Sök:

Sökresultat:

1209 Uppsatser om Lärares agerande - Sida 29 av 81

Resursknapphet och Konflikt Vattenbrist, ett vÀxande hot i framtiden?

Denna uppsats handlar om hur vattenbrist kan pÄverka konflikter. Vi försöker framhÀva de bidragande orsakerna till att konflikt uppstÄr i motsats till samarbete. Med hjÀlp av teoretiska utgÄngspunkter diskuterar vi och försöker ge en djupare förstÄelse för problematiken. Uppsatsen behandlar inte bara vattenbrist utan Àven till viss del resursknapphet i största allmÀnhet, eftersom vattenbrist ingÄr som en komponent i den diskursen.Vi berör de tvÄ mest etablerade teorierna, som Àven Àr sina motpoler, cornucopianism kontra neo-malthusianism. Respektive teori har specifika svar pÄ hur och vad det Àr som gör, i det hÀr fallet, vattenbrist, till ett problem.VÄr uppsats innehÄller en del om statens och det internationella samfundets agerande i problemkomplexet rörande vattenbrist.

En revisors agerande : Inför tillÀmpningen av anmÀlningsplikt och tystnadsplikt

Under slutet av 1970-talet började det hÄllas debatter angÄende den dÄliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer Àven diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmÀlningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan lÀnge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. DÀribland revisorerna sjÀlva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.

FMT och interaktion : Utveckling av interaktion genom Funktionsinriktad musikterapi

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmÀrksammat för utveckling av interaktion hos tvÄ elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrÄn dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

VÀrdering till verkligt vÀrde ? ett medel för resultatmanipulering? : En jÀmförelse mellan fastighetsbranschen och skogsbranschen i Sverige

Införandet av IAS 40 och IAS 41 medförde en förÀndring av redovisningsprinciper för hur förvaltningsfastigheter och skog ska vÀrderas. Den nya vÀrderingsmetoden innebÀr att tillgÄngarna ska vÀrderas till verkligt vÀrde. Enligt tidigare forskning innefattar principen för vÀrdering till verkligt vÀrde en handlingsfrihet som riskerar att leda till resultatmanipulering. Genom att studera tvÄ branscher dÀr en stor andel av företagens totala tillgÄngar vÀrderas till verkligt vÀrde kan faktorer som pÄverkar vÀrderingen undersökas för att visa pÄ indikationer till resultatmanipulering. Trots smÄ skillnader i redovisningsstandarder visar resultatet ett liknande agerande inom branscherna, dÀr bÄda branscher redovisar den största förÀndringen av orealiserade vÀrden i samband med Ärsbokslutet.

Uppfattningar, reaktioner och agerande kring död : Pedagogers tankar kring barns tankar om död, barns reaktioner i sorg och att stödja dessa barn

Purpose: This study examines pedagogues? thoughts about children?s understanding of death, and their reactions to the death of a relative. The aim is also to examine pedagogues? thoughts about their part in supporting bereaved children, and how they wish to do so. Method: Seven pedagogues, who work with six to nine year old children, were interviewed.

Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Strategier för miljöinformation - Metoder för att nÄ ut med Lomma Hamns miljöprogram

I arbetet mot en hÄllbar stadsutveckling lÀggs idag allt större fokus pÄ lokalt agerande och att informera om och uppmuntra en allmÀn miljömedvetenhet. Denna uppsats behandlar ÀmnesomrÄdet miljöinformation och beskriver hur detta kan anvÀndas som ett verktyg för kunskapsutveckling, attitydförÀndring och vidare ett aktivt deltagande i den hÄllbara utvecklingen. Enligt teorier bör miljöinformation formas utifrÄn mottagarnas behov och situation för ökade förutsÀttningar att nÄ ut med miljöbudskap. Miljöinformationen i denna uppsats fokuserar pÄ Lomma Hamns miljöprogram och vi har tagit fram metoderna miljöbarometer, broschyr och miljödag för att förmedla detta till invÄnarna i Lomma Hamn. Metoderna grundas pÄ en kombination av teorier, enkÀtundersökningar och dialoger förda med invÄnarna i Lomma Hamn.

Problem vid intern marknadsföring i smÄ tjÀnsteföretag?

Problem: Bakgrunden till detta arbete Àr att nÀringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala nÀringslivet Àr beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det Àr viktigt för kommunerna att skapa goda förutsÀttningar för företagen att driva sin verksamhet och det benÀmns i arbetet som företagsklimat. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen Àr: Vad Àr företagsklimat och vilka mÀtningar finns? Hur arbetar kommunerna med nÀringslivs- frÄgor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala nÀringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva Àr kommunerna nÀr det gÀller nÀringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala nÀringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att finna likheter och skillnader i nÀringslivsarbetet mellan nÄgra utvalda kommuner avseende olika faktorer.

Klorgasbomber i Afghanistan : En jÀmförande fallstudie om hot och konsekvenser för svenska enheter i Afghanistan

FrÄn oktober 2006 till juni 2007 genomfördes en rad attacker i Irak dÀr man anvÀnde bilbomber lastade med klorgasbehÄllare. Hundratals mÀnniskor exponerades för gasen och attackerna fick stora konsekvenser för koalitionens agerande.Denna uppsats granskar attackerna för att analysera de krav som stÀlldes pÄ aktören som genomförde dem. DÀrefter appliceras kraven pÄ den motstÄndare som Sveriges insats i Afghanistan möter för att belysa hotbilden för svenska enheter att bli utsatta för en liknande attack. Vidare beskrivs de konsekvenser som hotbilden fÄr för insatsen.Resultatet av undersökningen visar att motstÄndaren i Afghanistan skulle kunna genomföra en klorgasattack om denne uppfyller vissa kriterier som rimligen skulle kunna uppfyllas. Konsekvenserna för den svenska insatsen Àr att man, om möjligt, bör undersöka motstÄndarens kvalitativa kapacitet kopplat mot klorgasens anvÀndande, övervaka flödet av klorgas i sitt operationsomrÄde samt öva grundlÀggande soldatfÀrdigheter för sjÀlvskydd..

Social kompetens i förskolan : en undersökning om förskolepedagogers arbete med barns sociala kompetens

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan pÄverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhÄllningssÀtt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens Àr ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, dÀr samspel och empati var de mest framtrÀdande.

Norra lÀnken ? En studie av ett problematiskt vÀgprojekt

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstÄ problemen och motsÀttningarna som kan uppstÄ vid byggandet av ett stort infrastrukturprojekt. Fokus ligger pÄ vÀgprojektet Norra lÀnken i Stockholm dÀr lagen om nationalstadsparken och hur den Àndrades 2009 har en central betydelse. Hur processen bakom denna lagÀndring sett ut Àr en av de frÄgestÀllningar som stÀlls. Intervjuer med berörda parter, yttranden, plandokument och andra förarbeten tydliggör hur Äsikter gÄr isÀr och hur geotekniska svÄrigheter i kombination med vissa aktörers motstÄnd mot vÀgbygget har fördröjt projektets fÀrdigstÀllande. Klara samband med tidigare forskning kring infrastrukturella projekts kostnadsutveckling och teori rörande rationell planering synliggörs i uppsatsen.

MossagÄrden - En studie i att skapa förtroende och relationer

MÀnniskans miljö och hÀlsa blir allt viktigare för individen, vilket medför en medvetenhet i dagens konsumtion. Vi har i vÄr uppsats valt att studera, via intervjuer och en observation, hur ett litet ekologiskt e-handelsföretag, MossagÄrden, gÄr tillvÀga för att sprida det ekologiska budskapet och marknadsföra sig hos kunderna. UtifrÄn teorier om identitetsskapande, kvalitet, servicemöte, och marknadsföring analyserar vi MossagÄrdens agerande och vilka konsekvenserna blir för kunden. DÄ MossagÄrden sÀljer sina produkter via sin hemsida tar vi Àven upp företagets fördelar och nackdelar med e-handel. Analysen visar att hemsidan har stor betydelse för företaget, dÀrför Àr det viktigt att kontinuerligt utveckla sidan och dra nytta av de fördelar Internet ger.

NÀr 600 kilo grÀsÀtande klövdjur blir ett barn - Vilka retoriska medel anvÀnds för att möjliggöra identifikationen mellan lÀsaren och Mamma Mu?

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka retoriska medel som anvÀnds för att möjliggöra identifikationen mellan lÀsaren och huvudkaraktÀren Mamma Mu. Uppsatsen anvÀnder sig av teorier om berÀttelser och identifikation, framhÄllna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt omrÄde har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrÄn kategorierna yttre, inre, och aktiviteter.Slutsatsen Àr att det i boken tillÀmpas antites för att distansera Mamma Mu frÄn hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna kÀnna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som lÀsaren, upprepning för att kontinuerligt bekrÀfta att Mamma Mu Àr ett barn; entymem för att lÀsaren ska sjÀlv komma till slutsatsen att Mamma Mu Àr ett barn..

"De blir mer som en bifigur" : Familjehemssekreterares resonemang och agerande gÀllande biologiska barn i familjehem

The aim of the study was to understand how the family home secretary reasons and thinks and how they express themselves in their actions towards the family home?s biological children. The method used is qualitative semi-structured interviews, involving six family home secretaries from four different municipalities. The results were analyzed with the help of two theories ? the theory of grassroots bureaucracy and the sociology of childhood theory.

Att undervisa om derivata : en fallstudie av en lÀrares kunskap, mÄl och orientering

Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->