Sökresultat:
265 Uppsatser om Lärarens valfrihet - Sida 2 av 18
FörÀldrars val av förskoleform : en enkÀtundersökning av förÀldrars motiv
I dagens samhĂ€lle förvĂ€ntas mĂ€nniskor göra en mĂ€ngd val dĂ€r det finns möjlighet att vĂ€lja bland annat huslĂ€kare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Ăven inom förskolan rĂ„der denna valfrihet, dĂ€r förĂ€ldrar kan vĂ€lja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristĂ„ende förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mĂ„ngfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgĂ„ngspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka motiv förĂ€ldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform.
Anpassad undervisning för alla? : En studie utifrÄn fyra lÀrares erfarenheter om inkluderande undervisning för elever med autismspektrumstörning
Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.
Valfrihet - gymnasieskolans framtid? En enkÀtundersökning av lÀrares och elevers attityder till valfriheten i gymnasieskolan
Den största förÀndringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994.
Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lÀrare.
Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mÀta elevers och lÀrares attityder till valfriheten i skolan. Den bestÄr av ett antal pÄstÄenden som elever och lÀrare skall instÀmma i eller ta avstÄnd frÄn pÄ en femgradig skala. Vi valde att genomföra vÄr enkÀtundersökning pÄ totalt fem gymnasieskolor i tre skÄnska kommuner.
Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.
Friskolor pÄ marknaden för grundskolor : Medför en ökad valfrihet Àven bÀttre effektivitet pÄ marknaden?
Friskolor har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne. Det finns idag ca 6000 skolor i Sverige och friskolor berÀknas vara ca 10 procent av dessa. Genom friskolereformen Är 1992 infördes ett nytt system dÀr Skolverket bemyndigades att godkÀnna friskolor och kommuner blev dÄ Àven skyldiga att ge fristÄende alternativ ersÀttning för skolverksamhet. Kommuner har tidigare haft monopol pÄ marknaden och i 110 av Sveriges 290 kommuner sÄ finns det fortfarande inga friskolor etablerade. I mÄnga kommuner sÄ utmanas dock den monopolstÀllning som kommunen tidigare haft av fristÄende grundskolor, vilket ökar förÀldrars och barns valfrihet att sjÀlva vÀlja vilken skola som barnet ska placeras i.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar marknadsstrukturen för grundskolor, med Linköpings kommun som typfall.
En ensam f?rstel?rare som g?r skillnad. En aktionsstudie om elevintresse och delaktighet i naturvetenskaps l?rande p? mellanstadium
Syfte:
Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning.
Teori:
Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet.
Metod:
Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.
Valfrihet, likvÀrdighet eller kvalitet? : Legitimitet för att avveckla en skola
In a suburb of Stockholm, local polititians descide to close down an elemantary school. Because of its shortage of pupils, the polititians claim they can not guarantee the quality of the school and the public requreiments of equal education. The school-employed teachers and parents of the pupils are all unhapy with the descision, but first and foremost dissatisfaied with how the descision was communicated.Using qualitative methods; interviews and content analisys, this thesis aimes to determine how the involved parties, in regards to the termination of the school, view the concepts of freedom of choice, equal education and quality. Interviews have been made with decision-makers, employees of the school, the school leader, one civil servant and parents; all with the goal of understanding how the involved parties view the events leading to the termination of the school and what causes they see. Furthermore, the thesis analyses if and why the involved parties experience the decision as legitimate..
Kampen om utbildningen : - en studie av förÀldrars val av utbildning i ett demokratiperspektiv
Syfte med denna studie Àr att med utgÄngspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera förÀldrars val av utbildning för sina barn. Studien anvÀnder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebÀr att en kombination av de bÄda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkÀter och intervjuer.Resultatet visar att förÀldrars bakgrund pÄverkar valet av skola och att kunskapen angÄende skolval Àr differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola Àr förÀldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begrÀnsas av möjligheten att frÄngÄ nÀrhetsprincipen.
Valfrihetens komplexitet
Valfriheten har stÀndigt ökat i Sverige till exempel inför valet inför gymnasiet. Syftet med
detta examensarbete Àr att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare uppfattar valfriheten och vad de anser valfriheten medför för ungdomarna inför gymnasievalet. Vidare undersöks studie- och yrkesvÀgledarnas upplevelse av vad som krÀvs för att hantera valfriheten. Metoden som anvÀndes för att besvara frÄgorna var kvalitativ metod, dÀr studie- och yrkesvÀgledare intervjuades. Bakgrunden till undersökningen Àr att det finns forskning som visar att en stor valfrihet kan vara negativ och bidra till stress och Ängest.
Dialogisk undervisning i matematik - En kvalitativ studie om matematikl?rares tankar kring dialogisk undervisning och speciall?rares st?djande roll
Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars
syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och
hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem
att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk
undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och
spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering.
Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker
matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.
Valfrihetssystem inom Àldreomsorgen : Har Lagen Om Valfrihet betydelse för utvecklingen av svensk Àldreomsorg?
New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.
Valfrihet i tjÀnstesammanhang : en studie av Ryanair och dess resenÀrer
Ryanair Àr ett av de största europeiska flygbolagen och genomsyras av en tydlig kostnadsmedvetenhet för att kunna erbjuda sina kunder flygresor till lÀgsta möjliga pris. Vi ville undersöka vilken inverkan detta förhÄllningssÀtt hade pÄ kundbeteendet och huruvida kunderna pÄverkades av de valmöjligheter de har under bokningsprocessen. Vi ville Àven undersöka hur resenÀrerna upplevde tjÀnstekvaliteten hos företaget. För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ studie bland Ryanairs resenÀrer pÄ Skavsta flygplats i Nyköping.Till grund för vÄra empiriska resultat har vi utgÄtt frÄn bokningssystemet och anvÀnt den som bas för utformningen av enkÀten, för att kunna svara pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.I slutsatsen har vi kunnat konstatera att Ryanairs resenÀrer försöker att undvika extraavgifter och att en del kundgrupper Àr mer medvetna Àn andra och gör fler anstrÀngningar för att kunna resa billigt. Vi fann stöd för att det viktigaste var att flyget landade i tid vilket pÄvisar att Ryanair erbjuder sina kunder god tjÀnstekvalitet..
Valfrihet och andra vedermödor - en studie om valmöjligheter i dagens Àldreomsorg
Denna uppsats handlar om valfrihet och rÀttighet i de Àldres boendesituation. Vi har drivit en tes genom uppsatsarbetet, att det finns en diskrepans mellan olika delar och moment i boendefrÄgan. För att undersöka detta, har vi gjort en enkÀtundersökning angÄende Àldres uppfattning om utbudet inom Àldreomsorgen vad gÀller boende. Vi har tittat pÄ lagtexter och riktlinjer, historik och kulturella uppfattningar om rÀttigheter, samt annan forskning pÄ omrÄdet.Teorier vi tillÀmpat för att bÀttre förstÄ vilka mekanismer som hÀr kan vara verksamma, Àr Gerotranscendens, KASAM och Empowerment. Vi har ocksÄ funderat över begreppet Makt och vad det betyder i det hÀr sammanhanget.Vi tycker oss mÀrka att valsituationen i den bistÄndsbedömda boendesituationen för dagens Àldre inte Àr sÀrskilt stor.
Svensk skola i förÀndring - Àr detta slutet pÄ gemenskapen?
Denna uppsats Àr en idéanalys av den mediala debatten av friskolor i dag. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att förstÄ den uppsjö av debatter om friskolor som uppkommit de senaste Ären. Vi menar att media spelar en stor roll i skapandet av den bild svenska folket har av friskolor. VÄr utgÄngspunkt Àr att analysera hur skolans funktion och valfrihet diskuterats i media.Tomas Englund, professor i pedagogik menar att synen pÄ skolan har gÄtt frÄn att fokusera pÄ likvÀrdighet och jÀmlikhet, till profilering och individuell anpassning.SÄ vad sÀger politikerna? VÄr studie belyser att debatten om skolan Àr begrÀnsad utifrÄn vissa normer, exempelvis att friskolan ska finnas men samtidigt vara under stark statlig kontroll.
Att fÄ LOV att leva ? En undersökning om implementeringen av Lagen om Valfrihetssystem i Lerums Kommun
Lagen om Valfrihetssystem (LOV) trÀdde i kraft 1 januari 2009, och denna lagstiftning var tÀnkt att inom Àldreomsorgen förflytta makten till brukarna genom att lÄta dem vÀlja hemtjÀnstutförare utifrÄn sina egna kriterier. VÄrt syfte var att beskriva tillÀmpningen av LOV utifrÄn professionellas perspektiv i Lerums kommun. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade bistÄndshandlÀggare och utvecklingsledaren inom Àldreomsorgen i Lerums kommun, samt tvÄ av de privata utförarna i kommunen. Som bakgrund beskriver vi marknadstÀnket ? New Public Management, lagens utformning, kommunernas ansvar och den mediala bilden av privatiserad Àldreomsorg.
Vad s?ger l?rarna p? twitter? En diskursanalys om anledningarna bakom och utsikterna f?r l?rares politiska aktivism
Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen
f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste
decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats
av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att
anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens
implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess
implikationer.