Sök:

Sökresultat:

951 Uppsatser om Lärares kompetensutveckling - Sida 45 av 64

Skolsköterskans upplevelser av arbetet med övervikt och fetma i skolhÀlsovÄrden

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige.

Geodatasamverkan : Geospatial infrastruktur i Sverige

SammanfattningFör att följa de direktiv angÄende tillgÀngliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och anvÀnda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan Àr att öka tillgÀngligheten och uppmuntra anvÀndningen av geodata.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera omrÄden inom Geodatasamverkan som kan förbÀttras. Studien har genomförts med hjÀlp av enkÀter som skickats till Sveriges alla kommuner och Àven med hjÀlp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. FrÄgorna har berört kommunernas förvÀntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan.Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan Àr lÀgre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften Àr oproportionerligt hög för nÀmnda grupp.

FRÅN INTENSIVVÅRD TILL VÅRDAVDELNING Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att ta emot en intensivvĂ„rdspatient- en intervjuundersökning

Mollberg, A. FrÄn intensivvÄrd till vÄrdavdelning. Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att ta emot en intensivvÄrdspatient - en intervjuundersökning. Examensarbete i omvÄrdnad 15 hp. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för OmvÄrdnad, 2008. Tidigare studier har visat att det finns problem i samband med att en intensivvÄrdspatient överflyttas till en lÀgre vÄrdnivÄ, dÄ vÄrdavdelningens förutsÀttningar och begrÀnsade resurser har svÄrt att möta patientens vÄrdbehov.

Individualisering och lÀrstilar : SÄ ser sex mellanstadielÀrare pÄ begreppen och pÄ sin möjlighet att utforma undervisningen efter dem

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare karakteriserar individanpassad undervisning/individualisering, hur de menar att de kan arbeta individualiserat och om de i det tar hÀnsyn till elevernas lÀrstilar. Studien utgick ifrÄn en kvalitativ ansats och metoden som anvÀndes för att besvara forskningsfrÄgorna var semistrukturerade intervjuer som utfördes med sex lÀrare, verksamma i Är fyra till sex. Resultatet som framkom var att lÀrarna definierar individualisering genom lÀroplanens formulering om vilka aspekter som lÀraren mÄste ta hÀnsyn till i lÀrandet för varje elev. Resultatet visade Àven att lÀrare som har fÄtt relevant fortbildning pÄ omrÄdet individualiserar pÄ fler plan Àn övriga lÀrare, som menar att tiden inte rÀcker till att individanpassa för alla. DÀr tiden inte rÀcker till prioriterar lÀrarna de elever som behöver mest stöd.

?Frihet under ansvar?? ? En kvalitativ studie om delaktighet, inflytande och eget ansvar över arbetssituationen

Bakgrund till studien: Idag stÀlls det nya krav pÄ att organisationer snarare börbedriva verksamheten utifrÄn kunskap och flexibilitet Àn pÄstandardiserade arbetsuppgifter. DÀrmed bör ledningenimplicera ett synsÀtt dÀr organisationen plattas ut och öppnarupp för medarbetarnas delaktighet och inflytande. För att detska fungera mÄste samtliga anstÀllda oavsett position ha engemensam förstÄelse kring organisationens mÄl och visioner.Syfte: Med denna uppsats vill vi undersöka hur relationen mellanavdelningschefen och medarbetarna uppfattas pÄ enavdelning inom en kommunal förvaltning. Vi vill veta hurdelaktighet i beslutsprocesser samt hur inflytande och egetansvar över de anstÀlldas arbetssituation fungerar genom attjÀmföra de bÄda parternas uppfattningar.Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att samla invÄrt empiriska material till undersökningen. Intervjuernagenomfördes pÄ nio medarbetare och en chef frÄn enavdelning inom en kommun i en medelstor stad i vÀstraSverige.Huvudresultat: Delaktigheten och inflytandet fungerar bra pÄ avdelningennÀr det gÀller möjligheter att kunna uttrycka sig.Medarbetarna har bland annat möjlighet att genomarbetsplatstrÀffarna pÄverka över sin arbetssituation samtkomma med förlag pÄ förÀndringar och förbÀttringar.

NÀr matematikresultaten sjunker. En fallstudie om ett arbetslags arbete för att öka mÄluppfyllelsen.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). NÀr matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka mÄluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a teamŽs work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad mÄlupp-fyllelse i matematik.

Den europeiska arresteringsordern : HjÀlpande eller stjÀlpande för mellanstatligt samarbete?

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

Finns det anledning till handledning?Om lÀrares och skolledares syn pÄ special-pedagogens handledningsuppdrag i förskolan

Syftet med studien Àr att kritiskt granska och jÀmföra lÀrares och skolledares syn pÄ specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan. UtifrÄn syftet stÀlls frÄgorna; vilken syn finns det kring det specialpedagogiska handledningsuppdraget och ses handledning som ett redskap för kompetensutveckling?Studien fokuserar pÄ omrÄden som frÀmst rör förskola, specialpedagogik och handledning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta lÀrare och sex skolledare i förskolan frÄn fem kommuner.UtifrÄn syftet kartlÀggs följande omrÄden i litteraturdelen: skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik, specialpedagogens uppdrag, handledning, förskola i förÀndring samt skolledarens roll. Kapitlet avslutas med teorier som socialkonstruktivism, social systemteori och utvecklingsekologi, som avser skapa en helhetssyn kring en mÀnniskas livsvÀrld, andra vÀrldar runtomkring samt förbindelser dem emellan.

Utvecklingsmöjligheter i matematik - för elever i sÀrskilda utbildningsbehov. Developments in mathematics - for pupils in special educational needs

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.

Krisberedskap i grundskolan : perspektiv pÄ krishantering

A crisis is something that can happen to all of us in an unexpected situation, and the school should be prepared in a way that is the best way to handle a situation with a wide foundation through a crisis plan. On a well-defined way, you should have a developed and relevant emergency plan. Defining the word crisis can be difficult, it is an individual interpretation, and to get found out what the word stands for and it have to be discussed. The two selected schools that I have chosen to interview have discussed the understanding of the word crisis in able to get what the word means for them. The two selected schools have come to the conclusion that a crisis is something that creates disturbances for people or a person concerned to the everyday way of living.

Intern rörlighet : en kvalitativ studie av individens instÀllning till möjligheter och hinder

SammanfattningVi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som pĂ„verkar individens vilja till intern rörlighet, ett omrĂ„de som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssĂ€tt har vi med hjĂ€lp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhĂ„llanden och instĂ€llning pĂ„verkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtĂ€nkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhĂ„llning, och ett vi och dom-tĂ€nkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebĂ€r vissa hinder för rörligheten.

?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Medarbetarsamtal ur ett individuellt och organisatoriskt perspektiv: en intervjustudie pÄ Lunds kommun

Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter frĂ„n 1800-talet och anvĂ€nds idag ute i organisationerna som ett redskap för att pĂ„verka bĂ„de medarbetarnas och organisationens utveckling. DĂ„ jag sjĂ€lv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta nĂ€rmare.Syfte: Är att belysa förestĂ€llningar kring medarbetarsamtal ur sĂ„ vĂ€l ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa förestĂ€llningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnĂ„ syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med tvĂ„ chefer och sju medarbetare pĂ„ Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag anvĂ€nt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en nĂ€r medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjĂ€lp av tvĂ„ kontaktpersoner pĂ„ kommunen.Resultat: Jag har fĂ„tt en god inblick kring medarbetarnas och chefernas förestĂ€llningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.

En lÀrande organisation? - Kompetensutveckling inom en Polismyndighet

This essey discuss competence development for the employees in a unit of the Swedish police authorities. The purpose with this survey has been to show an understanding for how this unit within the Swedish police authorities works with competence development and what kind of competence investments they carry out and also why competence development is important in their organisation. To answer the purpose of the survey and the questions a qualitative method has been used remaining interviews with five involved respondents working in the investigated unit. The result shows that needs for competence development are made clear during meeting for personal development and during the local educational council inventories. Competence development for the employees is prioritated for the policemen comparing to the civil employees on account of that the policemen have a demanding work and they have to develop their work all the time because of the resisting circumstances.

"Jag tar bara dem jag kÀnner till" - En undersökning om elevers informationssökning pÄ Internet

BakgrundAtt söka information pÄ Internet blir allt vanligare i skolan, dÄ datorn och dess sökfunktioner har blivit ett verktyg för att hitta information. DÄ kunskapsutbudet som finns tillgÀngligt pÄ Internet bÄde Àr brett och förÀnderligt, mÄste eleven ha kompetensen att vÀlja informationskÀllor och kritiskt granska sina val för att finna tillförlitlig information. Skolan har i och med den nya lÀroplanen Lgr 11 större ansvar för elevernas kompetensutveckling gÀllande kÀllkritiskt perspektiv och hantering av digital information.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilka val elever gör dÄ de söker information pÄ Internet och varför de gör dessa val. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ pedagogernas tankar kring elevernas informationssökning i undervisningen.MetodVi har gjort en fenomenografisk studie dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer för att ta reda pÄ hur tjugofyra elever gjorde nÀr de sökte information pÄ Internet, vilka val de gjorde samt vad som lÄg till grund för dessa val. Vi intervjuade Àven sju lÀrare för att ta reda pÄ deras tankar kring Internet som sökverktyg.ResultatEleverna berÀttar hur de kan vÀrdera en kÀllas trovÀrdighet, men tillÀmpar inte dessa strategier i lika stor utstrÀckning.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->