Bakgrunden till studien Àr mina egna tankar om hur de lönesÀttande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu nÀr de har blivit alltmer vanliga pÄ arbetsplatserna. Syftet med studien Àr dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesÀttande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens pÄverkan har för samspelet under det lönesÀttande samtalet. Studiens forskningsfrÄga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har anvÀnts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att fÄ fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesÀttande samtalet. Som metod anvÀndes en öppen intervju med en frÄgeguide som innehÄll ett antal olika teman som de olika respondenterna sjÀlva fick resonera kring.

Syftet med studien var att fÄ ökad kunskap om sjuksköterskors förhÄllningssÀtt till samtal om döden med Àldre och vilka kommunikationssÀtt de anvÀnder. Studien genomfördes genom intervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor. En intervjustudie och innehÄllsanalys anvÀndes, det resulterade i tvÄ huvudteman. Huvudtema ett: förhÄllningssÀtt, med subtema god lyssnare, tid och miljön och subtemat sjuksköterskors egen syn pÄ döden. Huvudtema tvÄ: kommunikationssÀtten, med subtemat verbal och icke-verbal kommunikation.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

Bakgrund: MÄlet med den palliativa vÄrden Àr att med hjÀlp av behandlingar och vÄrd bibehÄlla eller förbÀttra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svÄr smÀrta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smÀrta samtidigt. SmÀrta kan uttryckas genom bÄde verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstÄnd och detta kan leda till ökat vÀlbefinnande för personer med cancer.

I Sverige dör de flesta mÀnniskor pÄ nÄgon form av institution, vilket innebÀr att palliativ vÄrd Àr en del av det vardagliga vÄrdarbetet. Studiens syfte var att belysa vÄrdarens möte med vuxna patienter med fokus pÄ vÄrdarens omvÄrdnadskvaliteter i palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultatet visar att mötet i palliativ vÄrd utvecklas mest positivt om vÄrdaren har ett professionellt förhÄllningssÀtt och om relationen Àr tillitsfull. Det professionella förhÄllningssÀttet genomsyras av vÄrdarens empati, intresse för patienten och kommunikation mellan vÄrdare och patient, bÄde verbal och icke-verbal.

Till följd av en framtid med ökad livslÀngd förvÀntas fler mÀnniskor insjukna i olika former av demenssjukdomar vilket medför kommunikativa svÄrigheter. För att frÀmja god omvÄrdnad Àr det viktigt att anvÀnda kommunikationsstrategier som anpassas efter de förutsÀttningar som personer med demens har. Fokus bör ligga pÄ personens autonomi och integritet. Syftet var att belysa kommunikation i omvÄrdnaden av personer med diagnosen demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat vilket mynnade ut i tre kategorier.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Jag har i denna uppsats genomfört de empiriska studierna vid AstraZeneca i Lund. Personerna som intervjuades arbetade i olika former av virtuella team, med kollegor sÄvÀl inom Sverige som utomlands. Genom den snabba tekniska utvecklingen under senare Är har det uppstÄtt nya möjligheter för mÀnniskor att kommunicera med kollegor som Àr fysiskt placerade utanför det lokala kontoret. Samtidigt Àr mÄnga företag verksamma pÄ global basis i likhet med det undersökta företaget AstraZeneca. I mitt uppsatsarbete har jag haft för avsikt att undersöka vilka faktorer som Àr sÀrskilt betydelsefulla för att fÄ ett vÀl kommunicerande och fungerande virtuellt team.

Bakgrund: MÄlet med den palliativa vÄrden Àr att med hjÀlp av behandlingar och vÄrd bibehÄlla eller förbÀttra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svÄr smÀrta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smÀrta samtidigt. SmÀrta kan uttryckas genom bÄde verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstÄnd och detta kan leda till ökat vÀlbefinnande för personer med cancer. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan personer med cancer i ett palliativt skede och sjuksköterskan pÄverkade personens upplevelse av smÀrta. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av Ätta artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Genom kommunikation och relation mellan personer med cancer och sjuksköterskan kunde smÀrta lindras.

MÀnniskors sÀtt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken stÄr för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken bestÄr av röst, ansiktsuttryck och kroppssprÄk. Arne Maltén (1998) menar att det Àr de icke-verbala uttrycken som Àr den största informationskÀllan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sÄdan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielÀrares icke-verbala uttryck ser ut under genomgÄng, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lÀrarna överlag var duktiga anvÀndare av de icke-verbala uttrycken.

Föreliggande arbete inriktar sig pÄ lÀrares sÀtt att kommunicera i undervisning av ensemble dÀr de bemöter flera elever samtidigt. Med hjÀlp av videoobservationer av fyra lÀrare som bedriver undervisning av mindre ensembler pÄ gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssÀtt som anvÀnds samt hur de anvÀnds. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av sÄ vÀl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklÀrarna med sina elever under lektionens gÄng. De kommunikationssprÄk som förekommer Àr ett socialt, humoristiskt, auktoritÀrt, gestaltande, kunnigt och mÄlande sprÄk.

Bakgrunden till studien Àr mina egna tankar om hur de lönesÀttande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu nÀr de har blivit alltmer vanliga pÄ arbetsplatserna. Syftet med studien Àr dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesÀttande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens pÄverkan har för samspelet under det lönesÀttande samtalet. Studiens forskningsfrÄga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har anvÀnts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att fÄ fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesÀttande samtalet. Som metod anvÀndes en öppen intervju med en frÄgeguide som innehÄll ett antal olika teman som de olika respondenterna sjÀlva fick resonera kring.

The purpose of this study was to evaluate if verbal encouragement had any influence on handstrength measurements. Twenty subjects participated in the study, all women between the age of 20 and 62 years. A standardisation of testing conditions and verbal encouragement were designed. Three measurements were conducted during two days using T.K.K 5401 Grip D. First there was a trial set, and then Test 1 (without verbal encouragement) and Test 2 (with verbal encouragement) were conducted.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvÄrd Àr otillrÀcklig smÀrtlindring postoperativt. SmÀrta Àr en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den Àr svÄr att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smÀrtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet anvÀndes en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.