Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Sammanfattning Mitt examensarbete behandlar konflikthanteringsmetoden ART (Aggression Replacement Training) och hur denna fungerar i en klass i Ärskurs 6 pÄ en skola i SkÄne. ART Àr en konflikthanteringsmetod som anvÀnder sig av tre olika komponenter. Dessa bestÄr av social fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moraltrÀning. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att konflikt-hanteringsmetoden ART ska fungera i en klass i Äk 6. Min intention Àr ocksÄ att redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART.

Syftet med studien Àr att undersöka grundskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om sitt arbete med ÄtgÀrdsprogram. VÄra frÄgestÀllningar var: Vad anser lÀrare och specialpedagoger om sina förutsÀttningar i arbetet med ÄtgÀrdsprogram? Anser lÀrare och specialpedagoger att nÄgonting behöver förÀndras, i sÄ fall hur? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju som metod. Intervjuerna genomfördes med sex grundskollÀrare och fyra specialpedagoger pÄ fem olika skolor i en medelstor kommun i norra Sverige. Resultatet visar att lÀrarna och specialpedagogerna upplever att arbetet med dokumentation kring ÄtgÀrdsprogram har ökat.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprÀttandet av ÄtgÀrder efter de nationella proven i Är 3 i svenska och svenska som andra sprÄk eventuellt kunde leda till att elever nÄdde kunskapskraven i Är 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de ÄtgÀrder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr grunden Àr att lÀrande sker i det sociala samspelet. För att mÀnniskan ska utvecklas och gÄ vidare i sitt lÀrande behövs stöd och utmaningar frÄn omgivningen. Kommunikation och delaktighet Àr viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgÄngspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument frÄn sexton elever som analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna anvÀnde nationella proven bÄde för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvÀrdig dÄ jÀmförelser görs mellan skolor och kommuner.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Sammandrag Mitt syfte Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger anvÀnder sig av motorisk trÀning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgor i mitt arbete: Hur arbetar nÄgra pedagoger i de tidigare Ären med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur pÄverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förÀndringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motoriktrÀning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött pÄ sen de började med massage och motoriktrÀning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma bÄde inom förskolan och inom grundskolans tidigare Är. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det Àr viktigt att man Àgnar sig Ät motorisk trÀning och att det Àven Àr av vikt att lÀgga mer fokus pÄ massage/avslappning, eftersom dagens barn Àr stressade och behöver lÀra sig att slappna av Mina slutsatser Àr att motorisk trÀning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjÀlpa dem att bÄde slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutÀndan kan leda till bÀttre studieresultat..

Syftet med uppsatsen Àr att se hur elever vÀrderar matematikkunskaperna som fÄs i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjÀlp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna vÀrderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundlÀggande matematiken? som innebÀr addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen vÀrderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till Àmnet finns och eleverna beskriver att lÀrarens motivation till vad och varför de skall lÀra sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

NÀr mÀnniskor kommunicerar sÀnds bÄde medvetna och omedvetna signaler. Dessa signaler Àr socialt och kulturellt bundna och dÀrmed inget som mÀnniskor till vardags reflekterar över i möten inom den egna kulturgemenskapen. För vuxna andrasprÄksinlÀrare i Sverige kan det dÀremot vara svÄrt att fÄ syn pÄ de tysta, sociala konventioner som gÀller vid kommunikation, om dessa kunskaper inte belyses i undervisningen.Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur den tysta kommunikationen pÄverkar mÀnniskors möjligheter till samförstÄnd och möten över kulturgrÀnserna. Fokus har varit pÄ andrasprÄksinlÀrares förhÄllningssÀtt i samtal betrÀffande ögonkontakt, turtagning, intonation och avstÄnd till motparten.Tidigare forskning inom Àmnet svensk kommunikation Àr tÀmligen bristfÀllig. Stor vikt har fÀsts vid Allwoods och Dauns kulturbegrepp och deras tankar kring svenska kommunikationsmönster.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har genomförts med fyra verksamma och behöriga lÀrare inom Sfi.Resultatet i studien visar att andrasprÄksinlÀrares kÀnnedom om svenska sociala koder Àr av nytta för vÀlfungerande kommunikation.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristÄende grundskolor styr sin verksamhet och hur de anvÀnder sina resurser. UtifrÄn detta, Àmnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror pÄ och vilka lÀrdomar de olika skolformerna kan dra frÄn varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin Àr insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen Àr tvÄ fristÄende och tvÄ kommunala skolor. Vi har Àven tagit del av mer kvantifierbar information, dÄ vi har undersökt resursanvÀndningen hos de utvalda skolorna.

Genom vÄra allt mer tÀtt befolkade stÀder och genom det rÄdande teknologisamhÀllet har vi skapat en ljudmiljö dÀr tystnaden och upplevelsen av naturens ljud har blivit en bristvara. TrÀdgÄrdar och parker spelar en viktig roll som plats för stillhet och rekreation men mÄnga av de skötselmetoder som anvÀnds inom dagens parkverksamheter orsakar höga, oönskade bullernivÄer.I syfte att lyfta fram betydelsen av bullerfria trÀdgÄrdar samt tillgÄngen till naturens ljudlandskap presenteras vÀrdet av tystnad och naturljud tillsammans med erfarenheter kring tysta skötselmetoder. Studien har genomförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med verksamma personer inom park- och trÀdgÄrdsförvaltning dÀr alternativa metoder anvÀnds.TillgÄngen till tystnad och naturens ljud kan enligt resultatet bland annat frÀmja ÄterhÀmtning frÄn stress, pÄverka ett naturomrÄdes kvaliteter som t.ex. symbolvÀrden och kunskapsförmedling.Resultatet visar att det finns och anvÀnds tysta alternativ till alla maskiner som orsakar buller. Lie, grÀsklippning efter hÀst, elgrÀsklippare, transportcyklar och betesdrift Àr nÄgra av dem.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

VÄrt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp mÀnniskor. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi lÄtit elever i Är 4 och Är 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta Àmne. VÄra resultat Àr baserade pÄ tvÄ stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det kÀnns att framtrÀda inför en grupp mÀnniskor. I vÄra resultat visar det sig att övervÀgande av eleverna tycker det Àr en stor skillnad att prata inför hela klassen Àn med sina nÀrmaste kamrater.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Sveriges LÀrarförbund arbetade med införandet av en ny lÀroplan, Lgr 80. De frÄgor som jag har valt att inrikta mig pÄ Àr Hur Sveriges LÀrarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förÀndringar som Sveriges LÀrarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges LÀrarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya lÀroplanen genom att bÄde arbeta med lÀroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. KÀllor som jag frÀmst har anvÀnt mig av till undersökningen Àr Sveriges LÀrarförbunds remissyttrande, LÀroplansförslaget och sammantrÀdesprotokoll frÄn Sveriges LÀrarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges LÀrarförbund kunde pÄverka arbetet med lÀroplanen bÄde genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande..

Bakgrund och ProblemCSR stÄr för "Corporate Social Responsibility" och innefattar företags sociala, etiska och miljömÀssiga arbete. DÄ CSR och sÀrredovisningen av CSR Àr juridiskt frivilligt för företag uppkom frÄgor gÀllande bakomliggande motiv. Eftersom CSR- arbete kostar pengar vÀcktes ett intresse för att studera konceptets förtjÀnst. UtifrÄn förförstÄelse grundades en uppfattning om att det kan vara sÄ att anseendet pÄverkas. Om inte sÄ skulle företag i större utstrÀckning ta ansvaret i det tysta, och inte ta pÄ sig de merkostnader som tillkommer med sÀrredovisningen.

Denna studie syftar till att inom fÀltet knowledge management, samt ur ett situerat lÀrandeperspektiv, skapa en ökad förstÄelse för hur medarbetares tysta yrkeskunnande synliggörs, delas, integreras och reproduceras i organisationen. För att möjliggöra undersökandet av detta syfte har tre frÄgestÀllningar definierats;I vilka situationer synliggörs tyst yrkeskunnande?Hur delas tyst yrkeskunnande?Vilken roll spelar organisationskulturen för delande av tyst yrkeskunnande?Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer pÄ det undersökta fallföretaget. Resultatet frÄn intervjuerna har analyserats med utgÄngspunkt i SÀljös (2005) situerade lÀrandeperspektiv, Alvesson & KÀrremans (2001) modell Four Knowledge Management Approaches samt Nonaka & Takeuchis (1995) SECI-modell. Studiens resultat visar att det förekommer tyst yrkeskunnande i verksamheten och att detta kunnande i stor utstrÀckning handlar om organisationskÀnnedom, relationsmÀssiga kunnanden samt identifiering med förebilder.