Detta arbete Àr ett examensarbete i specialpedagogik pÄ avancerad högskolenivÄ. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka attityder lÀrare i grundskolans Är 1-6 i en medelstor kommun har till att ta emot elever inskrivna i grundsÀrskolan i sina klasser. Vi har i arbetet utgÄtt frÄn en gemenskapsorienterande definition av attityder vilken innebÀr att det finns en skola som passar alla oavsett förutsÀttningar. Vi har i vÄrt arbete ocksÄ anvÀnt oss av en modell dÀr lÀrares attityder till inkludering Àr uppdelad i tre komponenter, en kognitiv-, emotionell-och beteendedel. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod genom en enkÀtstudie dÀr respondenterna fÄtt instÀmma eller ta avstÄnd frÄn pÄstÄenden med hjÀlp av en femgradig skala.

Bauer, Martina & Zielniski, Jennie (2013) Specialpedagogers tankar om inkludering. (Special educators thoughts on inclusion). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Inkludering Àr ett begrepp som anvÀnds ofta i skolan. Eleverna i klassrummen har olika behov och mÄnga behöver extra stöd. Pedagogerna upplever att de inte har tid att individanpassa och ge eleverna det stöd de behöver samt resurser för att utföra det arbete som krÀvs av dem.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp sÄ som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergÄngen till skolan.  Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism pÄ förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergÄngen mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger pÄ intervjuer med tre pedagoger dÀr alla har utbildning som förskollÀrare. Genom metoden har vi fÄtt en djupare förstÄelse av vÄra frÄgestÀllningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism Àr en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Bakgrund: I Sverige finns det en könsskillnad som visar att flickor mĂ„r sĂ€mre och har en mer negativ sjĂ€lvvĂ€rdering jĂ€mfört med pojkar. SjĂ€lvbilden Ă€r en stark bidragande orsak till barns psykiska hĂ€lsa och det finns ett samband mellan barns sjĂ€lvbild och attityd till beröring. Metod: Tre enkĂ€ter: Jag Tycker Jag Är (JTJÄ), Ben Sira psychological distress (Bspd) och egenformulerade frĂ„gor om taktil massage (TM) samlades in bland 93 elever i Ă„rskurs sju frĂ„n en mindre inlandsstad i södra Sverige. Svaren analyserades med oberoende t-test och Pearsons korrelationstest i SPSS 2.0.0. Resultat: Resultatet av ett oberoendet-test visade att det fanns en tendens till könsskillnad i en aspekt avsjĂ€lvvĂ€rdering (JTJÄ).

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har lÀnge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kÀnnetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". UtifrÄn syftet var frÄgestÀllningarna: Vilka personliga synsÀtt och vÀrderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mÄl och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kÀnnetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt pÄ en skriftlig förfrÄgan. Urvalsgruppen bestod av tre mÀn och tvÄ kvinnor. En av rektorerna var Àven ansvarig för sÀrskolan.

One of the essential needs of human beings is to be involved in a social context. The intention of this study was to see if the opportunity to have an iPod Touch, could make it possible for students with literacy difficulties to participate in the regular classes and if the implementation of iPod Touch in the school setting would result in informal learning outside the school. In this case study two pupils with literacy difficulties have been using an iPod Touch in their daily school activity. The pupils as well as their teachers have been interviewed about their experiences of implementing iPod Touch as a tool in the regular classroom teatching. The results indicate that iPod Touch can help students to be in inclusive education and that they use the iPod Touch outside school.

En viktig samhÀllsdebatt pÄgÄr för nÀrvarande för att finna lösningar pÄ den rÄdande arbetslösheten. Lösningen verkar finnas hos smÄföretagarna dÄ studier visat att det Àr i dessa företag tillvÀxten skapas. NÄgot som hindrar denna tillvÀxt Àr svÄrigheten för smÄföretagare att erhÄlla finansiering. Experter talar om ett finansiellt gap dÀr utbud och efterfrÄgan pÄ kapital inte Àr i jÀmvikt. Detta beror dels pÄ en informationsasymmetri, dels pÄ flertalet faktorer hos bÄde finansiÀrer och företagare.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska och f?rst? hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever inkludering och exkludering inom arbetsgemenskapen p? sitt arbete inom IT-branschen. F?r att n? denna f?rst?else unders?ks vilka normer kring k?n och etnicitet kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever finns inom arbetsgemenskapen samt hur de f?rh?ller sig till dem. Fr?gest?llningar: Vilka normer kring k?n och etnicitet upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund existerar inom arbetsgemenskapen p? deras arbetsplats inom IT-branschen? P? vilka s?tt upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund att de exkluderas och inkluderas i arbetsgemenskapen p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Vilka olika handlingsstrategier har kvinnor med utomeuropeisk bakgrund f?r att f?rh?lla sig till inkludering respektive exkludering p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Teori: F?r att besvara fr?gest?llningarna har vi anv?nt oss av teorier om interaktionsritualer, emotionell energi, etablerade och outsiders samt begreppen intersektionalitet och assimilering. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomf?rts f?r att samla in data. Datan har sedan kategoriserats i relevanta teman och underteman f?r att vidare analyseras med hj?lp av teori.

Detta Àr en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frÄgestÀllning som ligger till grund för uppsatsen Àr; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgÄng har sex huvudrubriker dÀr vi teoretiskt beskriver de grundlÀggande begreppen för vÄr frÄgestÀllning. Dessa begrepp Àr; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsÀttning. Den empiriska undersökningen har skett triangulÀrt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkÀtundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, samhÀlls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gÀllande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dÀremot framkom skillnader vid jÀmförelse mellan de olika programmen, eleverna pÄ omvÄrdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jÀmfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksÄ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dÀr tjejerna vÀrderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fÄ en lÄg status om de fokuserar för mycket pÄ skolan. DÄ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvÀrdet visar den pÄ att en positiv attityd till att det egna beteendet Àr viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sÄ stark hos respondenterna vilket Àr positivt dÄ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka förÀldrars attityd till fysik i förskolan.I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att förÀldrarna i enkÀtsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frÄgor har stor betydelse för lusten och glÀdjen till att lÀra. FörÀldrarna anser att det Àr viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom Àmnet fysik, för att nÄ mÄlen i Är 5.Fysik förklarar mÄnga fenomen sÄsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans lÀroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tÀnkande och lÀrande utifrÄn det som Àr relevant för förskolebarn.Det naturvetenskapliga Àmnet fysik finns pÄ förskolan men benÀmns inte som fysik. Som medupptÀckare pÄ förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frÄgor pÄ vardagsnÀra fysikaliska begrepp och fenomen.Resultatdelen visar att förÀldrar anser att barnen bör fÄ utveckla det som de sjÀlva tycker Àr roligt inom fysikÀmnet.Nyckelord: fysikaliska fenomen, förÀldrars attityd, medupptÀckare, nyfikenhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur etisk produktion pÄverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar pÄ att etisk produktion har en positiv pÄverkan pÄ den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tÀnka sig att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlÀtta för respondenterna i enkÀtundersökningen anvÀnds begreppet etisk produktion med hÀnvisning till Àggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie Àr miljövÀnlig transport och god hönshÄllning. Studiens resultat redogör för att konsumenter Àr positivt instÀllda till att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ ett etiskt vis och att etisk produktion Àr ett produktattribut som pÄverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion..

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla vetenskaplig kunskap om hÀlso- och sjukvÄrdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras pÄ 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvÄrdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av kroppsvÀtska. DÀremot finns en negativ attityd vid anvÀndandet av handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och nÀr handhygiensmedel ej finns lÀttillgÀngligt. Personalens attityder pÄverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares Äsikter gÀllande handhygien.

Vi har valt att undersöka attityder och handling, och om det finns nÄgot samband mellan attityd och handling gentemot hÄllbar utveckling hos elever i Ärskurs nio. För att ta reda pÄ elevernas attityder och handling för en hÄllbar utveckling har vi delat ut 160 enkÀter pÄ Korsavadskolan i Simrishamn. Eleverna har fÄtt svara pÄ ett tjugotal frÄgor om vardagshandlingar, konsumtion och framtidstÀnkande. Resultatet visar att mÄnga har en positiv attityd till hÄllbar utveckling men nÀr eleverna mÄste Àndra pÄ sin egen livsstil Àr de mindre positiva. Resultatet visar dessutom att de som uppger att de alltid kÀllsorterar har genomgÄende en mera positiv attityd till hÄllbar utveckling.

Den hÀr systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanstÀller resultat frÄn sju olika internationella forskare och appliceras sedan pÄ den svenska skolan. Syftet Àr att ge svar pÄ forskningsfrÄgorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lÀrare och annan personal Àr essentiellt, samt att man behöver ha lÀrare som Àr utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom Àr det viktigt att ha resurser till rÀtt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.