Sökresultat:
14779 Uppsatser om Lärares kunskap - Sida 62 av 986
Elevinflytande i elevkÄren pÄ FÀssbergsgymnasiet
Syftet med undersökningen var att belysa nÄgra förskollÀrares kunskaper om genus samt i vilket utstrÀckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jÀmstÀlldhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jÀmstÀlldhetsinriktat arbete kommunicerades till förÀldrarna. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer dÀr Ätta personer stÀllde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. VÄrt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jÀmstÀlldhet men att arbetet gÀllande detta inte genomsyrades i verksamheten.
musikintegrerad undervisning : hur musikintegrerad undervisning pÄverkar lÀrmiljön i en Är1
Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.
"Man Àr ju inte anonym lÀngre" : En kvalitativ undersökning om hur poliser förhÄller sig till sociala medier utanför tjÀnsten.
Föreliggande studies syfte Àr att undersöka nÄgra elevers epistemologiska förestÀllningar om kunskap och lÀrande. Syftet innehÄller ocksÄ ansatsen att Ästadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebÀr anvÀndandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri bestÄr av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgrÀnsades till elever i Ärskurs 6-9 och gymnasieskolan. SÄledes bestÄr en fokusgrupp av elever frÄn Ärskurs sex och resterande tvÄ fokusgrupper bestod av elever frÄn gymnasieskolans andra och tredje Ärskurs.
Arbetet med den kulturella mÄngfalden pÄ fritidshemmet
Jag blev intresserad av den kulturella mÄngfalden genom att jag under mina praktikperioder sÄg att barn frÄn andra lÀnder blev utanför pÄ grund av bristande kunskap i svenska och pÄ grund av sitt utseende. Syftet med min undersökning blev att ta reda pÄ hur vi arbetar med den kulturella mÄngfalden utifrÄn invandrarbarnens perspektiv. Resultatet visar att vi som arbetar pÄ fritidshemmen saknar kunskap om hur vi ska arbeta med den kulturella mÄngfalden. Det syns inte i vÄr verksamhet att det finns barn frÄn andra lÀnder och vi vet vÀldigt lite om de hÀr barnens bakgrunder och hemlÀnder. Resultatet visar att det finns skillnader bland pedagogernas uppfattning om barnens nyfikenhet av invandrarbarnens kulturer.
ACTA-avtalet : Historia och framtid
Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..
Familjers erfarenheter av att leva med ett barn med typ 1-diabetes
Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes Àr en kronisk autoimmun sjukdom som innebÀr att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krÀvs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebÀr förÀndringar i livsstilen och det kan vara pÄfrestande för hela familjen. För att fÄ bÀttre förstÄelse krÀvs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes.
Alla sjuksköterskor bör vara HIV-sjuksköterskor
Bakgrund: Ă
r 2012 levde 30 miljoner mÀnniskor vÀrlden över med HIV, varav Afrika Àr vÀrst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvÄrdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger pÄ elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i tvÄ övergripande teman och fyra underteman.
Att stödja förskolebarn inom autismspektrat : En studie av fyra pedagogers yrkeserfarenheter
Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogers arbete med barn med svÄrigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrÄn olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gÀllande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in frÄn öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav ocksÄ positiva effekter dÀr lyhördhet, trygghet och stabilitet frÀmjades.
FÄr jag bestÀmma? : En studie om hur barn ges inflytande och delaktighet i förskolan och i den pedagogiska dokumentationen av pedagogerna
I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och fÀrdigheter som eleven förvÀrvar i slöjd och hur denna kunskap kan anvÀndas i skolans alla Àmnen. Uppsatsen baseras pÄ fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger pÄ vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehÄll som förmedlas i Àmnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvÀrvar tre olika sorters kunskap. En del Àr den Àmnesspecifika kunskapen dÀr materialkÀnnedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen Àr de fÀrdigheter eleven lÀr sig, alltsÄ den kroppsliga kunskapen, som Àven kan kopplas till begreppet Techné.
Prevention mot Livmoderhalscancer : Kvinnors kunskap om HPV och upplevelse vid en gynekologisk cellprovskontroll - en litteraturstudie -
SAMMANFATTNINGBakgrund: Vetenskapliga undersökningar pÄvisar att otillrÀckliga kunskaper och otillrÀcklig information om HPV och dess samband med livmoderhalscancer resulterar i att kvinnor inte tar del av de ÄtgÀrdsprogram som erbjuds dÀrmed löper ökad risk för att drabbas av livmoderhalscancer.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors kunskap om Humant Papillomvirus och upplevelse vid en gynekologisk cellprovskontroll.Metod: Uppsatsen Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, grundad pÄ sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel. Dessa utvalda vetenskapliga artiklars resultatdel analyserades utifrÄn ett manifest perspektiv.Resultat: Studiens resultat författades utifrÄn fyra teman: trygghet, kunskap, tillgÀnglighet och bemötande. Vidare visar litteraturstudien att det finns ett behov hos kvinnor att fÄ information om Humant Papillomvirus och sambandet med livmoderhalscancer vid upprepade tillfÀllen och via olika kanaler för att kunna ta ett aktivt och vÀl grundat beslut och uppleva delaktighet i vÄrden.Slutsats: Resultatet visar att vÄrdinrÀttningarna mÄste bli bÀttre pÄ att verkstÀlla sina uppgifter bÄde utifrÄn de riktlinjer som finns och utifrÄn det behov som kvinnor efterfrÄgar. Sjuksköterskans information och bemötande vid en gynekologisk cellprovskontroll visar sig ha stor betydelse för att kvinnorna ska uppleva delaktighet och motivation att delta vid fortsatta kontroller..
Tecken som stöd i förskolan ? hur ser kunskapen om Tecken Som Stöd ut hos förskollÀrare idag och hur anvÀnder de denna kunskap?
Syftet med detta arbete Àr att se vad förskollÀrare idag vet om Tecken Som Stöd och hur de anvÀnder sig av denna kunskap. Samtidigt vill vi visa Tecken Som Stöd som en arbetsmetod i integreringen en skola för alla. I litteraturen tar vi upp sprÄkutveckling och kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv. DÀrifrÄn gÄr vi vidare till vad Tecken Som Stöd Àr för nÄgot och meningen med att anvÀnda sig av det.Vi har intervjuat nio förskollÀrare i tre kommuner för att dÀr kunna se skillnader. Alla Àr positiva till att anvÀnda sig av Tecken Som Stöd i förskolan men mÄnga tycker att det lÀgger en extra arbetsbörda pÄ förskollÀrarna.
Ambulanspersonal ombord
Denna studie handlar om ambulanspersonal i en fartygsmiljö samt kommunikation mellanambulanspersonal och fartygsbesÀttning. Syftet Àr att undersöka om ambulanspersonal ansersig ha förutsÀttningar för att med egen kunskap göra en riskbedömning av en fartygsmiljö samtatt undersöka om det finns ett behov av att förbÀttra kommunikationen mellan fartygetsbesÀttning och ambulanspersonal.Bakgrunden till studien Àr olyckan med bulkfartyget Saga Spray nÀr tvÄ urambulanspersonalen blev kolmonoxidförgiftade och en besÀttningsmedlem omkom.Studien Àr utförd med en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer avambulanspersonal samt en dokumentstudie dÀr olycksrapporter frÄn myndigheter granskats.Studien visar att ambulanspersonalen inte anser sig ha tillrÀcklig kunskap för att identifierarisker ombord, de förlitar sig pÄ att bli informerade av fartygets besÀttning. Kommunikationmed fartygsbesÀttningar upplevs inte som ett problem..
Allting Àr relativt - en enkÀtstudie om hur elever relaterar individuell handling och vÀrldsproblem till hÄllbar utveckling
2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling!
Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.
Yrkeshandledning - ett dubbelt uppdrag med motsÀgelsfulla funktioner : En intervjustudie med handledare i gymnasieskolans yrkesutbildning
Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.
Behandlingsklimat & behandlingssammanbrott pÄ en LVU-institution : Behandlingsklimat & behandlingssammanbrott pÄ en LVU-institution
Denna studie belyser sex stycken behandlingsassistenter, verksamma pÄ en LVU-institutions uppfattningar om vad ett behandlingsklimat utgörs av, vad ett behandlingssammanbrott Àr samt om ett behandlingsklimat kan minska behandlingssammanbrotten. Behandlingssammanbrott Àr av stort intresse dÄ det lagts fram att ett sammanbrott kan leda till sÀmre prognos för ett behandlingsresultat.Studien har ett interaktionistiskt synsÀtt som teoretisk utgÄngspunkt. Empirin har samlats in med intervjuer av sex stycken behandlingsassistenter.Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om nÄgra behandlares kunskap och erfarenhet av behandlingsklimatet vid institutionsvÄrd av unga. Studien belyser Àven behandlingsklimat i relation till behandlingssammanbrott.Resultatet vad gÀller behandlingsklimatet visar att de intervjuade ser resurser som en stark faktor för behandlingsklimatet, samt att sÀkerhet och trygghet Àr grundlÀggande. Resultatet har Àven visat att det kan finnas tvÄ sidor av ett behandlingssammanbrott..