Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om lÀrare anser att deras instÀllning till be-grepp har en pÄverkan pÄ naturkunskapsundervisningen. Med hjÀlp av enkÀter har jag gjort ett urval av lÀrare som senare intervjuats i en kvalitativ undersökning. Resultatet av intervjun visar att lÀrare som ansÄg att begrepp var viktiga tenderade att fÀsta större vikt vid dessa i sin undervisning Àn lÀrare som ansÄg att de var mindre betydelsefulla för lÀrandet av naturkun-skap. De olika metoderna för hur lÀrarna valde att betona begrepp redovisas Àven i uppsatsen. Slutsatsen Àr att det Àr svÄrt att faststÀlla exakt vilken pÄverkan lÀrarens attityd till begrepp har, fast det finns en skillnad i val av undervisningsmetoder bland de lÀrare som anser att be-grepp Àr viktiga och bland de som menar att kunskap om helheten gÄr att uppnÄ utan att fÀsta nÄgon större betydelse till begrepp..

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser pĂ„ hur exkluderingen till sĂ€rskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstĂ€mmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi anvĂ€nde oss av fyra frĂ„gestĂ€llningar: Är sĂ€rskild undervisningsgrupp förenligt med en skola för alla? Vad sĂ€ger skolans styrdokument om sĂ€rskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens sĂ€rskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gĂ€ller för att en elev i svĂ„righeter ska flyttas till en sĂ€rskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en sĂ€rskild undervisningsgrupp.Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken FrĂ€mja en god lĂ€randemiljö stĂ„r att ?det Ă€r viktigt att skolan skapar en miljö dĂ€r samtliga elever inkluderas sĂ„ lĂ„ngt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsĂ€ttningar och behov? (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, sĂ„ sker en ökning av sĂ€rskiljande Ă„tgĂ€rder. Vi visste att det fanns sĂ€rskilda undervisningsgrupper i vĂ„ra egna kommuner och ville dĂ„ undersöka mer om hur och varför elever flyttas till sĂ€rskilda undervisningsgrupper i en tid dĂ„ talet om ?en skola för alla? Ă€r sĂ„ framtrĂ€dande.Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige dĂ€r det finns tvĂ„ sĂ€rskilda undervisningsgrupper, sĂ„ kallade resursskolor, som ligger Ă„tskilda frĂ„n sina hemskolor.

Syftet med uppsatsen Àr att visa vad nÄgra pedagoger, vid olika tidpunkter, berÀttar om en högfungerande autistisk elev i grundskolan och hur de pedagoger som har mest kontakt med Alice ser pÄ henne, hennes problem och möjligheter.   Hur förstÄr och förklarar pedagogerna hennes problem?   Vad berÀttar de om Alice i ett kognitivt, socialt och pedagogisk perspektiv?   Hur ser de pÄ syftet med inkluderingen: Vad Àr mÄlet och hur menar de att det ska uppnÄs? För att besvara syftets frÄgestÀllningar har jag genomfört ostrukturerade intervjuer med sex pedagoger i Alices nÀrhet vid tre olika tillfÀllen dÀr de har ombetts berÀtta om Alice. Pedagogernas berÀttelser analyseras sedan utifrÄn aktuell forskning och litteratur om autism, inkludering/integrering och narrativa teorier.   NÄgra generella motiv och aspekter framtrÀder sÀrskilt tydligt i pedagogernas berÀttelser om Alice.   För det första handlar det om hur man ska tilltala och bemöta Alice. RÄd om tydlighet, struktur och rak kommunikation förstÄs pÄ olika sÀtt av olika pedagoger.   För det andra kan man se en dramaturgisk strategi hos flera av de intervjuade att förklara och dramatisera Alice problem i förhÄllande till hur det var tidigare och hur det kommer att bli i senare Ärskurser.   För det tredje syns en skillnad i hur de intervjuade beskriver och förklarar Alices problem. NÄgra av pedagogerna ser det som ett annat sÀtt att tÀnka medan de flesta betonar den biomedicinska förklaringsmodellen.   Slutligen skiljer sig berÀttelserna Ät genom sin beskrivning av syftet och ambitionen med integreringen av Alice och hur det ska uppnÄs.

 I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som Àr integrerade. För dessa elever krÀvs ett annat tankesÀtt hos de verksamma lÀrarna. Eftersom Aspergers eleverna har svÄrigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna kÀnna sig inkluderade krÀvs det att lÀrarna i Idrott och HÀlsa tÀnker utefter dessa elever i sin planering.VÄrt huvudsyfte med studien Àr att studera hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte Àr att studera hur skolmiljön Àr anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lÀrarna ute pÄ skolorna bör arbeta pÄ vissa sÀtt för att elever med Aspergers syndrom skall kÀnna sig inkluderande.

Den Àldre populationen tenderar att öka och Äldrandet gör att de Àldre kan ha sÀrskilda behov nÀr det gÀller den orala omvÄrdnaden. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie dels beskriva vÄrdpersonals kunskaper och attityder till Àldres munvÄrd och dels att beskriva hur dessa kunskaper och attityder pÄverkas av munvÄrdsutbildning. FrÄgestÀllningar som anvÀndes i studien var: Vilka kunskaper och attityder har vÄrdpersonal avseende munvÄrd av Àldre personer som Àr i behov av omsorg? Hur pÄverkas vÄrdpersonal av munvÄrdsutbildning gÀllande kunskaper och attityder till munvÄrd hos Àldre personer som Àr i behov av omsorg? Resultaten tyder pÄ att kunskaper gÀllande oral hÀlsa Àr bristfÀllig hos vÄrdpersonal men samtidigt visar studien att flertalet vÄrdpersonal ansÄg att det finns ett samband mellan oral hÀlsa och allmÀnhÀlsa. Resultaten visar Àven att munvÄrd ofta ges lÄg prioritet nÀr det kommer till omhÀndertagande av Àldre och tidsbrist ansÄgs vara en bidragande faktor till detta.

UtifrÄn Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om sÀrskilt stöd i förskolan, framtrÀder en oklarhet i tillvÀgagÄngssÀttet i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. DÄ oklarhet om hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd gÄr tillvÀga Àr framtrÀdande, samt att det Àr förskollÀrarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillÀmpa. Samt att se vilka av dessa förskollÀrare anvÀnder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollÀrare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frÄgor som enbart varit relevanta i förhÄllande till studiens syfte.

Vad innebÀr det att undervisa i en sprÄkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslÄs att elever med ett annat modersmÄl behöver andrasprÄksundervisning för att utveckla den för skolframgÄng och samhÀllsdeltagande sÄ viktiga sprÄkbehÀrskningen, gör okunskap, resursbrist och lÄg status för Àmnet svenska som andrasprÄk att svensklÀrare utan kunskap om andrasprÄksinlÀrning stÀlls inför flersprÄkiga elevgrupper. I den hÀr undersökningen besvarar sex svensklÀrare i grundskolans senare Är vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har nÀr det gÀller undervisning i sprÄkheterogena kontexter. Genom att frÄga hur flersprÄkigheten pÄverkar undervisningen, om den Àr en tillgÄng istÀllet för ett hinder och om kunskaper i andrasprÄksinlÀrning behövs i svensklÀrarkompetensen vÀxer bilden fram av den mÄngkulturella och flersprÄkiga skolans ökade krav pÄ bÄde individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mÄngfalden betraktas som en positiv kraft i det mÄngkulturella klassrummet dÀr elevers olika perspektiv berikar undervisningen.

Author: Karl LarssonTitle: Samverkan mellan skola och socialtjÀnst ? en studie i attityder och kunskapThe overall purpose of the studie has been to explore inter-professional work between social workers and teachers. The main focus has been on the link between attitude and knowledge. Attitude and knowledge has also been tested for any connection to age, gender, what kind of a teacher you are and for how long you have been a teacher.The collected data has been analyzed in a descriptive part, one part with correlations and in one part with t-tests. The terms samsyn (consensus) and attitude has been reviewed in its connection to the results.The study shows a significant correlation (0.222*) between knowledge and attitude.

The society?s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers? views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support.

För att förutsÀga och förklara mÀnniskors beteenden och intentioner har ?attityd? lÀnge varit ett centralt begrepp inom socialpsykologin. En vanlig teori och modell för ÀndamÄlet Àr ?theory of planned behavior? (TpB), vilken sÀger att en individs beteende styrs av dess intention, som i sin tur Àr en funktion av den personliga attityden, det sociala trycket och den upplevda kontrollen att kunna genomföra aktuellt beteende. Syftet med föreliggande studie var att undersöka attityden och intentionen till att fullfölja nuvarande studier och göra en applikation av TpB-modellen via en InternetenkÀt riktad till studenter pÄ Högskolan Dalarna (N = 1292).

When migration to a country increases, the integration of the migrants becomes extra important for the host country?s society, economy and culture. In the last decade, Europe has faced several crises, such as the refugee crisis and the covid-19 pandemic, which has affected both migration and integration policy. The challenges that have characterized European society in recent years makes it interesting to study how the measures highlighted by the European Commission to integrate migrants has developed. Therefore, the paper aims to compare the Commission?s action plans for integration published in 2016 and 2020 based on the threat theory and the contact theory to see how both perspectives can contribute to understanding the differences between the years and which theory is best suited to understand the Commission?s current visions of integration.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Within special education, there is a big dilemma where some mean that school should include all pupils in the same school class, regardless of the students' needs for assistance, while others believe that students with special needs to be placed in small adapted groups where students have similar needs is to exclude pupils. While others argue that the inclusion can sometimes lead to exclusion. The aim is to investigate what meaning teachers and special education teachers gives the concept of inclusion in school and what consequences it entails in teaching. This study is based on a number of qualitative interviews of teachers and specialist teachers to obtain answer of the following questions.Has the concept of inclusion and integration the same significance and meaning according to those asked teachers, special educators and special educators?Which students should be included, according to those asked teachers, special teachers and special teachers?What is required to work from an inclusive perspective, according to the asked teachers, special teachers and special teachers?Perceive the asked teacher, special educators and special teachers some disadvantages of inclusion?Which students receive special education instruction in the schools were asked?Do the asked teacher, special educators and special teachers think that there is a school for all?The results of this study is that teachers and special instructors have difficulty indistinguishing the concepts and that they puts the same emphasis on inclusion as the integration, the students must adapt to school and not vice versa.