Sök:

Sökresultat:

2878 Uppsatser om Lärarens uppdrag - Sida 22 av 192

Inte bara barnpassning ? en kvantitativ studie om förÀldrars syn pÄ förskolan och dess lÀroplan

BAKGRUND: En förutsÀttning för att barnet skall fÄ ut sÄ mycket som möjligt av sinförskoletid Àr att det finns ett fungerande samarbete mellan hem ochförskola. I vÄr bakgrund redogörs det för litteratur som till största delhandlar om samarbete mellan hem och förskola. I lÀroplanen stÄr detatt förÀldrar skall ges möjlighet att bli insatta i förskolans verksamhet.Vad har förskolan för roll i förÀldrars liv och vad tycker de att den Àrtill för? Ges det möjlighet för förÀldrarna att bli insatta i lÀroplanen?Vet förÀldrar att det handlar om sÄ mycket mer Àn bara barnpassning?SYFTE: Hur ser förÀldrar pÄ förskolans roll och dess uppdrag bÄde för sigsjÀlva och i samhÀllet?METOD: Undersökningen baseras pÄ enkÀter som lÀmnades ut till förÀldrarnapÄ tre olika förskoleavdelningar. Vi lÀmnade ut 100 stycken enkÀteroch fick tillbaka 57 stycken besvarade.

Vilken betydelse har den informella organisationen vid en verksamhetsförÀndring?

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Uppfattningar av specialpedagogens yrkesroll i f?rskolan. En kvalitativ intervjustudie om hur f?rskolepedagoger och specialpedagoger i f?rskolan uppfattar specialpedagogens yrkesroll i f?rskolan

Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.

I historia hÀnder mycket krig : En undersökning om hur 12-Äriga elever uttrycker sig om historia

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Att marknadsföra en Fotbollsklubb via Sociala Medier

FrÄgestÀllningar: Hur anvÀnder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhÄllande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför anvÀndandet eller icke-anvÀndandet av expertskatten för företagen?Syfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska multinationella företag anvÀnder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhÄllande till dess syfte.Metod: En tvÀrsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. PrimÀrdata samlades in med hjÀlp av intervjuer frÄn tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundÀrdata har Àven bidragit till undersökningen.Slutsatser: Vid de tillfÀllen dÄ företagen inte kan tillgodose sitt kÀrnkompetensbehov pÄ en lokal marknad Àr expatriering en metod att tillgÄ. Expatriering leder dÄ till en kunskapsförflyttning över de nationella grÀnserna.

MED KULTUR SOM VARUMÄRKE En studie om kulturens roll som tillvĂ€xtmotor i VĂ€stra Götaland

Under min praktik inom landstinget i VÀstra Götaland, VÀstra Götalandsregionen, och kulturutföraren Kultur i VÀst, sÄ blev jag involverad i hur arbetet med kultur som tillvÀxtmotor kan se ut. Kultur i VÀst Àr en av flertalet kulturutförare vars verksamhet Àgs av VÀstra Götalandregionen. Det finns Àven de organisationer och föreningar som agerar pÄ uppdrag av VÀstra Götalandsregionen genom samarbeten..

Kontaktperson ? en avlönad vÀn i behov av stöd?

Denna uppsats har sitt ursprung i att Kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna i Göteborg tog kontakt med institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. De hade en önskan om att nÄgra studenter skulle ta pÄ sig uppgiften att undersöka om deras stödinsatser i form av handledning, feedback och utbildning var tillrÀckliga. Vi tyckte att uppdraget var intressant dÄ vi alla tre har erfarenheter frÄn mÀnniskobehandlande organisationer och pÄ nÀra hÄll sett hur viktiga dessa mellanmÀnskliga relationer Àr. Vi har genomfört en kvantitativ studie och vÄr datainsamlingsmetod bestod i att skicka ut enkÀter till 112 kontaktpersoner inom kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna. Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka om kontaktpersonerna fÄr de verktyg i form av handledning, feedback och utbildning de behöver för att utföra sina uppdrag pÄ ett bra sÀtt.

"Vi fÄr bestÀmma vad vi ska leka - resten bestÀmmer fröknarna" : Barns egna röster om delaktighet och inflytande i förskolans lek

Delaktighet och inflytande Àr tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamhetenskall vila pÄ demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande överinnehÄll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförstÄelseför demokrati och syftet med denna undersökning Àr att pÄvisa hur barns uppfattningarav inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begrÀnsats tillatt titta nÀrmare pÄ den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det Àr barnens egnaröster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur vÀlbegreppen inflytande och delaktighet Àr förankrat hos barn i förskolan.

Framtidens ballastmarknad

I detta examensarbete har vi utfört en litteraturstudie med syfte att hitta hittills okÀnda eller kommande trender som kan komma att ha stor pÄverkan pÄ aktörerna inom ballastmarknaden i framtiden. Vi har funnit ett antal sÄdana trender. Vi har ocksÄ utformat en modell med vars hjÀlp den lÄngsiktiga tillgÄngen och efterfrÄgan av ballast inom en specifik region kan undersöks. Examensarbetet har utförts av Ola Larsson och Martin Ljungström vid LuleÄ tekniska universitet, avdelningen för Geoteknologi, BerganlÀggningsteknik pÄ uppdrag av byggföretaget Skanska..

Den HÄllbara Redovisningen : En jÀmförande studie av upprÀttandet bland B2B och B2C-företag

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Migrationsverket och bitrĂ€dena. Är de offentliga bitrĂ€dena sjĂ€lvstĂ€ndiga i asylprocessen?

Flyktingar som söker uppehÄllstillstÄnd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsÀttas för en ingripande tvÄngsÄtgÀrd i form av utvisning. PÄ grund av detta har asylsökande en lÄngtgÄende rÀtt till rÀttsligt bistÄnd i form av ett offentligt bitrÀde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det Àr Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och Àr dÀrför ocksÄ den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga bitrÀden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, dÀr Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har dÀrför Migrationsverket dubbla roller; bÄde som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga bitrÀde.

Specialpedagogen i förskolan : En kvalitativ undersökning om hur förskollÀrare ser pÄ specialpedagogens arbete i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med sitt pedagogiska uppdrag, som innebĂ€r att kunna möta alla de olika behov som kan finnas i barngrupper pĂ„ förskolan. Samt att ta reda pĂ„ vad specialpedagogen kan bidra med i det arbetet, för att utveckla verksamheterna till att passa alla de barn som vistas dĂ€r. Även hur rektorerna tycker att det specialpedagogiska arbetet pĂ„ förskolan ska fungera undersöks i studien. För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollĂ€rare och tvĂ„ rektorer. Den kvalitativa forskningen bygger pĂ„ individens egna uppfattningar om det fenomen som undersöks och det var just det som jag eftersökte för min studie.Mitt resultat visar pĂ„ de olika behov som förskollĂ€rarna ansĂ„g att det fanns pĂ„ förskolan dag och hur de arbetar för att möta dessa.

En fenomenologisk studie om hur gymnasieelever upplever könskategorierna pojkar och flickor i Àmnet idrott och hÀlsa

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Utveckling av databassystem för Sjölins Smide

Ett genomtÀnkt databassystem bestÄr av en vÀl utformad databas samt lÀttanvÀnt anvÀndargrÀnsnitt. Brister i dessa punkter kan orsaka irritation och illvilja mot anvÀndning av systemet. Syftet med detta uppdrag var att ÄtgÀrda dessa brister för vÄr uppdragsgivare och skrÀddarsy en lösning utifrÄn anvÀndarnas perspektiv. En webbaserad lösning valdes för att frÀmja mobilitet och tillgÀnglighet bland företagets anstÀllda. Resultatet blev ett system som bÀttre stödjer anvÀndarna i vardagliga arbetsuppgifter..

VÄrd pÄ plats eller hÀnvisning av patienten med annat transportsÀtt inom ett specifikt sjukvÄrdsomrÄde : en granskning av förekomsten av uppdrag dÀr patienten inte Äker med ambulans till vÄrdinrÀttning

SAMMANFATTNINGAmbulanssjukvÄrdens utveckling gÀllande medicinsk teknik och medicinsk kompetens har skapat möjlighet för ambulanssjuksköterskan att kunna vÄrda patienterna pÄ en mycket avancerad nivÄ. Samtidigt har möjlighet skapats att triagera, prioritera och styra patienterna mot rÀtt vÄrdinstans till skillnad frÄn tidigare dÄ alla ambulansuppdrag resulterade i ett besök pÄ en akutmottagning. Detta Àr en möjlighet som hanteras olika beroende pÄ var i Sverige ambulanssjuksköterskan arbetar.Syftet med studien var att belysa vÄrd pÄ plats i samband med ambulansuppdrag inom ett specifikt sjukvÄrdsomrÄde.Studien utgick frÄn en kvantitativ ansats och var en journalstudie dÀr ambulansjournaler granskades.Resultatet visar att det finns mÄnadsfluktuationer över ett helÄrsperspektiv men att dessa Àr smÄ och svÄrtolkade. Störst skillnad Àr det mellan november, 15,3 procent (n=489) och maj 11,6 procent (n=386). NÀr dygnsfördelningen av eftersökta uppdrag analyserades framkom det att natten (22.00?05.00) Àr den tid dÄ de flesta uppdragen relativt sett resulterar i att patienten inte transporteras vidare med ambulans.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->