The district nurses' duties with all organisational changes, above all during the last 20 years, have been changed. Economy and listing governs which visits that to be prioritized. The aim with this study was to examine what district nurses in the primary care in Uppsala län has for view about their occupational role. The method was qualitative and the selection comprized ten district nurses in Uppsala län that were interviewed individually on the basis of a semi structured interview guide that the authors the actual created. In the wide analysis of the results could a theme, As a rubber screw in a shrinking hole and three central categories be discerned, Occupational role, Diversity and Organisation.

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur några pedagoger beskriver att de arbetar med de särbegåvade barnens individuella utvecklingsplaner och hur de med hjälp av dessa planer skapar en utvecklande och bra lärande miljö för dessa barn. Anledningen till att jag gör detta arbete är att det i min kommande yrkesroll krävs av mig att jag arbetar för att se och ta tillvara på alla elever, oavsett kunskapsnivå eller kunskapsdomän. Mitt uppdrag som pedagog innefattar även att jag, tillsammans med elev och vårdnadshavare, ska upprätta en IUP för eleven.Jag har först ägnat mig åt litteraturstudier och sedan genomfört kvalitativa intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger i mellansverige. Mitt resultat sammanföll i stort sett med vad forskningen tidigare sa om pedagogernas förhållningssätt gentemot särbegåvade barn och upprättandet av IUP. Pedagogerna i undersökningen tycker det är bra och viktigt att arbeta med IUP i skolan.

Vi har utfört en kartläggning av Hageby familjecentral med fokus på hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavårdscentral och socialtjänsten. Vi har utgått från de teman som framkommit utifrån två enkätundersökningar respektive två gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen på familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mål, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat från våra informanter och sedan kopplat vårt resonemang till aktuell litteratur.

Bakgrund: För att kunna bli organdonator måste en patient avlida i total hjärninfarkt medan han/hon vårdas i respirator. Det är få personer som avlider på detta sätt.  När döden har fastställts får medicinska åtgärder inte fortsätta mer än 24 timmar. Sjuksköterskan som bör vara med i hela processen, står inför flera utmaningar; är patienten lämplig som organdonator? vad är patientens önskan? vad är anhörigas önskan? m.m. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda en potentiell organdonator med diagnostiserad total hjärninfarkt.

I denna uppsats ställer jag mig frågan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator är en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte är att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger på dialog, engagemang och delaktighet. Inte sällan med inriktning på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad är det jag gör när jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, när jag får deltagarna att se sakfrågan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsättningar till konstruktiva dialoger? När jag underlättar för deltagare att inte bara närvara fysiskt under ett möte utan säkerställer att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan åren 2011-2013, baserade på 18 års erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ämnesområdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fått genom att öva och utveckla en känsla för olika människors och gruppers beteenden.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskor i Sverige har en unik roll i och med att de har ett eget yrkesansvar som ger behörighet att utföra anestesiarbetet självständigt. Det finns många utmaningar som en anestesisjuksköterska ställs inför vid sövning av barn, både ur fysiologisk och psykologisk synvinkel. Få studier finns gjorda kring anestesisjuksköterskors erfarenheter av barninduktion.Syfte: Studiens syfte var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter vid barninduktion.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2011. En kvalitativ intervjumetod användes med innehållsanalys av materialet. Sammanlagt intervjuades 14 anestesisjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet.Resultat: Alla studiedeltagare ansåg att det är en utmaning att söva barn.

Bakgrund. Den svenska förskolan förändras oavbrutet. Barns tidiga lärande uppmärksammas mer och mer. Barnantalet i grupperna har ökat och personaltätheten har minskat. Ekonomin har blivit stramare.

Hembesök hos nyblivna föräldrar har sedan länge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhälsovården för att lära känna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna föräldrar. En god relation mellan distriktssköterska och föräldrar är en förutsättning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen på flera håll i landet. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna föräldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.

Studie- och yrkesvägledning är en profession vilken samtliga, som gått i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga någon gång under skoltiden mött en vägledare. Lika många möten verkar generera lika många historier och de är inte alltid av god karaktär. Det hänger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns något krav på behörighet för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Det gör att många möten med vägledare har skett utan de kunskaper, förförståelse och professionalism som en utbildad vägledare med behörighet medför.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill utveckla och fördjupa våra kunskaper om elevers lärande inom problemlösning i grupp. Detta så att vi får en djupare kunskap och som förberedelse inför vår kommande yrkesroll som lärare. I skolverket (2000) står det att ett av målen att sträva emot i undervisningen i matematik i skolår 9 är att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmågan och en god självbild skall de få möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och interagera med omgivningen. Vår matematiska uppgift är ett så kallat ?öppet problem? där eleverna tillsammans måste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.

 I kompetens beskrivningen står det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare är du ansvarig för patientsäkerheten och avgör om den som handleds har tillräckligt goda kunskaper att utföra vårdhandlingar. Tidigare studier visar att brist på tid, brist på stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. Frågan är hur vi kan påverka handledarna till att kunna ge ett bättre handledarskap. Syftet med denna studie är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående gymnasieskolor i Skåne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt påverkar deras arbete. För att få en förståelse för studie- och yrkesvägledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vår tolkning har vi utgått från begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vårt resultat är att samtliga vägledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den är finns det inget entydigt svar på.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur några pedagoger uppfattar beröringens betydelse i skolan i relation till eleverna och utifrån sin yrkesroll. Vilka möjligheter och hinder upplever de med beröring i sin gärning som lärare? I ljusets av lärarens uppdrag presenteras i bakgrunden tidigare forskning om beröring och dess effekter på relationsskapande och kommunikation. Vidare avhandlas dess betydelse för neurologisk- och social utveckling samt kontextens betydelse för hur beröringen uppfattas. Forskningsansatsen är fenomenografisk med inledande observationer av pedagogers beröringsbeteende följt av fyra kvalitativa intervjuer.

Kuratorer inom hälso- och sjukvården har länge kämpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie är en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter då de genomför stödsamtal. Vidare är syftet att få en ökad förståelse om kuratorers praktik är mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad.