Sökresultat:
951 Uppsatser om Lärares kompetensutveckling - Sida 39 av 64
Varför har vi bild i skolan?
Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lÀrandemetod. Syftet Àr att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lÀrare tillika retorikstudenter förhÄller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgÄngspunkt i syftet har tvÄ metoder anvÀnts; telefonintervjuer med fyra lÀrare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt didaktiskt underlag frÄn yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvÀrvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikdidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begrÀnsat inflytande i samtida didaktisk forskning, trots dess över tvÄtusen Är lÄnga historia med omfattande tillÀmpning.
Matematik i förskolan : en intervjustudie kring pedagogers uppfattningar om hur de synliggör matematik
Syftet med studien Àr att med hjÀlp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik pÄ förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhÄllningssÀtt har de till Àmnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lÀr matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, pÄvisas att pedagoger Àr de förebilder som kan fÄ barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lÀrande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring Àmnet matematik i interaktion och mediering.
Lokomotivföretag i Norrbotten: en studie om tvÄ ledande företag
I Sverige idag pratas det flitigt om hur företagandet kan förbÀttras och blickarna har i allt större utstrÀckning riktats mot Norditaliens industriella distrikt dÀr företag samverkar i dynamiska kluster och nÀtverk. I fronten för dessa stÄr ett sÄ kallat lokomotivföretag. Karakteristiskt för denna aktör Àr att den Àr mycket framgÄngsrik och Àr djupt rotade i den lokala dimensionen, samtidigt som den Àr ledande pÄ en global marknad. De viktigaste egenskaperna Àr omsorgen för den lokala miljön och den sociala funktionen, gedigna yrkeskunskaper samt betydelse för företagens kompetensutveckling. Syftet med studien var att pÄ ett induktivt, aktörsorienterat metodsynsÀtt studera vad som kan kÀnneteckna ett Norrbottniskt lokomotivföretag och vilken nytta dessa skapar i sin region.
Fritidspedagogers uppfattningar kring sÀrskilt stöd : En kvalitativ studie om sÀrskilt stöd och behovet av sÀrskilt stöd i fritidshemmet
Syftet med studien Àr att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av sÀrskilt stöd rent allmÀnt, men Àven om behovet som idag Àr allt vanligare i skolan ocksÄ existerar i fritidshemmet. Studiens metod bygger pÄ kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika arbetslag pÄ tvÄ olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som Àr anstÀllda och jobbar inom fritidshemmet pÄ respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna mÄnga gÄnger ser ett behov av sÀrskilt stöd Àven i fritidshemmet. Personalen Àr ocksÄ medveten om att det Àr kunskapsbristerna hos elever som underlÀttar för sÀrskilt stöd Àven om fritidspedagogerna mÄnga gÄnger upplever att det finns ett stort behov av social trÀning i fritidshemmets verksamhet.
Immersierande Motivation : Hur immersion upplevs vid lÀrande spel av yrkesverksamma
SpellÀrande blir allt vanligare, Àven inom arbetslivet. Det finns flera olika skÀl till varför dataspel som lÀromedel har ökat i popularitet. Ett av argumenten för spellÀrande Àr att de Àr motiverande. En av motivationsfaktorerna i dataspel Àr immersion. I denna studie ville vi undersöka om im-mersion verkar motiverande vid lÀrande vid kompetensutbildning.
Tid för pedagogisk utveckling inom matematik
Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling.
För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.
LÀrande pÄ arbetsplatsen - att undervisa praktiker eller?
Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vÄrd och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgÄngspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lÀrande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte Àr att studera lÀrande i en kontext dÀr formellt lÀrande interagerar med informellt och avser att ge svar pÄ frÄgor om vilka förutsÀttningar och villkor som Àr nödvÀndiga för personalens lÀrande inom ramen för projektet samt hur lÀrandet utvecklas inom kontexten nÀr formellt och informellt lÀrande samspelar med varandra. Studien bygger pÄ intervjuer, enkÀter, fokusgrupper och deltagande observationer.
Turnover Intention. Orsaksfaktorer för intention till egen uppsÀgning inom vÄrden och snabbmatbranschen.
Genom att studera relationen mellan intention till uppsÀgning och
upplevd arbetstillfredsstÀllelse, organisationsengagemang och kommunikation
söktes stöd för studien syfte, det vill sÀga att identifiera vilka faktorer som
ligger till grund för intention till uppsÀgning inom vÄrden och
snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjÀlp av en webbenkÀt som
skickades till deltagarna(N=48), vilka hÀrrörde frÄn ett Àldreboende och en
snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney
U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för tvÄ av
studiens hypoteser gÀllande korrelation mellan arbetstillfredssÀllelse,
organisationsengagemang och intention till uppsÀgning. Resultatet gav Àven
delvis stöd till tvÄ av studiens hypotes vad gÀller negativa korrelationer
mellan anstÀlldas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom
organisationen och avsikten att stanna kvar pÄ sin nuvarande arbetsplats, samt
signifikanta skillnader för hur anstÀllda inom vÄrden och snabbmatskedjan
upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.
Samband mellan stress och fysisk aktivitet : - kunskap för sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsarbete
SamhÀllet förÀndras i en allt snabbare takt och med det ökar ocksÄ stressen bland individer och dÀrmed stressrelaterade sjukdomar. Genom att bedriva en hÀlsofrÀmjande hÀlso- och sjukvÄrd kan mÄnga livsstilssjukdomar förebyggas. Fysisk aktivitet sÀgs vara stressreducerande och ha goda effekter pÄ stressrelaterade symtom. Syftet i föreliggande litteraturstudie var att beskriva samband mellan stress och fysisk aktivitet. Femton kvantitativa vetenskapliga artiklar Äterspeglas i resultatet som i sin tur Àr indelat i fyra olika kategorier: fysisk aktivitet minskar stress, fysisk aktivitet pÄverkar stress i ett dos-responsförhÄllande, fysisk aktivitet minskar inte stress samt stress har effekter pÄ fysisk aktivitetsnivÄ.
Teknik överallt och ingenstans - hur förskollÀrare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan
BakgrundTeknik i förskolan Àr en del av pedagogernas uppdrag utifrÄn lÀroplanen. BÄde internationell forskning och litteratur i Àmnet visar att pedagogens kunskap Äterspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förstÄelse för teknik Àr begrÀnsad vilketresulterar i en osÀkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar ocksÄ att pedagogernas syn pÄ lÀrande Àr en avgörande faktor för hur barn fÄr möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att fÄ en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vÄr undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollÀrare, frÄn tio förskolor i tvÄ kommuner i vÀstra Sverige.ResultatTrots att förskollÀrarna gav mÄnga exempel pÄ hur de arbetar med teknik i förskolan sÄ ansÄg de flesta förskollÀrare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde.
Den sista resan tillsammans : NÀrstÄendes behov av stöd
Stöd till nÀrstÄende Àr en del av den palliativa cancervÄrden. NÀrstÄende kan uppleva att de inte kÀnner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vÄrden. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos nÀrstÄende i sen palliativ cancervÄrd. Som metod anvÀndes en systematisk litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vÄrden, stöd för att bibehÄlla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frÄgor.
Handledningsprocesser i Medarbetarsamtalet
I detta arbete har jag tittat pÄ handledning pÄ arbetsplatser. Handledning Àr idag ett svÄrdefinierbart begrepp som anvÀnds allt mer pÄ arbetsplatser. Syftet med detta arbete Àr att studera handledning och olika handledningsprocesser och se hur man skulle kunna anvÀnda sig av dem pÄ arbetsplatser och i medarbetarsamtalet. Jag kommer att avgrÀnsa mig genom att titta pÄ momentet som rör medarbetarens utveckling i medarbetarsamtalet.
I min teoretiska utgÄngspunkt har jag utgÄtt ifrÄn att det kan förekomma handledning i medarbetarsamtalet, men att man inte kan se hela samtalet som handledning.
Sjuksköterskors motivation och instÀllning till att arbeta pÄ tvÄ olika avdelningar
NU-sjukvÄrden önskade hantera sina resurser optimalt och öka kostnadseffektiviteten. Med denna studie undersöktes vad som skulle kunna motivera sjuksköterskor pÄ kirurgi- respektive medicinavdelningar (N= 62) att öka sin kompetens för att arbeta pÄ tvÄ olika avdelningar, om instÀllningen till detta skiljer sig mellan omrÄdena samt huruvida Älder, anstÀllningstid, inre motivationoch omotivation kunde predicera instÀllningen till att arbeta pÄ tvÄ olika avdelningar. Instrumentet bestod av fyra delar. En demografisk del, tvÄ förundersökningen konstruerade skalor avseende att mÀta sjuksköterskornas motivation till att öka sin kompetens för att arbeta pÄ tvÄ olika avdelningar och instÀllningen till detta system, samt en svensk version av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Svarsfrekvensen var 60,9% och respondenterna var mellan 23 och 62 Är (M = 39,8, SD= 11).
Skola och kompetensutveckling, viktiga faktorer för socialisationsprocessen : En studie om ensamkommande barns socialisation i deras nya samhÀlle
The study discloses unaccompanied childrenÂŽs socialization in their new society. The purpose of the study is to investigate how unaccompanied children's schooling is an important factor in their socialization and skills development in their new society. For example, we have chosen to illustrate how their school works and if and whether the teachers receive the support they need in order to help children develop their skills so they can find their way in society. The research is based on three different methods. The first method is based on literature research.
Uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskan
Det finns ett missnöje bland vÄrdpersonal angÄende de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudomrÄden ? att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metoden
som valdes var en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg.