I denna uppsats behandlar vi Àmnet idrott och hÀlsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. IdrottsÀmnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. DÀremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det Àr skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka fyra idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda pÄ detta utgick vi frÄn en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslÀrare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

För att minska utslÀppen av koldioxid har lÀnderna inom den europeiska unionen enats om att införa ett system för handel med utslÀppsrÀtter. Handelssystemet infördes 2005 och skall i sin första period pÄgÄ fram till 2007. Genom att systemet Àr marknadsbaserat sÄ bestÀms priset pÄ utslÀppsrÀtter genom utbud och efterfrÄgan pÄ marknaden. Företag som inte innehar tillrÀckligt med utslÀppsrÀtter mÄste sÄledes köpa utslÀppsrÀtter av andra företag som sÀljer utslÀppsrÀtter pÄ marknaden. I en tidigare studie anses miljökrav likt handel med utslÀppsrÀtter vara av strategisk natur för företag.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur de deltagande ungdomarna uppfattar Navets preventionsprogram. VÄra frÄgestÀllningar var: I vilken grad uttrycker ungdomarna att de uppfattade och tillgodogjorde sig förelÀsningens upplÀgg? I hur hög grad anser ungdomarna att deras kunskap och/eller attityd till alkohol har pÄverkats av förelÀsningen? Anser ungdomarna att insatsen kan utvecklas för att pÄ ett bÀttre sÀtt verka förebyggande? PÄ vilket sÀtt i sÄdana fall? Vi valde att göra studien enligt den kvantitativa metoden och anvÀnde oss utav enkÀtundersökning för att samla in vÄrt resultat. Theory of planned behaviour har anvÀnts som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att ungdomarna anser att förelÀsningen Àr tillrÀckligt omfattande och ett positivt resultat visas Àven pÄ frÄgan om förelÀsarens attityd pÄverkade förelÀsningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssÀtt under matematiklektionerna. I Lpo 94 stÄr att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sÀtt att lÀra. Eleven skall ocksÄ ges möjlighet att utforska och arbeta sÄvÀl sjÀlvstÀndigt som i grupp. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Dewey menar, och mÄnga med honom, att kunskap befÀsts bÀst dÄ handen fÄr arbeta tillsammans med ögat.

Uppsatsens huvudfrÄgor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till anvÀndandet av de som benÀmns som fula ord samt varför de anvÀnder dem. Ett ord som kallas för fult innebÀr att de Àr ett tabubelagt ord. Det Àr ett ord som Àr kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebÀr att det inte bör sÀgas. De som personer som anvÀnder dessa ord mest Àr arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jÀmna ut skillnaderna genom att anvÀnda de ?fula orden? allt mer.Orsakerna till att de sÄ kallade fula orden anvÀnds Àr för det första för att uttrycka kÀnslor.

Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan pÄverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jÀmfört tvÄ klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmÄl och de elever som inte har det. De metoder jag har anvÀnt mig av Àr enkÀter, intervjuer med elever och lÀrare och observationer i de bÄda klassrummen. Undersökningen har skett i tvÄ olika klasser pÄ tvÄ olika skolor med olika förutsÀttningar i elevgrupperna. Materialet bestÄr av 83 stycken enkÀter frÄn fyra klasser i Är 5, Ätta elevintervjuer, tvÄ lÀrarintervjuer samt tvÄ observationer.

Tiden mÀnniskan spenderar pÄ sin arbetsplats Àr en stor del av ens liv, dÀrför Àr det fundamentalt för vÀlbefinnandet att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att du ska trivas dÀr. Denna studie Àmnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre Äldersskillnader mellan anstÀlld och nÀrmsta chef, detta stÀllde vi i relation till anstÀlldas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger pÄ en enkÀtundersökning konturerad utifrÄn utvalda frÄgor frÄn tvÄ tidigare, redan vÀl beprövade mÀtinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anstÀlld och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns Àven signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syfte: Syfte med arbetet Àr att undersöka vilken attityd studenterna har till snabbmat och att dÀrutöver klarlÀgga om det rÄder nÄgon varumÀrkeslojalitet hos de svenska studenterna inom snabbmatsbranschen. Uppsatsen ska ge en ökad förstÄelse för vilken roll ett varumÀrke spelar hos de svenska studenterna och se om det kan generera kundlojalitet. Den ska ocksÄ medföra ökad förstÄelse för vilken attityd studenter har mot den i dagslÀget mycket omdebatterade snabbmaten. Förutom det nyss nÀmnda syftar arbetet Àven till att förklara vilka faktorer som verkar vara viktiga för lojalitetsskapandet bland gruppen som studeras. Resultatet av undersökningen kan ge intressant och relevant information till företag och alla andra intressenter inom snabbmatsbranschen som kan ha nytta av uppsatsen för att lÀttare förstÄ studenter som en kundgrupp men Àven i skapandet av olika lojalitetsprogram som kan attrahera studenter.

Ett förslag pÄ design av grÀnssnittet pÄ förstasidan av ett intranet Àr utformat med tanke pÄ anvÀndbarhet med utgÄngspunkt frÄn attityder och motivation.Arbetet Àr utfört hos Familjen DafgÄrd AB i KÀllby, ett företag inom livsmedelsbranschen.TvÄ grÀnssnitt Àr designade, ett efter minimalistiska principer med ett fÄtal rubriker innehÄllande bÄde global och lokal information i en djupare struktur för att stimulera till en action-oriented approach och att locka till sig nya, ovana anvÀndare. Det andra med utgÄngspunkt frÄn informativa startsidor eller en maximalistisk design med rubriker i flera nivÄer för global information samt ikoner för lokal information.GrÀnssnitten Àr utvÀrderade med tanke pÄ anvÀndbarhet med hjÀlp av REAL metoden, Relevans, Effektivitet, Attityd och LÀrbarhet. Som komplement till denna metod som utvÀrderar pÄ detaljnivÄ anvÀnds en definition kallad anvÀndbarhet i kontext. Denna hanterar anvÀndarvÀnlighet, anvÀndarkompetens, anvÀndaracceptans och informa-tionsbehov pÄ en mer global nivÄ.UtvÀrderingen baseras pÄ en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer av sex försökspersoner som har fÄtt pröva de tvÄ versionerna av grÀnssnittet. Fyra ovana och tvÄ vana internetanvÀndare.Resultatet visar att av de tvÄ versionerna Àr den maximalistiska startsidan Àr att föredra.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

Syftet med studien var att undersöka i vilken utstrÀckning och vilka sammanhang som verksamma pedagoger och lÀrare anvÀnder utomhuspedagogik. Trots studier om utomhuspedagogikens positiva egenskaper sÄ hade vi inför studien en uppfattning om att den inte anvÀnds i nÄgon större utstrÀckning lÀngre upp i Äldrarna. Genom studien ville vi synliggöra i vilka situationer utomhuspedagogiken anvÀnds och Àven inspirera lÀrare till att hitta nya anvÀndningsomrÄden för pedagogiken. Studien Àr kvantitativ och en webbaserad enkÀt skickades ut till en respondentgrupp verksamma inom omrÄdet förskoleklass upp till Ärskurs nio. Materialet bearbetades genom en multivariatanalys dÀr vi undersökte hur olika faktorer pÄverkade respondenternas svar.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken attityd mindre oberoende företag har till kontanter och betalkort som betalmedel i allmÀnhet och vid lÄga köpesummor i synnerhet. I undersökningen kommer vi att studera vid vilken summa som handlarna upplever det som acceptabelt att kunder betalar med betalkort. Metod: Studien har genomförts med hjÀlp utav en kvantitativ metodansats, dÄ vi ville fÄ en bred förstÄelse för smÄföretagarnas syn utav olika betalmedel i allmÀnhet samt vid betalningar under 100 kronor i synnerhet. För att ta del utav förstÄelsen kring vÄr studie utgick vi ifrÄn det positivistiska synsÀttet, dÄ vi efterstÀvar kunskap kring hÀndelser som kan mÀtas. Vi genomförde enkÀtundersökningar med ett hundratal företagsÀgare ur urvalsgruppen för att kunna ta del utav den objektiva verkligheten och för att sedan pÄvisa denna med hjÀlp utav den numeriska informationen vi samlat in. Slutsats: Studiens resultat visade att urvalsgruppens instÀllning till olika typer utav betalmedel vid lÀgre köpesummor huvudsakligen var att kontanter var att föredra. En slutsats som gÄr dra utifrÄn detta resultat Àr att kortbetalningssystemet grundar sig i en felaktig prissÀttning vid lÄga köpesummor dÀr bankerna tar ut en procentuellt hög avgift vid varje korttransaktion.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.