÀckning har likartade tankar som ungdomar i allmÀnhet. Resultatet delades i fyra omrÄden: Fritid, boende, arbete och sjÀlvbestÀmmande.

Litteratursamtalet i skolan : En studie om litteratursamtalets fördelar och praktiska svÄrigheter

Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ vad forskningen sÀger allmÀnt om litteratursamtal och mer specifikt ta reda pÄ de teoretiska utgÄngspunkter som ligger till grund för litteratursamtalet, varför det anvÀnds i skönlitteraturundervisningen samt hur det kan te sig i skolans praktik. TvÄ olika modeller, Chambers och Molloys, har fokuserats. Genom ett övergripande studium av bÄde tyckta och elektroniska kÀllor har frÄgestÀllningarna kunnat besvaras. I studien lyfts bland annat det lÀsarorienterade perspektivet, det sociokulturella perspektivet, flerstÀmmighet och dialog som centrala, teoretiska utgÄngspunkter och begrepp. Det gemensamma lÀrandet och perspektivskiftet, som kan ske i dialog med andra, ses som grundlÀggande.

UML i teori och praktik

Abstract During object-oriented system development, programming should be preceded by analysis and design to assure that the system fulfils the demands of the customer and simplify during the development phase and documentation. When modeling the analysis and design phases, several different notations may be used. One of these is the UML (Unified Modeling Language) which this thesis will cover. The aim is to compare the use of the UML i practice versus what is said in the literature. The investigation is built upon interviews at different companies to receive their reflections about the UML.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->