VÄrt examensarbete Àr baserat pÄ en empirisk undersökning med syftet att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta med andrasprÄkselevers talutveckling med hjÀlp av begreppet lustfyllt lÀrande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem, eftersom lÀraren oftast fÄr 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur vÄra informanter ser pÄ sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn en mÄngkulturell skola. Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lÀrande samt kultur och identitet Àr de kategorier som framkommit ur analysen och har kommit att bli vÄr utgÄngspunkt i detta arbete. Under arbetets gÄng har vi sett hur dessa kategorier Àr beroende av varandra för att öka talaktiviteten hos elever.

Syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om vad nÄgra elever i Är 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som fÄr dem att anstrÀnga sig och göra sitt bÀsta i skolan samt att försöka ta reda pÄ om det verkar finnas nÄgra skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med lÄga betyg. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer med nio elever i Är 9, varav fem med höga betyg och fyra med lÄga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation pÄverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av bÄde yttre motivation i form av betyg och inre motivation dÀr kÀnslan av att lyckas och förstÄ Àr viktig liksom att det man arbetar med kÀnns meningsfullt och intressant. LÀraren har ocksÄ en stor betydelse för elevernas motivation.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda pÄ nÀr elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive nÀr lÀrare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns nÄgon överensstÀmmelse vid jÀmförelse av svaren. Undersökningen innefattar ocksÄ frÄgan om vad elever tycker att de borde bli bedömda pÄ. Anledningen bakom syftet Àr en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lÀrare och elever brister i frÄga om bedömning. Fokus i detta arbete Àr elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkÀtundersökning bland fem klasser och deras fyra lÀrare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet Àr de moment som sÄvÀl lÀrare som elever tycker Àr viktigast vid bedömningen.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begÄvning och begÄvade elever samt perspektiv pÄ deras tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera begÄvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger pÄ tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fÀltanteckningar. UtifrÄn dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansÀttningar kontra individuellt arbete, arbetssÀtt och digitala hjÀlpmedelNivÄgrupperingar av klasserna och gruppering av begÄvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begÄvade elever generellt gÀller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde Àven vissa specifika tillvÀgagÄngssÀtt urskiljas..

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext problem som fÄtt större uppmÀrksamhet pÄ senare tid. Det kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det sÄvÀl ur ett individ- som samhÀllsperspektiv Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket i sin tur ökar risken för ohÀlsa ur mÄnga aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för orovÀckande skolfrÄnvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för ökad nÀrvaro.Metod: Litteraturstudie dÀr data utgörs av resultat frÄn sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehÄllsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier vÀxte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrÄnvaro, konsekvenser av skolfrÄnvaro, ÄtgÀrder för att minska frÄnvaro och förmodade vinster av detta.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Syftet med detta arbete Àr att göra en jÀmförande undersökning bland elever pÄ dels en yrkesinriktad och dels en teoretiskt inriktad gymnasieskola. Vi anvÀnde oss av den halvstrukturerade intervjun i mötet med vÄra informanter, ca tio elever frÄn vardera skola. Intervjuerna, vilka följde en fÀrdig intervjuguide, spelades in pÄ diktafon och transkriberades sedan och blev underlaget för sjÀlva undersökningen/analysen. HÀr jÀmförde vi informanternas svar med varandra. VÄra slutsatser Àr att gymnasieskolan verkar reproducerande och upprÀtthÄller klass- och genusmönster.

Intentionen med detta examensarbete var att förvÀrva kunskap om hur pedagogerna anpassar studierna för elever med matematiksvÄrigheter. VÄr undersökning baserades pÄ intervjuer med gymnasielÀrare, en komvuxlÀrare och en specialpedagog. Intervjuerna blev, efter sammanstÀllning, jÀmförda mot tidigare forskning av matematiksvÄrigheter. FrÄn forskarvÀrlden tog vi del av olika forskares syn pÄ diagnostisering av elever. Resultatet av vÄr undersökning visade att bÄde bland forskare och bland pedagogerna fanns olika uppfattningar om hur elever med matematiksvÄrigheter skulle bemötas.

Pojkar och flickor ses ofta som tvĂ„ homogena och tvĂ„ var för sig ensamt verkande grupper. Det Ă€r uppsatsförfattarnas frĂ€msta mĂ„l att illustrera problemen vilka uppstĂ„r av ett oproblematiserat könskategoriserande och istĂ€llet sĂ€tta individen i fokus. Syftet med denna uppsats Ă€r att, utifrĂ„n en fallstudie, problematisera kategorisering av mĂ€nniskor inom forskning och lĂ„ta könskategorisering agera exempel pĂ„ en allmĂ€n problematik. Intresset hos uppsatsförfattarna ligger pĂ„ att komma bort frĂ„n en mekanisk förstĂ„else av kön dĂ€r mĂ„let med uppsatsen Ă€r insikt snarare Ă€n statisk analys.FrĂ„gorna vilka stĂ€llts för att konkretisera syftet Ă€r följande:- Hur agerar och reagerar lĂ€raren pĂ„ olika störningsmoment i klassrummet?- I vilken utstrĂ€ckning Ă€r pojkars och flickors aktivitet, enligt fallstudien, störningsmoment i klassrummet? - Är det i de undersökta klassrumssituationerna ett fĂ„tal elever vilka tillkĂ€nnager sig ofta eller Ă€r det mĂ„nga elever vilka tillkĂ€nnager sig sĂ€llan?En fallstudie beslutades vara den mest lĂ€mpade metoden vid genomförandet av undersökningen och som metod inom fallstudien har uppsatsförfattarna anvĂ€nt sig av observationer.

Syftet med studien Àr att beskriva hur ett antal lÀrare upplever, resonerar kring, förhÄller sig till och hanterar sin undervisningssituation betrÀffande elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningens syfte och frÄgestÀllning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lÀrande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andrasprÄk ofta av lÀrarna beskrivs som elever med sprÄkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andrasprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde elever och lÀrare, dÄ elever tvingas ta itu med dubbla inlÀrningsuppgifter och lÀrarna fÄr extra arbetsuppgifter.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka ta reda pÄ vad arbetet med egna idéer i trÀ- och metallslöjden handlar om. FrÄgorna jag vill besvara utifrÄn det sociokulturella perspektivet Àr: Hur arbetar elever och lÀrare med det som kallas elevens egna idéer? VarifrÄn upplever elever att de fÄr idéer? Metoden jag valt Àr intervjuer med elever i Ärskurs sju och nio som arbetar med egna idéer eftersom jag vill veta hur eleven resonerar angÄende deras egna idéer. Resultatet visar att eleverna i stor utstrÀckning utgÄr frÄn ett föremÄl som de vill ta hem eller ge bort till nÄgon i present, det motiverar eleven i sitt arbete. Det Àr i alla fall produkter som redan finns runt om oss, som de sjÀlva vill Äterskapa.

Syftet med detta arbete Àr att granska huruvida elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen, samt hur lÀrarnas undervisningsmetoder arbetas med inom religionsundervisningen. Vi ville undersöka hur elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen och hur samspelet mellan eleverna och lÀraren Àr. Vi undersökte Àven vilka metoder lÀraren anvÀnder sig av inom religionsundervisningen, men Àven för att etablera relationer till eleverna. Vi har i denna uppsats arbetat med tvÄ kvalitativa arbetsmetoder, dÄ vi intervjuade lÀrare och elever, men ocksÄ observerade de pÄ religionsundervisningen. Denna studie gjordes pÄ tre grundskolor och vi intervjuade sammanlagt tre lÀrare och sex elever.

Titeln pÄ arbete Àr; Du och jag i ett socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete Àr att undersöka om individintegrerade elever Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, det vill sÀga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har anvÀnt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte Àr en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lÀrarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna frÀmja den sociala gemenskapen.

Det hÀr arbetet handlar om elevers lÀs-och skrivsvÄrigheter i dagens skola och hur skolan och lÀraren/speciallÀraren kan förebygga, ÄtgÀrda och underlÀtta för eleverna. Vi intervjuade tre lÀrare och tre speciallÀrare i olika Äldrar, bÄde mÀn och kvinnor. Resultatet visar att lÀs-och skrivsvÄrigheter Àr ett svÄrdefinierat begrepp Àven bland verksamma lÀrare. Men det visade ocksÄ att det finns aktivt arbete ute pÄ skolorna för att förebygga lÀs-och skrivsvÄrigheter och att man sÄ tidigt som möjligt kan upptÀcka eventuella svÄrigheter hos eleverna. DÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter Àr ett aktivt samtalsÀmne i skolorna gör detta att det sker ett gediget arbete bÄde i ett förebyggande syfte men det finns ocksÄ ett utvecklande arbete för de elever dÀr svÄrigheten redan har upptÀckts.

Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlÀrningssituation. Syftet Àr att belysa hur nedsatt arbetsminne pÄverkar inlÀrning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlÀtta för dessa elever. Den empiriska delen baseras pÄ en frÄgeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i Är 6-9. I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svÄrigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lÀtt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjÀrnan nÀr kunskap lÀrs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter pÄ framför allt lÀsförstÄelse och matematik och dÄ frÀmst problemlösning. Brister i lÀsförstÄelse pÄverkar de flesta Àmnena, framför allt de teoretiska.