Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

The purpose of this study is to improve our understanding of how immigrant children become included in some preschools. With immigrant children we meant those children who immigrated to Sweden. In order to achieve our purpose we have chosen to find out some educators' perceptions about inclusion and which strategies they use to include immigrant children.To realize the study purpose, we have chosen to use qualitative interviews as a method. We conducted interviews with sex educators who worked in two preschools. The empirical materials we got from the interviews formed the basis for our analysis.The analysis of our collected data was based on our theories and conceptions.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

JÀmstÀlldhet Àr ett aktuellt Àmne i dagens samhÀlle. Eskilstuna kommun kÀmpar för att bli bland de tio bÀsta kommuner i landet pÄ jÀmstÀlldhet. Studien undersöker vad de kommunanstÀllda har för attityd till jÀmstÀlldhetsförÀndringsarbetet ?JÀmstÀllda Kommuner?. Syftet med projektet Àr att, till skillnad frÄn andra jÀmstÀlldhetsprojekt, lÄta medborgaren stÄ i fokus.

Bakgrund: Det lever cirka 35.3 miljoner mÀnniskor med HIV i vÀrlden. HIV kan inte smitta via vardaglig kontakt som handskakningar, men kan smitta via blod, sexuell kontakt och bröstmjölk. Symtom kan exempelvis vara svullna lymfkörtlar som konsekvens av nedsatt immunförsvar. Patienter har upplevt att sjuksköterskor varit rÀdda för att bli smittade av HIV och sjuksköterskor har dÀrför anvÀnt överdrivna försiktighetsÄtgÀrder. Sjuksköterskor bÀr med sig personliga och professionella förestÀllningar om hÀlsa/sjukdom, dessa pÄverkar hur de vÄrdar patienter.

Studien syftar undersöka om den intervention som Vin- och Sprithistoriska Museet i Stockholm anordnar; rollspelet ?Leka med döden?, har haft effekt pÄ attityder till alkohol i trafik hos ungdomar. Som teoretisk bakgrund har Ajzens (1991) ?Theory of Planned Behaviour? anvÀnds. Enligt teorin pÄverkar tre faktorer; attityd, subjektiv norm och beteendekontroll, individens intention till att utföra ett beteende.

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av sÀrskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks Àven vad som kan frÀmja respektive försvÄra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av förÀldrar, elever och lÀrare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivÄ, bÄde vad gÀller integrering av sÀrskoleelever i skolans styrdokument och i samhÀllets syn pÄ inkludering. Intervjuerna visar att integrering av sÀrskoleelever i grundskolan inte Àr sjÀlvklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolÄren. NÀr eleverna vÀxer blir samspelet med klasskamraterna svÄrare. Intervjuade förÀldrar, elever och lÀrare beskriver bÄde gemenskap och utanförskap i skolan, och Àven hur skolans organisation, instÀllning och okunskap ibland försvÄrar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering Àr olika egenskaper hos lÀraren.

Syftet med denna studie Àr att studera hur lÀrare och specialpedagoger ser pÄ specialpedagogens yrkesroll och funktion i skolan samt att studera vad lÀrare och specialpedagoger har för förvÀntningar pÄ specialpedagogiska arbetsinsatser. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. I vÄr studie ingÄr 15 intervjuer med nio lÀrare och sex specialpedagoger pÄ sammanlagt sex skolor varav fem Àr kommunala skolor och en Àr en fristÄende skola. Som analysverktyg har vi anvÀnt oss av de teoretiska utgÄngspunkterna specialpedagogiska perspektiv, inkludering samt professionell jurisdiktion. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll innefattar mÄnga olika svÄröverskÄdliga arbetsuppgifter, dÄ förvÀntningarna Àr höga frÄn mÄnga hÄll.

Det Àr vetenskapligt bevisat att IKT gynnar lÀrandet. Trots att det Àr kÀnt sedan tidigt 70-tal tycksskolvÀrlden fortfarande se lÀrandet med hjÀlp av IKT som "en ny era". Syftet med den hÀr studien Àratt i första hand ta reda pÄ varför förskolan inte hÀnger med i samhÀllsutvecklingen. Trots att storasatsningar har gjorts bÄde materiellt och kunskapsmÀssigt sÄ har det inte skett nÄgra störreförÀndringar. Det tycks alltsÄ inte vara endast regeringen tillsammans med olika ansvarsposter somexempelvis KK-stiftelsen som bÀr skulden för en trög utveckling.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad förÀldrar har för attityd till matematik samt deras förestÀllning kring matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är. Detta för att som pedagoger kunna frÀmja en god kommunikation mellan hem och skola med avseende pÄ matematikundervisningen samt för att ge elever en mer positiv bild av matematiken och rusta dem inför framtiden. Undersökningen baseras pÄ enkÀter och intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor i SkÄne. Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna, bÄde de med eftergymnasial utbildning och de utan, har positiva attityder till matematik samt Àr medvetna om matematiken i sin vardag och i sitt arbete. I intervjuerna framkom Àven att förÀldrarna anser att samverkan mellan hem och skola har blivit bÀttre jÀmfört med nÀr de sjÀlva gick i grundskolans tidigare Är..

SyfteUppsatsens syfte var att undersöka nÄgra pedagogers erfarenheter av att arbeta med begreppet KÀnsla Av SAMmanhang ? KASAM - och granska det utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Till grund för det pedagogiska arbetet pÄ skolorna lÄg en salutogen inriktning, vilket innebÀr att man tar sin utgÄngspunkt i hÀlsofrÀmjande faktorer. Genom att ta reda pÄ vilka strategier som fanns i skolan för att eleverna skulle fÄ uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tog vi del av deras erfarenheter av att arbeta med KASAM.MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden bestod av tvÄ halvstrukturerade gruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av fem lÀrare och den andra gruppen av fyra.

Vad har grundskoleelever för attityd till matematik? Kan man se nÄgra pÄtagliga attitydskillnader mellan Àldre och yngre elever? Vad grundar sig elevernas attityd pÄ? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en kartlÀggning av elevers instÀllning till matematik i tre Ärskurser pÄ en kommunal F-9-skola i SkÄne. Samtliga elever i Ärskurserna 3, 6 och 9 har deltagit i en enkÀtundersökning. Undersökningen har varit av jÀmförande karaktÀr och kan ses som en fallstudie av den aktuella skolan. Kortfattat kan man sÀga att det finns en tydlig skillnad mellan Äldersgrupperna pÄ skolan avseende hur positiva eleverna Àr till matematik. De flesta tredjeklassare tycker att det Àr bÄde roligt och viktigt med matematik.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn pÄ begreppet "en skola för alla", hur de gÄr tillvÀga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utstrÀckning det Àr en skola för alla, men Àven hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbÀttra lÀromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information frÄn svenska lagar och styrdokument angÄende skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod anvÀndes. Arbetet grundas pÄ intervjuer med Ätta grundskolepedagoger, tvÄ specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att pedagogerna inte anser att det fullt ut Àr en skola för alla.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad killar och tjejer, som gÄr andra Äret pÄgymnasiet, har för attityd till Idrott och hÀlsa och i vilken utstrÀckning lÀraren pÄverkar attityder. Uppsatsen behandlar Àven om skolÀmnet Idrott och hÀlsa kan verka som ett verktyg för regelbunden motion. Undersökningen Àr genomförd pÄ en skola dÀr enkÀt och intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna Àr positiva till Àmnet samt att lÀraren har en stor inverkan för vilken attityd eleverna har till Àmnet. Ett visst könsmönster gÄr att urskilja nÀr det gÀller lektionsinnehÄllet, trots att detta inte efterfrÄgades av oss i enkÀten.

The society?s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers? views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support.