Sök:

Sökresultat:

31037 Uppsatser om Lärarens syfte - Sida 18 av 2070

SjÀlvbestÀmmande och konflikten i södra Thailand

Resumé: Inte lÄngt ifrÄn strÀnderna dÀr mellan 400 000 och 500 000 svenskar spenderar sin semester varje Är pÄgÄr en konflikt som idag kÀnnetecknas av ett nÀrmast urskiljningslöst dödande. En konflikt som bara sedan 2004 har skördat över 4400 mÀnniskoliv och skadat betydligt fler. Konflikten stÄr mellan den thailÀndska staten och olika grupper vars krav varierar frÄn sjÀlvstÀndighet till olika former av sjÀlvstyre för de tre södra provinserna Pattani, Yala och Narathiwat, ett omrÄde ocksÄ kÀnt som Patani. Denna uppsats har som syfte att svara pÄ vad dessa grupper har för eventuell rÀtt till sjÀlvstÀndighet/sjÀlvstyre. För att kunna uppfylla detta syfte anvÀnds i uppsatsen den internationellrÀttsliga normen sjÀlvbestÀmmande..

Pedagogisk dokumentation i förskolan - en studie om förskolepedagogers syn pÄ pedagogisk dokumentation

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi ville försöka fÄ en förstÄelse av hur den pedagogiska dokumentationen kan anvÀndas i vardagen pÄ förskolan och hur den kan anvÀndas i utvecklande syfte för verksamheten. Vi vill Àven fÄ en bild av vilka möjligheter samt svÄrigheter pedagoger ser med pedagogisk dokumentation. VÄr förhoppning var att pedagogerna som vi intervjuade ville dela med sig av sina reflektioner och kÀnslor kring detta. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna vi intervjuat varit positivt instÀllda till arbetet med pedagogisk dokumentation. Det visar sig Àven i vÄr studie att det inte finns nÄgot specifikt sÀtt att arbeta med dokumentationen utan alla har olika synsÀtt pÄ det praktiska genomförandet..

Vad Àr lÀrarnas syfte med matematiklÀxor?

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lÀrare, som undervisar i de tidigare Ären, har med matematiklÀxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt sju lÀrares syften med matematiklÀxor och hur de relaterar lÀxorna till den övriga matematikundervisningen. LÀrarna Àr ansvariga för matematikundervisningen och undervisar frÄn Ärskurs ett upp till Ärskurs fem. Resultatet av studien Àr att alla lÀrarna valt att ge lÀxor och att syftet i huvudsak Àr att eleverna ska befÀsta kunskap. Vi har Àven kommit fram till att lÀrare som arbetar laborativt med sina elever Àven ger laborativ lÀxa och de som arbetar lÀroboksstyrt ger lÀxor tagna direkt frÄn lÀroboken..

KvÀvelÀckage inom TolÄngaÄns drÀneringsomrÄde : modellering och ÄtgÀrdssimulering

Under de senaste 300 Ären har jordbrukslandskapet i Sverige genomgÄtt stora förÀndringar. I början av 1900-talet introducerades konstgödslet och efter andra vÀrldskriget ökade gödslingen dramatiskt i syfte att maximera produktionen. Detta har lett till att överskottet av kvÀve har spolats ut i vattendragen. I detta arbete har stor vikt lagts vid att skapa en egen kvÀvemodell i syfte att simulera kvÀvelÀckaget frÄn jordbruksmarken i TolÄngaÄns drÀneringsomrÄde..

ETT SÄTT ATT TA HAND OM SJÄLVET I MYCKENHETENS TID : En socialpsykologisk studie om bildskapande och autonomi

Studiens syfte Àr att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förstÄelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte Àr ocksÄ att föra pÄ tal möjligheten att anvÀnda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv Àr Socialkonstruktionism och synen pÄ varandet och mÀnniskan Àr existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet Àr Symbolisk interaktionism. Teorier som anvÀnds rör SjÀlvets socialisation och uppbyggnad, samt sprÄket och bildskapande. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter.

Ramadans inverkan pÄ skolprestationen

Syftet med studien var att undersöka om utövandet av ramadan pÄverkar muslimska elevers prestation i skolan. Vi som blivande lÀrare ville med denna studie fÄ mer kunskap och erfarenhet kring ramadans inverkan pÄ elever med syfte att skapa ett positivare undervisningsklimat. Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och i nÀstan varje klass finns det elever med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. Det Àr viktigt i skolan att kunna anpassa och ge varje elev sÄ bra förutsÀttningar som möjligt. Detta uppnÄs, enligt undersökningen, bÀst genom förstÄelse för varje elevs kulturella och religiösa bakgrund.

Religionsundervisning i ett sekulariserat samhÀlle: en
studie av gymnasieelevers uppfattning om religion och
religiositet

Syftet med mitt examensarbete var att med tanke pÄ samhÀllets sekularisering undersöka gymnasieelevers uppfattning om religion och religiositet. De tvÄ övergripande frÄgorna jag sökte svar pÄ utifrÄn en mÀngd delfrÄgor var för det första hur eleverna beskriver sin uppfattning om religion som Àmne i skolan och för det andra hur eleverna uttrycker sin egen vÀrldsbild och religiositet. I bakgrunden beskriver jag begreppet sekularisering och hur det har pÄverkat vÄrt samhÀlle och dÀrmed Àven skolan. Jag redogör Àven för vad styrdokumenten samt författare till böcker inom religionsdidaktik anser Àr religionsÀmnets syfte och roll i dagens sekulariserade samhÀlle. För att uppfylla mitt syfte utförde jag en enkÀtundersökning bland gymnasieelever med frÄgor som pÄ olika sÀtt knöt an till mitt syfte och mina tvÄ övergripande frÄgor.

Arbetet med sÀrbegÄvade elever i skolan. : Med fokus mot specialpedagogik.

Syfte med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, i de tidigare Äldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnÀra texter. Vi har undersöka hur lÀrare vÀljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilket syfte lÀrare har nÀr de anvÀnder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger pÄ intervjuer som har genomförts med lÀrare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fÄtt. I resultatet kommer vi fram till att det bÄde finns möjligheter och en del hinder nÀr lÀrare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lÀrarens arbete.

Interpretation av dubbelgreppspassager i violarepertoar

Syfte: Syftet med detta arbete har varit att utveckla mig som interpret genom att skaffa mig en bredare kunskap om hur dubbelgrepp och ackord nyttjas inom olika epoker av klassisk konstmusik skriven för viola.FrÄgestÀllning: Kan kÀnnedom om dubbelgreppens (inklusive ackordspelets)musikaliska funktion, kompositörernas syfte med dem och de olika epokernas ideal för dubbelgreppsspel, hjÀlpa mig i mitt eget utförande och interpretation av dubbelgrepp?Metod: Min metod har varit att först vÀlja ut ett antal dubbelgreppspassager ifrÄn olika epoker inom klassisk konstmusik och sedan intervjua ett antal olika teoriprofessorer och musiker om hur dessa bör interpreteras. Slutligen har jag övat pÄ passagerna och gjort inspelningar av mina egna interpretationer av dessa..

VarumÀrkesutvidgning inom Corporate Identity - fördel eller nackdel utifrÄn ett företagsperspektiv

Problemformulering: Hur kan företag anvÀnda varumÀrken som vÀrdeskapare? Vi anvÀnder oss av Skanska och Skanska Nya Hem som exempel för att tydliggöra detta. Kan Skanska Nya Hem anvÀnda sig av varumÀrket Skanska pÄ ett sÄdant sÀtt att det skapar ett mervÀrde? Finns det nÄgra eventuella nackdelar med att anvÀnda namnet Skanska för Skanska Nya Hems sida? Syfte:VÄrt syfte Àr att genom teoretiska och empiriska studier utreda varumÀrket Skanska som vÀrdeskapare utifrÄn Skanska Nya Hems perspektiv. VÄrt syfte Àr Àven att pröva och utveckla teoribildningen.

Elektriska undervattenssignaturer : Àr de viktiga i en framtida marin?

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka behov av satsning pÄ reduktion avelektriska undervattenssignaturer som föreligger ur ett taktiskt perspektiv.Uppsatsen redovisar Àven bakgrunden till signaturerna samt vilka möjligheter som finns tillreduktion av desamma.En framtida hotbild innefattande minor och spaningssystem med sensorer avseendeelektriska signaturer stÀller nya och högre krav pÄ en fartygsplattform. Ett upptrÀdande inomramen för fredsbevarande operationer i kustnÀra omrÄden med en undervattensmiljö skildfrÄn den pÄ svenskt territorium stÀller krav pÄ möjlighet att mÀta och om möjligt justera enplattforms elektriska signaturer i syfte att reducera undervattenshotet, inte minst i sambandmed minröjningsoperationer.En genomlysning av brittisk och svensk marin doktrin görs i syfte att finna tecken pÄ attbehovet av signaturreducerande ÄtgÀrder Äterfinns i de dokument som tjÀnar som ledstjÀrnorför utnyttjande av marina stridskrafter i en nÀra framtid.Egenskyddet, samt sÀkerstÀllande av egna systems prestanda, kommer att krÀvalÄgsignaturupptrÀdande ur alla aspekter. För att kunna utnyttja framtida tekniskasignaturreducerande system i ett taktiskt syfte krÀvs en förhöjd utbildningsnivÄ hos densjögÄende personalen..

Utvecklande samtal i arbetslivet : - En studie om chefers och medarbetares syn pÄ medarbetarsamtal

Studiens frÀmsta syfte var att undersöka hur medarbetare och chefer pÄ ett större svenskt företag upplevde processen för medarbetarsamtal. Det aktuella företaget var verksamt inom detaljhandeln med enheter geografiskt utspridda över vÀrlden. För att uppnÄ studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer samt en granskning av företagets dokument innehÄllande riktlinjer för medarbetarsamtalsprocessen. Respondenterna bestod av fyra medarbetare och tre chefer, samtliga verksamma inom samma enhet. Valet av en kvalitativ metod gjordes mot bakgrund av studiens syfte och forskningsfrÄgor.

Fri vilja? En diskursanalys av fri vilja inom prostitutionsdebatten i Sverige

Prostitution har varit ett stÀndigt aktuellt Àmne sedan sexköpslagen kom 1999. Vi har velat undersöka vad diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten innebÀr. Vi har valt ut teman för att kunna analysera hur diskursen fri vilja framkommer i debatten. VÄrt syfte Àr att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska stÄndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder. Vi har genomfört en diskursanalys pÄ tre böcker, utvalda för att representera de olika poler vi anser oss se i debatten.

ErsÀttning och finansiella prestationer inom banken : En kvantitativ studie

Denna studie Àr en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersÀttningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgÄtt frÄn följande syfte:VÄrt syfte med studien Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan ledningens ersÀttning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vÄr problemstÀllning och vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av ersÀttningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmÄtt. Vi har valt prestationsmÄtt vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgÄngar) och multipelvÀrdering (P/E-tal och P/S-tal).I vÄrt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns nÄgot samband pÄ den beroende variabeln ur resultaten frÄn enkel regressionsanalys. Vi har anvÀnt Durbin-Watson:s vÀrdet i samtliga fall för att undersöka om det finns nÄgon eventuell autokorrelation. Vi har Àven anvÀnt konfidensintervallberÀkningar för att se om bankernas utbetalda ersÀttningar ligger inom konfidensintervallgrÀnserna.Vi har inte kunnat visa pÄ nÄgot samband i vÄr undersökning mellan ersÀttning och finansiella prestationsmÄtt.

Den urbana ekobyn : En fallstudie av det sociala livet i Understenshöjden

Studiens syfte var att undersöka anvÀndningen av personlighetstest respektive begÄvningstest hos svenska arbetsgivare, för att fÄ en förstÄelse till vilket syfte och vÀrde det anses tillföra hos svenska arbetsgivare. Samt inbringa förstÄelse till att personlighetstest i Sverige anvÀnds i större frekvens jÀmfört med begÄvningstest. Genom en enkÀtstudie och en semistrukturerad intervju framkom att det finns skÀl att tro att skillnaderna beror pÄ okunskap hos testanvÀndarna samt att organisationers urvalsmetoder kan vara svÄra att förÀndra. Det framkom Àven att det Àr möjligt att personlighet vÀrderas högre Àn vad begÄvning gör hos svenska arbetsgivare. Det medför att det Äterfinns skÀl att tro att kulturella faktorer har en större pÄverkan Àn vad tidigare forskning visat..

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->