Sök:

Sökresultat:

905 Uppsatser om Lärares arbetssituation - Sida 41 av 61

FrÄn Äldersblandade till Äldersindelade barngrupper i förskolan

Avsikten med den hÀr studien Àr att skildra och analysera hur det kommer sig att pedagoger vÀljer att omorganisera förskolorna de arbetar pÄ, frÄn Äldersblandade till Äldersindelade barngrupper. Vilka motiv och argument finns det bakom förÀndringsarbetet till Äldershomogena barngrupper? Efter omorganisationen har pedagogerna en eller tvÄ Äldersgrupper pÄ avdelningen som de arbetar med, hur har deras pedagogiska arbete berörts av det? Men framförallt presenteras hur förskolornas viktigaste kÀrna pÄverkas av ÄlderssammansÀttningen, nÀmligen barnen. Datainsamlingarna bestÄr av djupintervjuer med fem förskollÀrare och en barnskötare. Resultatet visar pÄ vÀldigt nöjda pedagoger som ocksÄ framhÄller barnen som de största vinnarna till Äldersindelade barngrupper.

Ungas arbetssituation i genomströmningsbranscher : En studie av callcenter och McDonald's

Denna uppsats handlar om ungas arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse i genomströmningsbranscher sÄsom callcenter och McDonald?s. FrÄgorna vi inledningsvis stÀllde oss Àr vad som motiverar ungdomar att söka sig till dessa arbetsplatser och vad som motiverar dem att stanna kvar. Tidigare forskning visar pÄ att bÄde callcenter och McDonald?s Àr typiska ungdomsarbetsplatser med hög personalgenomströmning, dÀr arbetsuppgifterna framstÀlls som begrÀnsade med exakt definierade instruktioner för hur varje arbetsmoment skall utföras och hur lÄng tid det skall ta.

Imorgon arbetar jag hemma! - En studie om flexibilitet i livspusslets utmaningar

Detta Àr en kvalitativ studie, med hermeneutiskt perspektiv, dÀr syftet Àr att studera hur individer i en kundorienterad verksamhet pÄverkas i arbetslivet och privatlivet av att vara flexibel och tillgÀnglig. Med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer har vi samlat in vÄr empiri, intervjuerna har genomförts med sÀljare eller servicetekniker i en kundorienterad organisation. I studien anvÀnder vi Castells nÀtverksteori och Foucaults maktperspektiv. Castells menar att nÀtverkssamhÀllet bestÄr av tillgÄngen till moderna kommunikationshjÀlpmedel som underlÀttar vardagen. Avancerad högteknologisk utrustning lÄter individen vara uppkopplad dygnet runt.

Tio kvinnors förmÄga att berömma sig sjÀlva ur ett generationsperspektiv

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.

Enhetschefers arbetssituation under förÀndringsarbete : En kvalitativ studie om hur enhetschefer inom kommunal Àldreomsorg ser pÄ implementeringen av det salutogena arbetssÀttet.

The purpose with the study is to see how middle managers in communal elderly care looks at the implementation of the salutogenic way of working in their operations. And how it affects the middle managers working situation. We studied which scope of actions middle managers has in the salutogenic way of working. We had previous knowledge that the salutogenic working way is an ongoing work of development in several communes, and therefore we chose to study in a profound way how this work of development affects the middle managers working situation. To reach a deeper knowledge about how the salutogenic way of working affects the middle managers working situation we conducted a qualitative study with been seven semi-structured interviews with middle managers in different geographical communes.

Att möta en orolig befolkning

VÄren 2009 spreds en ny subtyp av influensavirus A(H1N1) mycket snabbt över vÀrlden. Media hÄrdbevakade pandemins framfart och förmedlade bilden av en allvarlig smitta med högre dödlighet i yngre Äldrar. Hotet om pÄverkade samhÀllsfunktioner och en hÄrt belastad sjukvÄrd ledde till beslutet att lÄta massvaccinera hela svenska folket. I frontlinjen stod primÀrvÄrdssjuksköterskorna som hade till uppgift att bemöta en orolig allmÀnhet. Syftet med studien var att undersöka primÀrvÄrdssjuksköterskors upplevelser av svininfluensapandemin A/H1N1.

Samordningens betydelse för vÄrd av patienter i hemmet : En kvalitativ studie av distriktssköterskors erfarenheter

DÄ allt fler patienter vÄrdas i hemmen krÀvs att samordningen mellan olika vÄrdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och sÀker omvÄrdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vÄrden för patienter som vÄrdades i hemmet. En kvalitativ metod anvÀndes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i VÀst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vÄrdbehov som ska samordnas, att samordna utifrÄn patientens situation och behov, svÄrigheter att samordna vÄrden nÀr helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation krÀver nÀrhet till lÀkare att rÄdgöra med och tillfredstÀllelse och nöjdhet för bÄde patienter och distriktssköterskor nÀr samordningen fungerar.

Attrahera, motivera och behÄlla ? Employer branding pÄ Attendo Care

Syftet med den hÀr studien Àr att göra en nulÀgesanalys pÄ Attendo Care för att undersöka hur de i dagslÀget arbetar med att presentera sig som en attraktiv arbetsgivare. Vidare ska studien undersöka hur Attendo Care kan arbeta i framtiden för att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare.Teori/Tidigare forskning Om ett företag kan sÀkerstÀlla att dess vÀrderingar Àven delas av de anstÀllda förbÀttras de senares hÀlsa och företagets lönsamhet (Edwards 2010:5). En organisations attraktivitet som arbetsgivare benÀmns employer branding (Backhaus & Tikoo 2004:501). Enligt Barrow och Mosley (2005:4) handlar employer branding om de fördelar en anstÀlld fÄr tack vare sin anstÀllning. Dessa fördelar kan vara funktionella, ekonomiska och psykologiska.Metod I studien anvÀndes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som tillvÀgagÄngssÀtt för insamling av material.

SÀkerhetskulturer i flygorganisationer: En jÀmförande studie mellan tvÄ flygorganisationer

Syftet med denna explorativa studie var att utforska sÀkerhetsklimat, psykosociala förhÄllanden och organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jÀmfört de tvÄ flygorganisationerna, som skiljer sig Ät i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mÄl. En enkÀtundersökning genomfördes med hjÀlp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsÀnda enkÀter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrÄn Förvarsmakten och 21 ifrÄn Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt Àn flygförarna i Försvarsmakten.

En organisation i förÀndringens tid : En studie om polisens psykosociala arbetsmiljö

Att arbeta som polis innebÀr att stÀllas inför en mÀngd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. SamhÀllsklimatet blir allt tuffare och med det Àven polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nÀstan vad som helst, trots det Àr Àven poliser mÀnniskor som mÄste ta vara pÄ alla de intryck som inhÀmtas. Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att kartlÀgga polisens arbete med arbetsmiljöfrÄgor, gÀllande vad som pÄverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I vÄran teoridel som utgÄr ifrÄn Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkÀtundersökning.

Polisen och MÀnniskosyn : ?Ni Àr komna till fel kommun, blattadjÀvlar!?

Polisens vÀrdegrund Àr i dagslÀget en het frÄga och nÄgot som diskuteras inte bara inom polisen och i media utan Àven av allÀnheten. NÀr en video uppdagades dÀr poliser vid en insats i RosengÄrd 2008 uttalade sig nedvÀrderande om personer med invandrarbakgrund blev frÄgan alltjÀmt mer aktuell och i och med att polisen 2009 lanserade sin nya vÀrdegrund Àr det lÀtt att stÀlla sig frÄgan hur det stÄr till med polisers vÀrderingar. Den hÀr rapporten tar sikte pÄ att titta pÄ möjliga förklaringar till polisernas uttalanden och vad vÀrdegrunden kan bidra med för att sÄdana saker inte ska upprepas. Teorin om Social konstruktionism förklarar uttalandena som ett svar pÄ uppfattad aggression gentemot poliserna sjÀlva eller en för dem en nÀrstÄende part. Teorier kring pliktetik visar pÄ att uttalandena kan vara ett resultat av en outtalad, missriktad pliktetisk kÀnsla som gjort poliserna osÀkra pÄ vad för slags attityd som ingÄr i deras arbete.

Optimering av interna trucktransporter vid Emhart Glass i Sundsvall

ResurssnÄl produktion Àr en teori om hur produktionsplanering i ett företag kan förbÀttras, vilket syftar till att öka effektiviteten och skapa en bÀttre arbetssituation för medarbetarna i företaget. Examensarbetets övergripande syfte har varit att med stöd i denna teori ta fram ett optimerat och verklighetstroget truckkörschema för dagens interna transporter vid Emhart Glass i Sundsvall. MÄlsÀttningen har varit att jÀmföra de interna transporterna med de behov som finns i företaget, att identifiera hur ofta transporter av tomma lastpallar sker samt att klar-göra om en dubbelpallshantering innebÀr tidsmÀssigt vinst. En kart-lÀggning av de interna transporterna och arbetsstÀllenas behov av lastpallar har genomförts. Informationen frÄn kartlÀggningen har implementerats i programmet Matlab, dÀr en algoritm för berÀkning av ett körschema har skapats som tar hÀnsyn till dagens tidshantering av lastpallar och sannolikheten att truckförarna lastar av och pÄ lastpallar vid olika arbetsstÀllen.

Hur beror mediekonsumtion pÄ intressen? : WebbenkÀter som datainsamlingsmetod, yea or nay?

Svensk hÀlso- och sjukvÄrd Àr en informationsintensiv bransch som stÄr inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som anvÀnds idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. VÄrdpersonalen efterfrÄgar att den teknologi som anvÀnds ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vÄrd och omsorg som kan stödja anvÀndarna i deras arbetssituation krÀvs att metoder utvecklas utifrÄn anvÀndarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sÄdana metoder utifrÄn ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som anvÀnds utifrÄn de fysiska förutsÀttningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgÄr frÄn att mÀnniskans tÀnkande ses som ett fenomen som utgÄr frÄn social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses pÄ sÄ sÀtt vara distribuerad.

"Vill mycket men hinner inte" : en studie om hur det senaste Ärets omstruktureringar och nedskÀrningar har pÄverkat vÄrdarna pÄ kriminalanstalten i Kristianstad/VÀ

KriminalvÄrdsanstalten i Kristianstad/VÀ har under det senaste Äret drabbats av omfattande besparingskrav. Detta har i sin tur inneburit genomgripande omstruktureringar och förÀndringar i verksamheten, framförallt i form av nerskÀrningar i personalstyrkan. Syftet med studien Àr att synliggöra och analysera konsekvenserna av det gÄngna Ärets besparingsÄtgÀrder. UtifrÄn detta syfte har jag ocksÄ formulerat min frÄgestÀllning: Hur har vÄrdarnas arbete och instÀllning till arbetet pÄverkats till följd av de nedskÀrningar och omstruktureringar som, under det senaste Äret, Àgt rum pÄ kriminalvÄrdsanstalten i Kristianstad/VÀ? I min studie har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer.

Belöningssystem - Hur kan medarbetare motiveras? - En studie inom Swedbanks incitamentprogram

Denna studie handlar om Swedbanks incitamentprogram. Avsikten med detta belöningssystem Àr att frÀmja och motivera de anstÀllda att arbeta gemensamt mot företagets mÄl. I dagslÀget förs det diskussioner om huruvida individuellt eller kollektivanpassat belöningssystem skall införas. Vad som lÀmpar sig bÀst mÄste anpassas efter den specifika situationen. I dagslÀget riktas det mer diskussioner kring monetÀra och sÄ kallade yttre belöningar, medan de icke ? monetÀra och inre belöningarna bara nÀmns i förbifarten.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->