Sök:

Sökresultat:

1611 Uppsatser om Lärares arbetsuppgifter - Sida 55 av 108

Att vara man i vÄrden : - manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser

MÀn Àr en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vÄrden leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de kÀnner sig utanför, har svÄrt att tÀnka sig att Äldras i yrket och kÀnner att deras sexualitet ifrÄgasÀtts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som pÄverkar patientsÀkerheten : En litteraturstudie

Introduktion: Sverige har en nollvision gÀllande vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden, trots detta intrÀffar ca 100 000 vÄrdskador per Är som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning pÄ sikt kan Àventyra patientsÀkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat frÄn 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning pÄverkas av flera faktorer som ingÄr i rubrikerna bemanning, omvÄrdnadens krav och mental arbetsbelastning.

Varför ÄtervÀnder man till arbetslivet? : En studie om före detta "utbrÀnda" socialarbetare som har ÄtervÀnt till arbetslivet

I min uppsats vill jag undersöka vad det Àr som gör att man ÄtervÀnder till arbetslivet. Jag har intervjuat fem kvinnor med diagnosen utbrÀndhet och de har alla varit lÄngtidssjukskrivna, men har idag ÄtervÀnt delvis eller helt. Dessa kvinnor Àr samtliga socialarbetare i 46-60 Ärs Älder. Jag har Àven intervjuat medaktörer i kvinnornas sjukskrivningsprocess för att se hur de tÀnker och vad de kan göra för att pÄverka den sjukskrivna att ÄtervÀnda. Medaktörerna Àr arbetsgivaren och personalchefen frÄn socialförvaltningen, samt försÀkringskassan och företagshÀlsovÄrden.

Revisorns yrkesroll och oberoende : En utredning om hur revisorer förebygger risken för beroende gentemot klient

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken pÄverkat regler och professionalism inom revisorsyrket pÄ de större revisionsbyrÄerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande ÄtgÀrder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrÄs beroende gentemot klient. Vi har frÄn respondenterna stött pÄ överensstÀmmande uppgifter gÀllande hot sÄsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gÄ ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande ÄtgÀrderna som revisionsbyrÄerna anvÀnder sig av för att stÀvja beroendehot Àr lagarbete, utbildning, avgrÀnsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmÄgan hos revisorn Àr viktig i sammanhanget och kan komma att fÄ utökad betydelse i förlÀngningen.

Humor i vÄrden ? om vi inte anvÀnde humor, skulle vi grÄta

Humor Àr nÄgot som varit viktigt för mÀnniskan genom historien. Den för med sig vÀlbefinnande och vÀlmÄende. Upplevelsen av humor Àr ofta förknippat med en persons livserfarenheter och uppvÀxt. I en vÄrdrelation dÀr det rÄder obalans i makten Àr det speciellt viktigt att tÀnka pÄ hur man skÀmtar, samt om vad man skÀmtar med patienten. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur humor anvÀnds och dess betydelse pÄ arbetsplatsen mellan vÄrdpersonal samt i omvÄrdnadssituationer mellan sjuksköterskor och patienter.

Motivation och studiedisciplin pÄ ett yrkesinriktat gymnasium : Ett arbetssÀtt för lÀrare, att motivera sina yrkeselever

Mitt utvecklingsarbete handlar om motivation och studiedisciplin hos yrkeselever pÄ Fordons- och transportprogrammet. Problemet Àr att studiemotivationen Àr lÄg hos en del elever. Syftet med mitt utvecklingsarbete Àr att försöka hitta en arbetssÀtt för lÀrare att öka motivationen i skolarbetet. Det stÄr följande i Skolverkets författningssamling (SKOLFS 2011:144) ?en livslÄng lust att lÀra?.

Vem styr mitt arbete? FörÀndrade arbetsuppgifter vid datorisering av körschema

Abstract This report is our bachelor thesis. Our work has taken place at a galvanising company in Sölvesborg. The company faced major changes, of which one was a computerisation process. The new system could involve changes in work practice and in specific tasks, affecting the workers. If the coming system was to support work, from the production personnel?s perspective, we felt a legitimate participation in the development and design of the future work practice, was a requirement that was not met. During our ethnographical studies we noted that conflicts arose between production and administrative -personnel.

Skolsköterskans förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa utifrÄn hÀlsosamtalet

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i hemsjukvÄrden och dÀrmed fÄ ökad kunskap och kÀnnedom om villkoren för nattarbete.Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och fjorton sjuksköterskor besvarade frÄgeformulÀren. Materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet utmynnade frÄn ett tema med följande kategorier, nattarbete ett val av praktiska skÀl, vidgat perspektiv ger arbetstillfredsstÀllelse och insikten om arbetets komplexitet ger en kÀnsla av otillfredsstÀllelse. Majoriteten av sjuksköterskorna valde att arbeta inom nattpatrullen för att tjÀna extra pengar, samt pÄ grund av nÀrheten till arbetet. Samtliga sjuksköterskor pÄtalade vikten av att ha tillrÀckligt med tid vid hembesöken.

Operationssjuksköterskors upplevelser av stressade situationer

Möten med patienter har en mycket central roll i operationssjuksköterskornas arbete. MÄlet Àr att alltid ge bÀsta möjliga vÄrd till patienterna. I operationssjuksköterskornas arbetsuppgifter ingÄr Àven att ansvara för hygienen och medicintekniska produkter under operation. Mycket organisation och planering krÀvs för att en operationsavdelning skall fungera pÄ bÀsta sÀtt. Detta stÀller stora krav pÄ operationssjuksköterskorna, vilket kan vara negativt och leda till stress.

Ledtiden vid PL Pump: kartlÀggning, analys och ÄtgÀrder

Detta examensarbete utfördes pÄ Metso Minerals (Sala) AB i Sala mellan mars och augusti 2006 och handlar om kartlÀggning av ledtiden vid produktlinje pump. Förutom kartlÀggningen har Àven analys och förslag till förbÀttring arbetats fram. Denna rapport Àr resultatet av detta examensarbete vilket har skrivits som avslutning pÄ programmet Ergonomisk design& produktion med inriktning Industriell produktion vid LuleÄ Tekniska Universitet. Metso Minerals (Sala) AB har cirka 200 anstÀllda och Àr en del av affÀrsomrÄdet Minerals. Verksamheten i Sala tillverkar slurrypumpar samt processmaskiner och Àr en stor leverantör av pumpar till mineral och processindustrin.

"AlltsÄ nu ska vi snart Àta, har du mÄnga frÄgor kvar?" - En studie om förskollÀrares upplevelser av stress i förskolan

Den hÀr uppsatsen syftar till att genom intervjuer undersöka hur fem pedagoger pÄ lika mÄnga förskolor i en stadsdel i Malmö Stad upplever stress i sitt arbete och hur man arbetar för att motverka denna stress. Studien Àr bland annat intressant dÄ det enligt lÀroplanen ligger i ett av förskolans uppdrag att aktivt arbeta för att skapa en trivsam miljö dÀr vila och aktivitet Àr i balans. Vi har intervjuat förskollÀrare med fokus pÄ deras upplevelser av stress hos sig sjÀlva och hos barnen. Som grundlÀggande förförstÄelse utgÄr vi frÄn att vuxnas stress sprider sig till de barn de arbetar med. Detta resonemang har vi fÄtt bekrÀftat i samtliga intervjuer. Av de fem intervjuade pedagogerna upplever tvÄ personer daglig stress i sitt arbete, medan tre personer upplever stress i mycket begrÀnsad utstrÀckning.

Riskbedömning av verkstadsarbete ? belastningsskador och rehabilitering

Undersökningen avsÄg att testa anvÀndbarheten av modellerna i arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1998:1,Bil A för att riskbedöma olika arbetsplatser i ett verkstadsföretag. Bil A beskriver en förenklad metod för riskbedömning.Avsikten var att undersöka bÄde tunga och lÀtta arbeten som tillsammans nÄgorlunda vÀl representerade arbetet i verkstaden. Man ville riskbedöma arbetsplatser, dÀr det förekom belastningsskador samt leta fram lÀtta arbetsuppgifter, dÀr personal med rehabiliteringsbehov skulle kunna arbetstrÀna.Sammanlagt undersöktes arbetsplatser som sysselsÀtter ca 160 personer . I verkstaden arbetar ca 450 personer.Man gick igenom 5 ?tunga? arbetsplatser och 8 ?lÀtta? arbetsmoment tillsammans med arbetsledare eller arbetare.

Framtagning av administrativ IT-policy

HÀlsovalsenheter Àr idag beroende av en fungerande IT-infrastruktur för att kunna fullfölja sina arbetsuppgifter pÄ ett professionellt och effektivt sÀtt. Störningar i drift och tillgÀnglighet av information kan skada patienter och verksamheten. Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008:14 förpliktigar privata vÄrdgivare, dÀribland hÀlsovalsenheter att arbeta aktivt med informationssÀkerhet och att etablera en informationssÀkerhetspolicy. Problematiken som ansvariga för detta arbete kan stöta pÄ Àr mÄnga, bland annat att bristfÀllig utbildning eller avsatta resurser. En informationssÀkerhetspolicy kan referera till olika dokument som berör informationssÀkerheten.

Chefsutveckling i offentlig verksamhet

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag pÄ uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lÀrande pÄverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med inspiration av hermeneutisk ansats dÄ studien inriktas pÄ att tolka och förstÄ en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att fÄ en insikt i vad det Àr cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gÄ till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fÄtt en gemensam vÀrdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare.

Organisationskultur inom den kommunala hemtjÀnsten -En kvalitativ studie om hemtjÀnstpersonalens grundlÀggande antaganden, normer och vÀrderingar

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill sÀga grundlÀggande antaganden, normer och vÀrderingar, inom den kommunala hemtjÀnsten ur hemtjÀnstpersonalens perspektiv.FrÄgestÀllningar:1. Hur ser hemtjÀnstpersonal pÄ sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de pÄ samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frÄgestÀllningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och vÀrderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen pÄ sitt arbete och pÄ chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. VÄr empiri har analyserats med hjÀlp av tvÄ huvudteorier sÄsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjÀlpt oss att förstÄ omsorgsarbetet.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->