Sökresultat:
14779 Uppsatser om Lärares kunskap - Sida 61 av 986
Allting Àr relativt - en enkÀtstudie om hur elever relaterar individuell handling och vÀrldsproblem till hÄllbar utveckling
2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling!Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.
Barn i sorg : Hur skolan kan hjÀlpa barn i sorg
Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.
AnmÀlningsplikten : En studie om fem förskollÀrares uppfattning om den gÀllande anmÀlningsplikten
I detta arbete har vi undersökt hur mycket kunskap det finns om den rĂ„dande anmĂ€lningsplikten i tvĂ„ kommuner. Syftet med detta var att undersöka hur anmĂ€lningsplikten uppfattas av fem verksamma pedagoger. Vi har tagit del av deras berĂ€ttelser och upplevelser genom att intervjua dem angĂ„ende hur de uppfattar anmĂ€lningsplikten och det ansvar som det innebĂ€r. Av resultatet som framkom konstaterade vi att det behövs mer kunskap och fortbildning inom Ă€mnet hos pedagogerna för att kunna sĂ€kerstĂ€lla barnens vĂ€lbefinnande.Barnomsorgen har gĂ„tt frĂ„n att ha varit en förvaringsplats för barn till förvĂ€rvsarbetande förĂ€ldrar till en verksamhet med pedagogiska mĂ„l och riktlinjer. Ăven synen pĂ„ barn har drastiskt förĂ€ndras frĂ„n att barnen tidigare setts och behandlats som ?smĂ„? vuxna till att fĂ„ lagar och rĂ€ttigheter som Ă€r mer anpassade för barn.
UtbrÀndhet bland sjuksköterskor
UtbrÀndhet orsakar mÀnskligt lidande, kostar mycket tid, pengar och arbetskraft. Syftet med denna kvantitativlitteraturstudie var att identifiera arbetsfaktorer som bidrar till att sjuksköterskan blir utbrÀnd. Vetenskapliga artiklar granskades och 10 stycken redovisas i resultatet. Resultatet visar fyra tema som Àr faktorer av betydelse för utbrÀndhet hos sjuksköterskor; brister i den psykosociala arbetsmiljön, obalans mellan krav och resurser, organisation och ledarskap samt kunskap och utbildning. De sjuksköterskor som arbetar i en organisation utan ett stöttande ledarskap, Àr inte tillfredstÀllda med sitt arbete.
Kunskapsutveckling : Om matematikbokens betydelse för lÀrandet i tidiga Är
Att leva med en kronisk sjukdom som astma pÄverkar den sjukes liv pÄ mÄnga sÀtt. BÄde samhÀlleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. DÀrför Àr det viktigt att vÄrden stöttar och ger kunskap som underlÀttar för patienten att leva med astma. Det krÀvs att patienten fÄr en information som Àr individanpassad för att han/hon ska kunna omsÀtta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som anvÀndes i studien var kvantitativ med en enkÀt som datainsamlingsmetod.
Att finna sig sjÀlv igen efter hörselförbÀttring med Cochlea implantat
Tematiserande intervjuer har genomförts för att undersöka och förstÄ huruvida vuxendöva personer som har genomgÄtt en CI-operation har iakttagit förÀndringar i sin identitetsupplevelse nÀr hörseln förbÀttrats. Studien Àr kvalitativ och utgÄr frÄn individens egna upplevelser kring cochlea implantat (CI). Antalet implantat ökar. Studien belyser personliga berÀttelser och erfarenheter av CI nÀr man ÄterfÄr hörselförmÄga. Dessa berÀttelser Àr mycket viktiga eftersom de ger oss kunskap om det stöd dessa personer behöver genom deras rehabilitering, en slags kunskap som fortfarande i stor utstrÀckning saknas.
Sexuell hÀlsa som en del av institutionsvÄrden. - en studie av personalens reflektioner kring kunskap och bemötande av sexualitet pÄ behandlingshem
Syfte Sexualiteten Àr en viktig del av mÀnniskor vÀlbefinnande. Trots att forskning visat att samtal om sexualitet pÄ behandlingshem kan vara till stor hjÀlp under institutionstiden tas Àmnet sÀllan upp. Jag vill fÄ en djupare förstÄelse av hur personalen beskriver sina kunskaper om sexualitet och bemötande av densamma pÄ behandlingshem.FrÄgestÀllningar - Hur beskriver personalen pÄ behandlingshem sin kunskap om sexualitet?- Hur tÀnker personalen kring bemötande av sexualitet pÄ behandlingshem?Metod Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod och dels gjort en semistrukturerad intervju, dels skickat ut ett antal frÄgeformulÀr med mestadels öppna frÄgor. Personalen som svarat pÄ frÄgorna arbetar pÄ ett LVU-hem och ett LVM-hem.
Den ergonomiska kunskapens tillÀmpning hos leg. arbetsterapeuter vid ett svenskt Universitetssjukhus
I dagens samhÀlle ökar antalet mÀnniskor med ett stillasittande arbete. DÄ vÄr kropp Àr gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvÀr. För att förhindra detta Àr det ergonomiska förhÄllningssÀttet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och mÀnniska ska fungera i relation till varandra, bÄde vad gÀller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter fÄr via dagens utbildning, en kunskap om ergonomi utifrÄn ett patientperspektiv.
Vallöften i lokala medier En studie av hur kommunala vallöften skildrats i Göteborgs-Posten
Titel: Vallöften i lokala medierFörfattare: Johan Olsson och Mathias StenbackUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionenför journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Nicklas HÄkanssonSidantal: 54Antal ord: 16 643Syfte: Att undersöka hur Göteborgs-Posten skildrat de lokala partiernas vallöften inför kommunalvalet 2006.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis) samt kvantitativ metod.Material: Göteborgs-Posten, 2006-08-17?2006-09-17Huvudresultat: Med avstamp i teorier kring mediernas dagordningsfunktion samt medielogik och nyhetsvÀrdering har vi identifierat lokala vallöften somskildrats av Göteborgs-Posten. Vi har ocksÄ undersökt förhÄllandet mellan avgivna och medierade vallöften. Vi ser en journalistik som intar en passiv och speglande roll. De förtjÀnster som kan skönjas i de fall tidningen söker presentera och tydliggöra vallöften för vÀljarna, innebÀr nackdelar i form av att journalistiken blir behÀftad med brister.
Interkulturell kompetens i socialt arbete : svenska socialarbetares uppfattningar av interkulturell kompetens och utmaningar
Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstÄ begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har tvÄ frÄgestÀllningar besvarats, nÀmligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mÄngfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid tvÄ invandrartÀta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig Ät och i analysen framtrÀdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs pÄ kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nÄs med bÄde kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens Àr förmÄga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att bÄde kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och vÀrderingar och förstÄelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan pÄverka det professionella arbetet Àr centrala förutsÀttningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.
Butikspersonalens textila materialkÀnnedom : En studie om butikspersonalens kunskap om textila material
I dagens samhÀlle rÄder det ofta en bristande kunskap hos butikspersonal gÀllande textila material, och de har ofta problem med att besvara kundernas frÄgor gÀllande exempelvis krympning, fÀllning eller tvÀttrÄd. För att en butik ska kunna utmÀrka sig frÄn e-handeln Àr det av största vikt att personalen Àr experter pÄ dessa frÄgor. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om den textila materialkunskapen hos butikspersonal Àr tillrÀckligt god för att matcha kundens förvÀntningar. Studien har genomförts med hjÀlp av tidigare forskning, samt egna undersökningar. Vi har utformat och genomfört tvÄ olika enkÀter, en riktad till butikspersonal och en till kunder, samt genomfört en deltagande observation i butik.
à tgÀrdsprogram pÄ gymnasiet hyllvÀrmare eller verktyg
Syftet med arbetet var att undersöka hur man pÄ nÄgra gymnasieskolor arbetar med
ÄtgÀrdsprogram för elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag ville försöka ta reda pÄ om ÄtgÀrds-programmen Àr ett verktyg i gymnasieskolan. Eller om det upprÀttas enbart för att det Àr lagstadgat. Den kunskap jag inhÀmtar vill jag anvÀnda i utvecklingsarbetet kring ÄtgÀrds-program pÄ min egen arbetsplats.
För att nÄ syftet skulle jag göra undersökningar pÄ olika gymnasieskolor. Detta för att fÄ en bild av hur man arbetar med ÄtgÀrdsprogram i verksamheterna.
Hur ser elever pÄ Àmnet matematik? : En jÀmförelse mellan lÀrarstyrd och elevstyrd undervisning
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers reation till matematiken som Àmne i en lÀrarstyrd klass i Ärskurs Ätta samt en elevstyrd klass i Ärskurs Ätta och undersöka de skillnader som finns mellan de bÄda klasserna utifrÄn intresse och kunskap.Med hjÀlp av texter frÄn andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lÀrarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin bestÄr av enkÀter i form av pappershÀfte som tvÄ klasser i en Ärskurs Ätta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkÀt som en klass i Ärskurs Ätta i en lÀrarstyrd skola fick fylla i. DÀrefter har en jÀmförelse mellan dessa bÄda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgÄende positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansÄg matte vara roligt, ansÄg att de hade lÀtt för matte samt att deras betyg var högre jÀmfört med den lÀrarstyrda klassen. DÀremot verkar den lÀrarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshÀmtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lÀrarstyrt för att bÀttre tillÀgna sig kunskap..
?Dom kallar oss emo?- en kvalitativ studie utifrÄn ungdomars förstÄelse och kunskap om emo-kulturen
SyfteVÄrt syfte med denna uppsats Àr att fÄ mer kunskap och förstÄelse kring emo-kulturen och de ungdomar som antas tillhöra den. Vi vill via de ungdomar som har inblick i och kunskap om kulturen beskriva och analysera denna kultur. VÄr ambition Àr inte att pÄvisa sanningen om emo-kulturen och de ungdomar som antas tillhöra den, utan vi vill ge en bild av ungdomarnas subjektiva förstÄelse och kunskap om kulturen. FrÄgestÀllningar:? Hur beskriver och uppfattar ungdomarna vid emotrappan emo-kulturen? UtifrÄn: symboler, grupptillhörighet, normer, attityder och stil.
DROGMISSBRUKARES UPPLEVELSER AV BEMĂTANDET INOM DEN SVENSKA SJUKVĂ RDEN En intervjustudie
SAMMANFATTNINGBakgrund: Drogmissbruk Àr ett utbrett fenomen i samhÀllet. Bakomliggande orsaker till ett drogmissbruk Àr Àrftlighet, utsatthet under uppvÀxten och dess dövande effekt pÄ Ängest. VÄrdpersonal kan anse att patienten med drogmissbruk sjÀlv Àr ansvarig för sin situation. Det finns en rÀdsla och ovilja hos vÄrdpersonal att bemöta patienter med drogmissbruk, vilket kan bero pÄ bristande kunskap och erfarenhet. VÄrdpersonal uttrycker en vilja till utökad kunskap och erfarenhet av drogmissbruk.