Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlÀnda elevers skolgÄng ser ut de första Ären i Sverige. Min studie behandlar nyanlÀnda elever mellan 16-20 Är. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för nyanlÀnda elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhÀlle. HÀr Àr syftet tÀtt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgÄng samt betydelsen av samhÀllsorientering för dessa nyanlÀnda elever. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram mitt resultat.

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.

Denna rapport har söker finna vad attityden till IT Àr hos flickor i Äk 9, och huruvida en positiv attityd gör att flickor kÀnner lÀgre motstÄnd till att söka en naturvetenskaplig utbildning pÄ gymnasiet.Relevant litteratur för problemstÀllningen har studerats. I uppsatsen presenteras teorier, Äsikter och tidigare forskning frÄn nÀrliggande Àmnesdiscipliner, sÄsom t ex systemvetenskap och sociologi.SÄvÀl kvantitativ- som kvalitativ vetenskaplig metodik har tillÀmpats i undersökningen.I undersökningen bedömer jag att en god insikt i flickors attityd till IT har erhÄllits. NÄgon generellt giltig slutsats rörande ett samband mellan en positiv IT-attityd och att söka naturvetenskaplig utbildning kan ej dras. Materialet i uppsatsen antyder visserligen svagt att sÄ Àr fallet, men en allmÀn generalisering Àr sÄvÀl felaktig som ogiltig..

This thesis is about how to include students with Down syndrome (DS) in a class duringprimary school. The purpose of this study was to study different teacher?s thoughts,experiences and practices regarding including pupils with DS. This work is based on threequestions: what experiences the teacher has out of inclusion, the thoughts they have and howthey work including.To answer these questions four qualitative interviews with different teachers was made. Myresult shows that all four teachers find that including children with DS is something good foreveryone if it is done properly and with the right purpose, which means that the included childshall have the opportunity to be a part of a social group..

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anstÀllt personer med funktionshinder, jÀmfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex mÄnader och under sex mÄnader, samt om arbetsgivarens attityd har pÄverkat lÀngden pÄ praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anstÀllt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anstÀllde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansÄg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anstÀlla personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde dÀremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera vÀl utifrÄn alla faktorer som Àr viktiga pÄ arbetsplatsen.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers attityder till lÀsning samt att titta pÄ skillnader och/eller likheter i attityd i förhÄllande till Älder och kön. VÄr studie byggde pÄ en kvantitativ undersökning och resultatet baserades pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes i tvÄ skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. FrÄn varje skola valdes en klass i skolÄr 6 och en klass i skolÄr 8 ut. Resultatet visade pÄ att det fanns en viss skillnad i attityd mellan pojkar och flickor samt mellan skolÄr 6 och skolÄr 8 eftersom pojkar i skolÄr 8 hade en nÄgot mer negativ attityd till lÀsning Àn de övriga urvalsgrupperna..

Denna studie bygger pÄ observationer av barns fria lek pÄ förskolan. Barnen som observerades var i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder anvÀnder sig barn av nÀr detta sker. Barn anvÀnder sig av olika tilltrÀdesstrategier dÄ de söker tilltrÀde till en lek.

Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att göra en jÀmförelse mellan olika kate-gorier av pedagoger i deras instÀllning till att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i ele-vens ordinarie grupp. JÀmförelser gjordes vad det gÀller kön, yrke, Älder, stadietillhörighet, yrkeserfarenhet och Àmnesinriktning.Teori: Undersökningen, som Àr kvantitativ med kvalitativa inslag, antar en positivistisk ton med inslag av hermeneutik.Metod: Studien genomfördes som en enkÀtundersökning och kompletterades med informella intervjuer. Den metodologiska ansatsen har drag av det abduktiva, det vill sÀga med en ut-gÄngspunkt i sÄvÀl verklighet som teori.Resultat: Genom studien framkom vissa skillnader mellan könen, dÀr mÀn verkade ha en nÄ-got mer positiv instÀllning till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Vidare fanns en tendens till att förskollÀrare/fritidspedagoger var mer positiva i sin instÀllning Àn lÀrare. Spe-ciallÀrarnas uppfattning överensstÀmde ganska vÀl med förskollÀrare/fritidspedagoger.

Syftet med denna undersökning var att göra en studie om kunskaper och attityder om hiv/aids hos svenska niondeklassare. Dessutom ville vi undersöka vilka eventuella skillnader det finns avseende genus samt svensk respektive utlÀndsk bakgrund kopplat till elevernas kunskaper och attityder. Detta intresseomrÄde har vi undersökt med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtstudie pÄ tvÄ olika skolor. Vi kan i vÄr undersökning se en tendens att flickor med utlÀndsk bakgrund inom undersökningsgruppen har sÀmre kunskaper Àn övriga elever. BetrÀffande attityderna inom undersökningsgruppen fanns generellt sett en positiv attityd gentemot hivsmittade.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Studien syftar till att undersöka hur elever med erfarenhet av förberedelseklass har uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Studiens syfte Ă€r ocksĂ„ att ta reda pĂ„ hur pedagogerna uppfattar sig arbeta frĂ€mjande med inkludering i förberedelseklass samt hur pedagoger och elever uppfattar övergĂ„ngen utifrĂ„n ett inkluderingsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer med bĂ„de pedagoger och elever anvĂ€nds för att fĂ„ fram ett resultat i studien. Intervjuerna utförs pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola i Östergötlands lĂ€n dĂ€r det finns tvĂ„ förberedelseklasser. Resultatet visar att eleverna och pedagogerna har skilda uppfattningar gĂ€llande hur de uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten.

I detta arbete undersöktes och jÀmfördes begreppskoherens och attityd till fysik bland elever pÄ fysik- respektive naturvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolan Polhemskolan i Lund. Begreppskoherensen undersöktes med Force Concept Inventory som Àr ett omdiskuterat flervalstest frÄn USA som ska mÀta studenters begreppskoherens för kraftbegreppet inom den klassiska mekaniken. Eftersom mÄnga undersökningar visar att intresset för fysik minskar undersöktes ocksÄ elevernas attityd till fysik med ett svenskt test av Likertmodell. Undersökningarna gjordes pÄ elever som precis börjat Äk 1 och pÄ Àldre elever som lÀst kursen Fysik A inom bÄda programmen. Resultatet av undersökningarna Àr att eleverna pÄ fysikprogrammet har större begreppskoherens för kraftbegreppet Àn eleverna pÄ naturvetenskapsprogrammet och att begreppskoherensen höjs efter Fysik A. Attityden till fysik Àr dessutom mer positiv pÄ fysikprogrammet men eleverna pÄ naturvetenskapsprogrammet har större spridning i attityd.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tÀnker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund pÄ vad tidigare forskning kommit fram till vad det gÀller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingÄr Àven skolans vÀrdegrund med utgÄngspunkt en skola för alla. DÀrpÄ har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att fÄ svar pÄ hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning.

Denna studie utgörs av ett explorativt experiment. Det som har legat i fokus för denna studie har varit att mÀta attityd gentemot varumÀrkes produkter. Eftersom det har skett genom experiment har det centrala varit att se hur attityden pÄverkas. Studien anvÀnder sig av vissa teorier kring varumÀrken som rÄd och tips i upplÀgget av experimentet. En av hypoteserna som stÀlldes i studien var att positiv beskrivning av varumÀrkes produkter ger högre utfall i vÀrderandet och viljan att Àga produkten Àn neutral beskrivning.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilken attityd lÀrare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lÀrare har med ett besök pÄ ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken attityd pedagogerna pÄ SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det Àr en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet Àr analyserat med hjÀlp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna PÀr och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lÀrande Àr av stor vikt i utomhuspedagogik.