Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur köpare av reklam- och formgivningstjänster väljer leverantör, och hur de samarbetar med den valda leverantören. I rapporten sammanställs kvalitativa intervjuer med tolv personer, från olika organisationer och med olika erfarenhet, vilkas arbetsuppgifter innehåller köp av reklam- eller formgivningstjänster. De intervjuas angående vilka faktorer som är viktiga vid val av leverantör, hur processen och arbetsfördelningen ser ut och vilka fallgropar som finns i arbetet. De intervjuade reklamköparna lägger stor vikt vid samarbetsförmåga och personkemi vid val av reklambyrå eller formgivare. Ofta tas den första kontakten efter att leverantören blivit rekommenderad av någon i köparens kontaktnät. De fallgropar i arbetet som köparna tar upp kan ofta härledas till arbetsfördelningen i processen.

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, särskilt inom tjänstemannasektorn,vilket innebär att medarbetaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gäller när,var och hur arbetet ska utföras. Utifrån detta syftar vår uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens gränslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgångspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förståelseinriktat angreppssätt i studien.Vidare är studien kvalitativ och empirin hämtas från kvalitativa intervjuer med åtta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet ställer krav på medarbetarna attsjälva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med såvälkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förväntas även vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov såväl som ständigt utvecklas och anpassa sig till förändringarav arbetssätt.

Ämnet för studien var hur sjuksköterskor ser på kuratorsfunktionen på sjukhus. Syftet med studien var att försöka ta reda på vad sjuksköterskor anser om samarbetet med kuratorer, vilka faktorer som ligger till grund för god samverkan samt hur sjuksköterskorna uppfattar kuratorsfunktionen. Den övergripande problemformulering var: Vilka föreställningar och förväntningar har sjuksköterskor av kuratorns funktion på ett sjukhus samt hur anser de att samarbetet fungerar? Tre teman undersöktes; arbetsuppgifter, föreställningar och samarbete. Studien följde en kvalitativ metod, där en intervju gjordes med universitetslektor Birgitta Wikander om samarbete utifrån hennes nyligen publicerade studie samt genom två fokusgruppsintervjuer med totalt sju sjuksköterskor.

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjälp och detta ämne väcker stor debatt världen över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader länderna emellan. Syfte.

Arbetet med att utveckla informationssystem organiseras ofta som ett projekt, och därmed kan projektstyrningen ses som ett hjälpmedel i systemutvecklingen. Innan projektgruppen startar är det även viktigt att rätt användarrepresentanter väljs till den projektgrupp som arbetet ska bedrivas i. De användare som ska delta i projektgruppen måste vanligtvis friställas från sina ordinarie arbetsuppgifter just för att kunna delta i projektgruppen. Om en användare med de egenskaper som efterfrågas i projektgruppen inte friställs, kanske risken finns att projektgruppen saknar nödvändig kompetens för att projektet ska kunna uppfylla det förväntade resultatet. Det ansågs därför intressant att undersöka om det förekom några organisatoriska motståndsfaktorer vid val av särskilda användare, samt om detta kunde generera några konsekvenser för fortsatt arbete och resultat.

Att eleven skulle vara delaktig i planeringen av sina arbeten blev uppmärksammat i och med Lgr 62 och Lgf 69 då man påpekade vikten av att elever skulle vara delaktig i en process. Tidigare hade slöjden varit fokuserad på produktion och nu ville man att undervisningen även skulle koncentreras på de två första stegen, idé och planering. Detta synsätt har utvecklats i de kommande läroplanerna fram till idag. I kursplanen för slöjd är planering av slöjdarbeten en viktig del av slöjdprocessen och ett mål att uppnå för de elever som slutar nian är att kunna planera arbeten. Studien bygger på tre textillärares sex elevers syn på planering samt lärarnas uppfattningar om planering och elevens delaktighet i den.

Vi har på uppdrag från Vägverket undersökt hur väl implementeringen av det nya intranätet, Infarten, har genomförts och mottagits av berörd personal på lokalkontoret i Karlstad.Infartens övergripande mål är att vara en del av chefernas och medarbetarnas dagliga arbete samt fungera som ett verktyg för att söka information. Intranätet ska sprida aktuella nyheter, som alla inom organisationen ska kunna ta del av. Anledningen till att Vägverket valde att vidareutveckla Infarten, från regionala intranät till ett intranät för samtliga regioner, var att de upplevde svårigheter och problem med en icke fungerande uppföljning och dubbellagring av information.För att ta reda på hur väl Infarten fungerar i det dagliga arbetet i verksamheten genomförde vi en kvalitativ undersökning bland medarbetarna på lokalkontoret i Karlstad. I de intervjuer vi gjorde, studerade vi medarbetarnas användning av Infarten i sina dagliga arbeten och även deras egna uppfattningar om Infartens uppbyggnad.Resultatet visade att medarbetarna hade användning av Infarten, de uppgav att de inte skulle vilja vara utan Infarten. Vi såg ett mönster som visade att respondenterna endast använde sig av vissa delar av Infarten, de delar de behövde för att klara av sina arbetsuppgifter.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur personalförändringar påverkar särskoleelever som är integrerade i grundskolan. Den typ av personalförändring som avsågs i studien var när elevassistenter slutade arbeta på skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer genomförts där både särskoleelever, elevassistenter och pedagoger har fått delge sina erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att det uppstod en orolig situation när beskedet kom, samt under den perioden som pågick fram till att särskoleeleverna, elevassistenterna och pedagogerna fick veta hur den nya situationen skulle bli. Det uppstod även en sorg mellan särskoleeleverna och elevassistenterna, eftersom en nära relation byggts upp emellan dem.

Syftet med forskningen är att ta reda på hur en personaladministratörs vardagliga arbete ser ut samt att undersöka om en personaladministratörs vardagliga arbete handlar om paragrafrytteri. För att får svar på syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens deltagande observation och intervju. I två dagar observerade jag en personaladministratörs vardagliga arbete och därefter genomförde jag intervjun. I denna uppsats har jag redovisat resultatet så teorilöst som möjligt för att läsaren skall få en helhetsförståelse av hur en personaladministratörs vardagliga arbete kan se ut. I undersökningen fann jag att personaladministratörens arbetsuppgifter är bland annat att ta fram underlag för strategiska program och policyprogram, avtalstolkning, lönefrågor, lönekartläggning, ekonomi samt hjälpa övriga anställda i olika frågor inom det personaladministrativa området.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskans kompetens är en fördjupning av de kunskaper och förmågor som erhållits i grundutbildningen. Behovet av specialiserade sjuksköterskor ökar men då arbets-uppgifterna mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskor inte skiljer sig nämnvärt åt kan detta få till följd att specialistsjuksköterskorna lämnar det kliniska arbetet. Den specialistkompetens som efterfrågats riskerar därmed att försvinna. På denna grund, och som ett led i att förtydliga specialistsjuksköterskans roll i psykiatrisk slutenvård, är det av intresse att uppmärksamma hur specialistsjuksköterskan uppfattas och vilka förväntningar som finns på dennes kompetens. Syfte: att beskriva läkares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård.

Smärta är en unik upplevelse som enbart den drabbade kan bedöma. I sjuksköterskans arbetsuppgifter på en akutmottagning ingår att se till varje patients unika behov. För att inte ett vårdlidande skall skapas för patienter med smärta är det viktigt att en korrekt behandling för smärtan ges. För att detta skall kunna ske krävs att sjuksköterskan på akutmottagningen, dels har god kunskap om smärtlindring dels vet hur smärta kan utvärderas på ett adekvat sätt. Syftet är att beskriva resultat från kvantitativa studier som undersökt överensstämmelse mellan patientens subjektiva smärtskattning av akut smärta och vårdpersonalens skattning av densamma.

Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande.Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna.

Syftet med vårt examensarbete är undersöka generella utbildningskrav på personliga assistenter. Vi vill också få en ökad förståelse för hur assistenternas arbetsförhållanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi är intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns på ämnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som är berörda av ämnet framför. För att få svar på våra frågeställningar användes en litteraturstudie och genom innehållsanalys och sekundäranalys jämför vi de olika åsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjälp av vår litteraturstudie möjlighet besvara följande frågeställningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut på personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i så fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden ut? Teorierna vi utgår ifrån är: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

Denna studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar synen på utvecklingsmöjligheter i arbetet. Syftet var att undersöka hur en grupp yngre medarbetare, som har arbetat en längre tid hos sin nuvarande arbetsgivare, ser på sina utvecklingsmöjligheter i relation till anställningstiden.Uppsatsens teoretiska referensram består av tre delar, dagens rörliga arbetsliv, utveckling i arbetet samt arbetsmotivation. Enligt flertalet forskare har dagens arbetsliv blivit mer individualistiskt, ett snabbare tempo och hårdare klimat gör att individer måste ta ett allt större ansvar över sin anställningsbarhet och karriär. Arbetsgivaren bör i sin tur erbjuda yngre medarbetare exempelvis intressanta arbetsuppgifter, omväxling och personlig utveckling för att de ska upprätthålla en hög arbetsmotivation.Som metod för studien valdes en kvalitativ undersökning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex anställda på Trafikverket i åldrarna 34-39 år.