I alla typer av möten mellan mÀnniskor kan brist pÄ kommunikation leda till missförstÄnd och konflikter av olika slag. En situation, dÀr vi tror att detta kan vara sÀrskilt pÄtagligt, Àr nÀr polisen möter demonstranter vid en opinionsyttring. Detta arbete undersöker och belyser vilka möjligheter som finns till kommunikation för den enskilde polismannen vid en demonstration. För att ta reda pÄ detta har vi utfört djupintervjuer med representanter inom polisen. Vi har Àven tittat pÄ vad polisens utbildning i det kommunikativa förhÄllningssÀttet innehÄller.

Den ökade livslÀngden gör att fler personer riskerar att drabbas av demenssjukdom. Symtomen pÄ demens Àr i huvudsak minnessvikt som inledningsvis kan vara en kognitiv störning som försvÄrar den sociala interaktionen samt möjligheten att delta i det dagliga livet. En god vÄrdrelation mellan vÄrdgivare och vÄrdtagare handlar om att omvÄrdnadshandlingen utförs med respekt och vÀrdighet. FörutsÀttningen för en relation Àr att tvÄ parter kommunicerar verbalt eller icke verbalt. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva olika förhÄllningsÀtt som kan skapa trygghet i vÄrdrelationen mellan personer med demens och vÄrdpersonal.

Svensk sjukvÄrd möter alltfler immigranter och asylsökande som lider av psykisk ohÀlsa. Inom psykiatrivÄrden Àr kommunikation av extra stor vikt och talar patienter och sjukvÄrdspersonal inte samma sprÄk uppstÄr lÀtt kommunikationsbarriÀrer. Genom denna kvalitativa litteraturstudie har anvÀndbara kommunikationsstrategier och viktiga komponenter för en god kommunikation identifierats genom innehÄllsanalys. Dessa rör bemötande, information och stöd/hjÀlp. Av vikt Àr att sjuksköterskor och övrig sjukvÄrdspersonal visar intresse, lyssnar, visar empati och visar pÄ kulturell förförstÄelse vid psykiatrisk vÄrd.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hÄllas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post Àr den vanligaste. Denna studie visar dock att nivÄn pÄ elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker Àr lÄg, trots att politikerna Àr positiva till fenomenet. Denna studie, som Àr baserad pÄ intervjuer med skÄnska kommunpolitiker frÄn fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att pÄ olika sÀtt pÄverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda ocksÄ bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. VÄrt förslag Àr att denna kontakt tas via forum som Àr av mindre politisk karaktÀr men dÀr medborgarna naturligt befinner sig.

Mer Àn en tredjedel av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig icke malign smÀrta som Àven Àr den frÀmsta anledningen till sjukskrivning i landet. TillstÄndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala pÄfrestningar och utgör en barriÀr för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi Àr mer effektivt vid lindring av icke-malign lÄngvarig smÀrta Àn alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden Àr allmÀnt accepterad vid lÄngvarig cancersmÀrta rÄder Ànnu oenigheter avseende lÄngvarig icke-malign smÀrta. Ett av de primÀra mÄlen för hÀlso- och sjukvÄrd Àr att hantera oförmÄga och lidande och förutom symtomreduktion Àr det viktigt att undersöka hur den hÀlsorelaterade livskvaliteten pÄverkas av en viss terapi.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende subjektivt vÀlmÄende. Barn och ungdomars hÀlsa Àr ett otroligt viktigt omrÄde att forska pÄ dÄ folksjukdomar, sÄsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lÀgre ned i Äldrarna. DÀrför har föreliggande studie valt att undersöka omrÄdet för att se om vÀlmÄendet kan pÄverkas av att individen Àr engagerad i organiserad idrott.OmrÄdet undersöktes med hjÀlp av enkÀter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frÄgor kring sin livstillfredsstÀllelse och sitt kÀnslomÀssiga vÀlbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare.

Syftet med föreliggande arbete Àr att med utgÄngspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nÀtverk av mÀnskliga och icke-mÀnskliga aktörer pÄförskolegÄrden. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori Àr utgÄngspunkterför studien. VÄrt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien pÄ en förskolegÄrd under tre tillfÀllen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmÀrksammat som Äterkommande i det empiriska materialet.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Malmö: LÀrarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa barns förutsÀttningar och möjligheter till kommunikation i en mÄngkulturell förskola. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mÄngkulturell förskola? Hur uppfattar förskollÀrarna sin kommunikation med barn i en mÄngkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollÀrarna sitt arbete med att frÀmja barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola? Undersökningen Àr gjord pÄ en mÄngkulturell förskola dÀr observationer Àr gjorda pÄ tvÄ barn i en barngrupp under nÄgra tillfÀllen och intervjuer med fem förskollÀrare.

Syftet med studien var att beskriva och jÀmföra tandvÄrdsrÀdsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 mÄnader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer pÄverkar tandvÄrdsrÀdsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvÄrdsrÀdsla. Studien var en jÀmförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med tvÄ aktiva interventioner för att pÄverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 mÀn i Äldrarna 25-65 Är som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. FrÄgeformulÀret som anvÀndes gÀllande tandvÄrdsrÀdsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 pÄstÄenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist.

Studiens syfte var att beskriva eventuella förÀndringar avseende beteende och kommunikation hos barn med autismspektrumstörning och institutionaliseringsproblematik nÀr de fick möjlighet att kommunicera med hjÀlp av bildstöd. En kvalitativ metod med en fallstudiedesign valdes. TvÄ barn ingick i studien. Datainsamlingen skedde genom delvis strukturerade intervjuer av personal samt observationer och bedömningar av barnen. Interventionerna pÄgick under knappt fyra veckor.

Bristande kommunikation mellan vÄrdpersonal i samband med rond kan vara en bidragande faktor till misstag som drabbar patienten inom den svenska sjukvÄrden. Den dagliga ronden kan sÄledes vara ett tillfÀlle dÀr det Àr av vikt att kommunikationen upplevs vÀlfungerande av sÄvÀl sjuksköterska som lÀkare. Med detta som grund genomfördes intervjustudien med syfte att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med lÀkare i samband med rond. Nio sjuksköterskor som arbetat mer Àn tvÄ Är pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning intervjuades med öppna frÄgor. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades dÀrefter med innehÄllsanalys enligt Burnard.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att finna hur och om BalancedScorecard kan fungera som alternativt styrningsverktyg för eninsamlings- och bistÄndsorganisation som Individuell MÀnniskohjÀlp. Dessutom syftar studien till att se om ettanvÀndande av Balanced Scorecard möjliggör enoperationalisering av deras insamlings- och kommunikationsavdelnings vision.Metod: Vi har utfört en kvalitativ fallstudie av Individuell MÀnniskohjÀlps insamlings- och kommunikationsavdelning. Data har frÀmst samlats in genom personliga intervjuer ochdokumentundersökningar.Teoretiskt perspektiv: VÄr teoretiska referensram bestÄr av prestationsmÀtning, Balanced Scorecard samt ett exempel pÄ anvÀndande av Balanced Scorecard i en icke-vinstdrivande organisation.Empiri: Studien bygger pÄ intervjuer med medarbetare pÄ Individuell MÀnniskohjÀlp och pÄ deras insamlings- och kommunikationsavdelning. Dessutom har dokument rörande verksamheten haft en stor roll. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ett BSC kan vara en möjlig vÀg för en insamlings- och bistÄndsorganisation att mÀta sin mÄluppfyllelse.