HÄllbar utveckling Àr numera inte ett revolutionerande koncept och ansvaret för att skapa en hÄllbar vÀrld för kommande generationer ligger inte bara pÄ stora globala organisationer utan andra samhÀllsaktörer, sÄsom företag, mÄste börja ta sitt ansvar. Litteraturen visar en ökad medvetenhet gÀllande hÄllbarhetsfenomenet dÀr mÀnniskan pÄ allvar börjat föra diskussioner inom bÄde forskningsfÀltet sÄvÀl som hos civilbefolkningen. I en företagskontext har FN stÀllt krav pÄ företag att de bör engagera sig i Corporate Social Responsibility [CSR] och rapportera utvecklingen som sker. CSR i sin tur Àr ett begrepp i stÀndig utveckling och som strategi har CSR fÄtt mycket uppmÀrksamhet de senaste Ären men vÀldigt lite Àr kÀnt gÀllande hur CSR pÄverkar medarbetarna inom företaget. Flertalet forskare efterfrÄgar dÀrför studier pÄ mikro-nivÄ, med medarbetaren i centrum och dÀrför har vi valt att fokusera pÄ individen i en företagskontext.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jÀmförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrÄn den demokratiska skolans vÀrdegrund, styrdokument, lagstiftning och Àven jÀmlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehÄllit traditionellt grupparbete med sjÀlvvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansÀttning. GruppenkÀt har anvÀnts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvÀrdering av mitt experiment. Observation har anvÀnts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

Den hÀr uppsatsen besvarar frÄgan om hur den svenska bredbandsstrategin Àr tÀnkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker Àven mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gÀllande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanÀten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala lÀn dÀr fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: LÀnsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i MÄnkarbo. Det genomförs Àven en diskursanalys pÄ utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits nÄgon roll och i sÄ fall Àven hur den rollen motiveras.

Since 1979 when homosexuality no longer was classified as an illness the Swedish authorities have been working on increasing the LGBTQ community?s rights and living conditions. How is this work reflected within the Cultural heritage sector, especially since the adoption of Agenda 2030. The purpose and goal of this study is to examine whether the cultural heritage sector actively works to include the LGBTQ perspective in their preservation work by using a quantitative method. Through a document analysis and a survey, it examines this on a national, regional and local level within ?sterg?tland county and its 13 municipalities. The study shows that at a national level there are no specific strategies for working inclusively with an LGBTQ perspective in cultural heritage, however, there is almost always a general level where concepts such as equality, gender equality, inclusion and intersectionality are mentioned.

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.Syftet var Àven att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebÀratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt pÄ att elevenssvÄrigheter uppstÄr i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt pÄ sprÄk ochkommunikation. Det sistnÀmnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetetkring elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ uttrycker en social praktik, dvs. att talet fÄrkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund anvÀndes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarnavilka förutsÀttningar som finns pÄ skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Syftet med examensarbetet var att studera skolans attityd till högpresterande elever, samt hur skolan kan utveckla sina metoder för att högpresterande elevers kunskap ska komma till sin rÀtt. Detta gjorde vi genom litteraturanalyser av forskning inom omrÄdet och genom intervjuer med lÀrare i den kommunala grundskolan och en kontaktperson pÄ utbildnings- enheten i LuleÄ kommun. I litteraturanalysen behandlades bland annat Howard Gardners sju intelligenser och inlÀrningsstilar samt skolans syn pÄ högpresterande elever utifrÄn gÀllande styrdokument. I arbetet drogs följande slutsatser: att lÀrarutbildningen bör fokusera pÄ högpresterande likvÀl som lÄgpresterande elever, att en skola för alla inte efterlevs sÄ som det Àr tÀnkt och att utvÀrdering Àr en avgörande faktor för utvecklingsarbetet i skolan..

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att mÀta vilka attityder och hur starka intentioner som finns till köp av kakel och klinker. Undersökningen skulle resultera i en kartlÀggning av bÄde befintliga och potentiella kunders attityd och intention till inköp av kakel och klinker.För genomförandet av undersökningen valdes en kvantitativ forskningsansats. En enkÀt med frÄgor baserade pÄ Ajzen?s teori om det planerade beteendet (The Theory of planned Behavior) delades ut till 9 butiker och besvarades av totalt 167 respondenter vilka har ingÄtt i analysen. FrÄgorna i enkÀten har tagit fasta pÄ kundens attityd till det specifika beteendet, det vill sÀga till det eventuella inköpet av kakel och klinker, dennes uppfattade subjektiva norm kring köpet samt vilken egenuppfattad förmÄga han eller hon har haft till att genomföra beteendet.

Studien handlar om populÀrkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur pedagogerna sÀger sig anvÀnda populÀrkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populÀrkultur i den fria leken. Vi har undersökt tvÄ pedagogers attityd till populÀrkultur och vi anvÀnde oss av intervjuer för att besvara vÄra problemformuleringar. Studiens resultat tyder pÄ att populÀrkulturen Àr accepterad och fÄr utrymme i bÄde den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om Àn i olika mÄn. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar pÄ barnen och att det Àr barnens intresse som ska styra verksamheten.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilken hjÀlp en lÀrare kan ge en elev som har beteendeproblem och upptrÀder pÄ ett sÄdant sÀtt att denna stör undervisningen för sig sjÀlv och/eller andra, samt vilka metoder som finns för att hjÀlpa den samme och vad en lÀrare kan göra nÀr problemen blir för svÄra. I undersökningen deltog tre lÀrare, en specialpedagog och en socionom. Metoden för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att i klassrummet spelar bemötande och positiv förstÀrkning en viktig roll för att eleven ska bli sedd och dÀrigenom upptrÀda pÄ ett bÀttre sÀtt. Regler och ramar och ett strukturerat förhÄllningssÀtt Àr medel som ger elever med beteendeproblem bÀttre förutsÀttningar.

PÄverkansmöjligheterna i ett representativt system Àr normalt att rösta, kontakta en politiker samt eget engagemang i ett politiskt parti. Uppsatsens syfte Àr att precisera hur VÀsterÄs stad förhÄller sig till tvÄ idealtypiska ytterligheter och ifall beslutsprocessen Àr att betrakta som ett nÀrmande eller avvikande frÄn Dahls idealtypiska demokratidefinition. De undersökta pÄverkansmöjligheterna medborgardialog, utökat samrÄd, allmÀnhetens frÄgestund och sociala medier var av olika dignitet. Utökat samrÄd och allmÀnhetens frÄgestund betraktas som meningsfulla och som ett nÀrmande av idealet, medan medborgardialogen och sociala medier betraktas som symboliska och ett nÀrmande av idealtypen oligarki. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att det i princip krÀvs att medborgaren Àr berörd av en frÄga för att inkluderas inför en beslutsprocess.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att mÀnniskor söker sig till sjukvÄrden Àr smÀrta. Det Àr ett symptom vid mÄnga sjukdomar vilket pÄverkar patienternas livskvalitet. Upplevelsen av smÀrta Àr subjektiv och ska behandlas dÄ otillrÀcklig smÀrtbehandling orsakar lidande hos patienten med potentiella skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Sjuksköterskan har en viktig roll i hanteringen av patienternas smÀrtbehandling och deras frÀmsta uppgift Àr att tillgodose patientens omvÄrdnadsbehov. Bedömning av smÀrta Àr vÀsentligt för att uppnÄ en god och effektiv smÀrtbehandling.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.