Sök:

Sökresultat:

951 Uppsatser om Lärares kompetensutveckling - Sida 18 av 64

 GenerationsvÀxling - en tidsinstÀlld bomb :  En studie av generationsvÀxling pÄ Landstinget i VÀrmland

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

Möjligheter till individuell utveckling inom ramen för en organisation : En empirisk undersökning pÄ ett företag

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

FrÄn verksamhetsmodellering till verksamhetsutveckling? : Leder kompetensutveckling av personer i ledarskapsroller till verksamhetsutveckling?

Learning organizations and organizational development are interesting subjects that does not examine municipal organizations and private organizations an equal amount.  Furthermore, there exists little research on the effects of competence development for individuals in a leadership role within organizations. Because of this, we wanted to examine the impact of competence development in business modeling and how it affected local government activities. Competence development is used by organizations to develop their business and achieve a greater competitive advantage, but does competence development for individuals in a leadership role lead to organizational development? This paper examines competence development in the form of a business modeling course via the Bitstreamproject and the effects that occur within three municipalities as a result of the competence development. By interviewing three participants and four coworkers within different municipalities and studied the data from the Bitstream project, we can not conclude that competence development within business modeling leads to organizational development, only that it exists a tendency for it.

I förebyggande syfte : en kvalitativ studie om fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

Come on and let me know , Should I stay or should I go? : Job-hoppings effekter pÄ individens kompetensutveckling

The aim with this essay is to investigate the attitude that employers have towards conflicts at the workplace and how this affects their way to prevent and deal with conflicts among employees. Another part of the essay is to discuss pedagogical issues related to learning through conflicts. With this aim and these questions of issues, we have found out which attitude employers have towards conflicts at the workplace as well as how they prevent and deal with them. We have also investigated which opportunities for further development employers sees in situations of conflict. This study is based on qualitative interviews with six women who are head of units within the communal area.

Spra?kliga hinder i matematikundervisningen : En diskurspsykologisk studie av la?rares bemo?tande i matematikundervisningen

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

VÀrdet av kompetensutveckling : En utvÀrderande studie av en utbildning pÄ Stadsdelsförvaltning Centrum.

Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera utbildningen Processledare som utfördes av Göteborgs Regionen Ät stödfunktionen pÄ Stadsdelsförvaltning Centrum. Intresset med studien var att se om investeringen i utbildningen genererade en ökad kunskap till de anstÀllda och uppfyllde motsvarande mÄl som var att öka samverkan mellan avdelningarna HR, ekonomi och utveckling. För att uppnÄ syftet med detta examensarbete anvÀndes elektroniska enkÀter som skickades ut före och efter genomförd utbildning. EnkÀterna utformades genom att ha koppling till Kirkpatricks fyrstegsmodell och mÄlen med utbildningen. Den kvantitativa metoden var sÄledes huvudansatsen och den kvalitativa metoden i form av observation och semistrukturerad intervju tillÀmpades ocksÄ för att öka förstÄelsen för verksamheten.

LÀrare lÀr tillsammans : Kompetensutveckling i verksamheten

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

RÀcker en klapp pÄ axeln? En studie om trivsel och arbetsmotivation

AbstraktUndersökningens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som motiverar anstÀllda att stanna kvar pÄ sin arbetsplats och se vilken roll trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlÀngningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behÄlla sina anstÀllda.Följande frÄgestÀllningar utgör studiens röda trÄd: Vilka motiv uppger anstÀllda som viktiga för att trivas pÄ sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anstÀllda? Hur kan trivsel och arbetsmotivation tÀnkas pÄverka de anstÀllda till att stanna kvar pÄ arbetsplatsen?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har Ätta personer intervjuats pÄ ett företag. TillvÀgagÄngssÀttet Àr kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna fÄr utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger Àven den tillfredsstÀllelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stÀrker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och sjÀlvbestÀmmande Àr viktiga faktorer för de anstÀlldas trivsel och motivation; god stÀmning har avgörande betydelse för den anstÀlldes fortsatta trivsel/vantrivsel; feedback Àr motivationsskapande men om det saknas intrÀder vantrivsel vilket kan fÄ den anstÀllde att söka sig bort..

Enade vi stÄ, söndrade vi falla: om samverkan mellan IF MetallŽs kompetensombud och LKAB

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKABŽs utbildningsenhet frÀmja kompetensutveckling. Studien baseras frÀmst pÄ djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess Àr viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se nÀrmare pÄ guppens ledning, mÄl, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmÀssiga faktorer har vi förklarat det aktuella lÀget. DÀrav framgÄr att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de stÀndigt kommer in i en ÄtervÀndsgrÀnd.

Tid för hÀlsa och motivation! : En undersökning om arbetstagares motivation och hÀlsobefrÀmjande faktorer pÄ arbetsplatsen

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hÀlsobefrÀmjande faktorer pÄ arbetsplatsen. Undersökningen utgick frÄn följande frÄgestÀllningar; Vad Àr hÀlsobefrÀmjande faktorer?; Vilka hÀlsobefrÀmjande faktorer finns pÄ den utvalda arbetsplatsen?; Vilka faktorer fÄr personalen att kÀnna sig motiverade pÄ arbetsplatsen?; samt Hur kan dessa faktorer pÄverkas av arbetsgivarna?MetodFör att besvara syftet har en enkÀtundersökning gjorts för de anstÀllda pÄ företaget. En medarbetare och en chef har intervjuats. Svaren har redovisats i Microsoft Office Excel och sammanstÀllts i SPSS.

ArbetsgivarvarumÀrke : En studie om hur Karlstads kommun kan attrahera nya medarbetare

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

Postimplementering av affÀrssystem - en studie om anvÀndarkompetens

Den hÀr studien handlar om anvÀndarkompetens vid postimplementering av affÀrssystem.Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som pÄverkar om anvÀndarnas kompetenskommer att omsÀttas till effektivare nyttjande och anvÀndande av affÀrssystemet. För attkunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frÄgor. Studien syftadeocksÄ till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla anvÀndarnaskompetens under postimplementeringen. Studien bestÄr av en teoretisk referensram, som Àruppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling ochanvÀndarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie.

Som ett lotteri- en granskning av kompetensutveckling pÄ Göteborgs kommunala Àldreboenden

Syfte och frÄgestÀllningar. VÄrt syfte Àr att granska kompetensutvecklingen i Göteborgs Stad genom att undersöka hur man jobbar med det pÄ Àldreboenden, vilka riktlinjer som finns och hur kompetensutvecklingen följs upp..

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->