Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

Barn börjar skolan med olika erfarenheter av lÀsning samt olika sorters literacy. För att vi pÄ bÀsta sÀtt ska kunna möta vÄra elever Àr det av stor vikt att ta hÀnsyn till detta och anvÀnda elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka Ätta elevers relation till lÀsning. Vi vill förstÄ vilket förhÄllningssÀtt till texter eleverna i undersökningen har och hur detta tas tillvara pÄ i skolan. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi observerat tvÄ klassrum, intervjuat Ätta elever i Är tre och deras tvÄ klasslÀrare samt lÀmnat 16 enkÀter till elevernas förÀldrar.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagslÀget pÄ studier gjorda pÄ mÀn och pojkar. Jag har dÀrför valt att fokusera pÄ flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagslÀget, samt varför flickor i större utstrÀckning Àn pojkar blir förbisedda nÀr det gÀller denna diagnos. Min frÄgestÀllning Àr: ?Hur ser flickor, som fÄtt diagnosen Aspergers syndrom, pÄ sin skolsituation och sitt egna lÀrande?? För att fÄ svar pÄ detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Det mesta som Àr skrivet om bedömning i utbildningen gÀller hur lÀraren i skolan bedömer elevens kunskaper. DÀremot finns det inte sÄ mycket studier om hur handledare bedömer eleven i det arbetsplatsförlagda lÀrandet. DÄ vi Àr blivande yrkeslÀrare och de elever som vi kommer att undervisa har en del av sin utbildning pÄ arbetsplatsen kÀndes detta Àmne intressant, aktuellt och viktigt för oss att undersöka. Studiens syfte Àr att undersöka handledarens strategier och grunder för bedömning av eleven i det arbetsplatsförlagda lÀrandet. Vi har utgÄtt frÄn den socio-kulturella teorin och har som datainsamlingsmetod anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur nÄgra studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan arbetar med vÀgledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tÀnkas ha för att stötta vÀl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vÀgledningen i hög grad, för elever med ADHD frÀmst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De anvÀnder ingen speciellt utarbetad vÀgledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore vÀlkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Vi intresserar oss för hur lÀrare och elever arbetar med lÀsning i dagens skola. Under vÄr studietid har vi noterat att lÀsning i skolan ofta bortprioriteras, dÄ övrig verksamhet stjÀl tid.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare arbetar med lÀsning i skolans tidiga Är. Vi vill Àven undersöka elevers erfarenhet av lÀsning i skolÄr 2 och 5. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur gÄr lÀrare tillvÀga för att lÀra elever lÀsa? Hur arbetar lÀrare med elever som inte har intresse för att lÀsa? Hur arbetar lÀrare för att skapa och bibehÄlla lÀsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med lÀsning i skolan? Hur förhÄller sig elever till lÀsning?Genom intervjuer med lÀrare och elever frÄn tvÄ klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det Àr roligt att lÀsa.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och skolledare pÄ en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av sÀrskilt stöd och om detta stöd Àr kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger och tvÄ rektorer pÄ en skola. IntervjufrÄgorna var baserade pÄ vÄra forskningsfrÄgor och vi ville ta del av informanternas personliga Äsikter. VÄr studie resulterar i att de elever som inte nÄr skolans mÄl fÄr sÀrskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar fÄr mer stöd Àn flickor.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagslÀget pÄ studier gjorda pÄ mÀn och pojkar. Jag har dÀrför valt att fokusera pÄ flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagslÀget, samt varför flickor i större utstrÀckning Àn pojkar blir förbisedda nÀr det gÀller denna diagnos. Min frÄgestÀllning Àr: ?Hur ser flickor, som fÄtt diagnosen Aspergers syndrom, pÄ sin skolsituation och sitt egna lÀrande?? För att fÄ svar pÄ detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

Syfte med uppsatsen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur pedagoger med olika metoder skapar förutsÀttningar för att ge alla elever en god lÀsutveckling. Jag ville fÄ reda pÄ olika sÀtt att arbeta nÀr man ser att det finns svÄrigheter i lÀs- och skrivprocessen. Jag valde att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Data samlades in frÄn Ätta pedagoger, varav fem var specialpedagoger och tre var klasslÀrare, som arbetar i skilda skolor och stÀder i mellersta Sverige. Pedagogerna arbetar efter olika metoder, detta valdes för att upptÀcka olika förutsÀttningar för att ge alla elever en god lÀsutveckling.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare och skolpersonal definierar begreppet dyslexi samt hur de ser pÄ arbetet med dyslektiska elever. Vi vill ocksÄ klargöra hur tre dyslektiska elever upplevde att fÄ sin diagnos och hur de fÄr sina behov tillgodosedda idag..

LÀrare fÄr allt svÄrare att orka med sitt arbete. De som drabbas vÀrst Àrelever i behov av sÀrskilt stöd. Dessa elever Àr extra resurskrÀvandeoch lÀrarna fÄr svÄrt att mÀkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de kÀnner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lÀrarnas bemötande av elever i behov avsÀrskilt stöd. En enkÀtundersökning med 119 deltagande lÀrare frÄn tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.