Syftet med undersökningen var att belysa skolgårdens konflikter sett ur ett pedagog- och elevperspektiv samt att undersöka hur konflikterna förebyggs och hanteras i enlighet med styrdokumenten. Undersökningen utfördes på två stycken F-5 skolor och var av kvalitativ karaktär. Metoderna var observationer av skolgårdens konfliktsituationer samt intervjuer med fyra pedagoger och samtal med fyra elever. Resultatet visade att de konfliktsituationer som uppstår på skolgården oftast är av liten karaktär, där inte så stora åtgärder behövs för att stoppa dem. Av resultatet framkom också att det förebyggande arbetet styrs av likabehandlingsplanen som varje skola ansvarar för att utforma.

Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag. Intervjuer genomfördes med 17 individer med diagnosen reumatoid artrit och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier bildades som beskrev hur människor med reumatoid artrit upplever sin vardag: (1) Kroppens avtagande styrka ochdess inre och yttre konsekvenser och (2) försoning med sjukdomen.Dessa bildar tillsammans det övergripande temat: Reumatikers livssituation ? tyst vardagshjältemod. Studien visade att informanternas upplevelse av sin vardag var beroende av sjukdomens svårighetsgrad,smärtans intensitet, kroppens styrka, begränsningar i vardagen, omgivningens attityd och hur de kunde hantera sin sjukdom och försona sig med den.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Författare: Elin Sjöberg och Linda WibergHandledare: Anders IsakssonDatum: 2008-05-20Ämne: KandidatuppsatsE-post:  elin_sj@hotmail.comlindowiberg@hotmail.comSedan en tid tillbaka har fokus på företags ansvar gentemot miljö och samhälle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag väljer att publicera hållbarhetsredovisningar. Hållbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som är bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhållanden. Samtidigt har saker börjat hända på finansmarknaden då både institutionella investerare och vanliga kunder ställer krav på att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, så kallade social responsible investment, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag får ingå i en etisk anpassad fond hämtas från flera källor, där hållbarhetsredovisningar är en av dem. Forskning visar på att det som redovisas i hållbarhetsredovisningar inte alltid är den information som en analytiker behöver för att på ett effektivt sätt kunna göra sin värdering av företaget.

The use of technology in today's society is frequent and often necessary, but how, when and where are we supposed to learn how to use it? And if it is such a big and important part of our society, then why don?t teachers get more training in how to use the technology? The purpose of this paper is to examine whether teachers attitudes to technology affects their use of technology in their teaching. In school technology can be a complementary to other material, if teachers have the necessary skills to use technology in a pedagogical way. I have chosen to do a qualitative study in form of interviews and observations at a school outside of Stockholm. The results show that both school and teachers must want to work with technology if anyone will be getting something out of it.

Syfte: Att finna ut vilka kriterier lärare som undervisar i matematik i årskurserna ett till fem anser vara viktiga när de särskiljer elever i matematiksvårigheter. Vilka är de faktorer som påverkar att en elev hamnar i matematiksvårigheter, enligt lärarna? Studiens syfte är även att beskriva vem det är som väljer ut elever i matematiksvårigheter på skolorna.Teori: I didaktiska teorier ingår Piaget och Vygotskij.Metod: En enkätstudie genomfördes på fem skolor med de lärare som undervisar i matematik i år ett till fem. Svaren analyserades och bearbetades statistiskt.Resultat: De kriterier som lärarna anser vara de viktigaste är i fallande ordning: talbegrepp, positionssystemet och talsystemets uppbyggnad, talföljd samt talrelationer. Av de faktorer som lärarna anser vara viktigast är självförtroendet den faktor som är den mest frekventa.

Ridterapi har på senare tid börjat användas som en komplettarande behandlingsmetod för psykosocial problematik. I dagsläget finns ännu inte mycket forskning inom ämnet och behandlingsmetoden är vare sig speciellt känd eller etablerad. I denna uppsats görs en kartläggning av socialsekreterares uppfattning och kännedom om ridterapi. Undersökningen var i form av en enkät och genomfördes i Uppsala län där socialsekreterare som arbetar med placeringar på HVB-hem medverkade. Vi ville se om olika faktorer som exempelvis ett eget djurintresse, kunskap om behandlingsmetoden, kön och ålder kunde påverka deras inställning till ridterapi.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva åtgärder som kan användas för att ge personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom samt beskriva hur beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) påverkas av personcentrerad omvårdnad. Metod: Litteraturstudien innefattade 17 artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Utbildning i personcentrerad omvårdnad gav omvårdnadspersonalen ökad förståelse för personen och insikt i hur stor påverkan deras egen inställning och attityd hade på personer med demens. Genom att skapa livsberättelser kunde omvårdnadspersonalen möta personens behov och ge en identitet till personen. En personlig miljö ansågs betydelsefull för att minska förvirring och oro hos personer med demens, bidrog till personcentrering och stärkte identiteten hos personen.

Syftet med denna studie var att undersöka programmet Pedagogik med inriktning ungdoms ? och missbruksvårds påverkan på studenters subjektiva beteende gentemot personer med missbruksproblematik. Som metod i denna kvantitativa uppsats användes frågeformulär för insamling av data. Respondenterna var utexaminerade behandlingspedagoger samt förstaårsstudenter vid programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvårds. Resultatet pekade på en påverkan av attityder, sociala normer samt tron på den egna förmågan, vilka tillsammans utgjorde grunden till beteende, bland majoriteten av de utexaminerade studenterna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att få en bild av huruvida elevernas syn på ämnet förändrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansåg som användbart i mitt framtida yrke som bildlärare då bild ofta är ett ämne som ses ner på och jag vill hitta ett bra angreppssätt för att nå eleverna. Genom att låta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle påverka elevernas attityd mot ämnet. Problemställningen berörde elevernas syn på ämnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som delades ut till tre klasser på två skolor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom äldreomsorgen arbetar med HBTQ-frågor. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och inkluderar fem informanter med olika arbetsuppgifter inom äldreomsorgen. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån olika teman i en intervjuguide, med hjälp av queerteorin. Intervjuernas resultat visar att HBTQ-frågor inte blir belysta som enskilda frågor, men skulle vid behov kunna diskuteras under mångfalds- och jämlikhetsfrågor. Informanterna beskrev vikten av ett gott bemötande, oavsett vilken läggning brukaren hade.

I denna uppsats undersöker vi unga kvinnliga modekonsumenters attityder gentemot hållbart mode. Vi studerar också deras upplevda skillnad mellan hållbart och vanligt mode. Slutligen undersöks på vilket sätt de mjuka värdena påverkas av den hållbara egenskapen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga respondenter i åldern 29-35 år. Resultaten har analyserats med hjälp av Maslow´s behovspyramid, ABC-modellen, konsumtentbeteende enligt Kotler et al.

För en butik är det viktigt att framställa sig på ett inspirerande sett för att locka in kunder i butiken. Det börjar redan med att bygga upp en bra exteriör bestående av bland annat fasad, skyltfönster och skyltar. Butiken måste få kunden intresserad redan utanför för att den ska känna en vilja att handla. Kunden bygger snabbt upp en attityd mot butiken och det är viktigt att den blir positiv för att kunden ska vilja besöka butiken. Väl inne så är det interiören som påverkar kunden ifall den vill stanna kvar och göra sina köp.

Detta är en undersökning genomförd i två årskurs 1 klasser på naturbruksprogrammet.Det som undersökts är vilka attityder som finns till ämnet matematik, vad dessa attityder beror på samt om det har skett någon förändring av dem sedan eleven började på gymnasiet. Om det skett någon förändring har det undersökts vad detta beror på.Undersökningen består av en enkätundersökning som efterföljts av några elevintervjuer. Sammantaget besvarade 43 elever enkäten, sex av dessa blev sedan också intervjuade.Resultatet visar att de flesta eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne. De är inte lika överens om det är intressant och roligt. Eleverna tycker överlag att matematik är ett ganska svårt ämne.Eleverna uppger att det som påverkat deras attityder mest är den matematiklärare som de har och att de känner att svårighetsnivån är anpassad så att de förstår och klarar av de uppgifter som de räknar.Mer än hälften av eleverna har blivit mer positiva till matematik sedan de började på gymnasiet.