I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare kan se ut i matematik- respektive språk-, läs- och skrivutveckling på en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bäst kan utnyttja de båda yrkesgruppernas komplementära kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer på lektioner där speciallärare och ämneslärare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallärare och ämneslärare i matematik och språk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallärare och ämneslärare. Till analys användes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad på arbetsplatsen samt Laviés teori om lärares olika inställning till samarbete. Resultatet visade att speciallärare och ämneslärare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet.

Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva innebörden och konsekvenserna av närståendesdelaktighet i vården ur både närståendes och sjuksköterskors perspektiv, samt hurbekräftelse kan användas i sjuksköterskans yrkesutövande för att närstående ska kännadelaktighet. I bakgrunden beskrivs närstående kort ur ett historiskt perspektiv, därtillpresenteras teorier kring individers roller i samhället. Som omvårdnadsteoretisk bakgrundvaldes begreppen delaktighet och bekräftelse. Elva vetenskapliga artiklar, som på olika sättknyter an till litteraturstudiens syfte, granskades och analyserades induktivt. Resultatetvisar att de närstående ville bli inbjudna till delaktighet i vården av patienten.

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som är relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrån grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien är att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass ändras beroende på om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs två kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen består även av en kvantitativ del, detta då en del av resultatet kommer redovisas i två stapeldiagram. Intervjuerna är valda att användas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhåller sig Vetenskapsrådets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjälp av observationer och intervjuer har kommit fram till.

Då humor spelar en stor roll i våra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhällsfenomen (Palmer, 2004), kändes det intressant för oss att belysa en medieform som har såväl humor som samhällspolitiska ämnen på agendan. I anknytning till vårt syfte och våra frågeställningar, vilka innefattar en jämförelse mellan två utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi använt oss av två teoretiska utgångspunkter; narrativ teori och samtalsanalys. Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgångspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vårt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori är Mishlers modell, innehåll och humor som berättarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera på struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har låtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vår studie, och vi har följt upp våra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen. Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur både narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjälp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vår analys.

Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för användandet av kunskap och forskning inom socialtjänsten. Detta görs i form av en kvalitativ intervjustudie av enhetschefer på några vuxenmottagningar i Stockholms kommun. De frågeställningar som legat till grund för studien är; a) vilka definitioner av kunskap och forskning som kan urskiljas, b) vilka faktorer som hindrar användningen av forskning/forskningsresultat samt c) på vilket sätt ledarskapet har betydelse för hur forskning och kunskap tillvaratas och används. För att besvara frågeställningarna gjordes ett maximerat strategiskt urval av intervjupersoner. Intervjuguiden utformades utifrån tre teman; kunskap, forskning och forskare; kunskapsutveckling och forskningsanvändning samt chefens betydelse.

Uppsatsen ?Mönster i elevernas skolvardag? behandlar hur elever på ett gymnasium använder skolans platser under rasterna, med fokus på fyra centrala begrepp: plats, roll, identitet och tidsgeografi. Utgångspunkten för uppsatsen är läroplanen för gymnasieskolan 2011 samt kursplanen för samhällskunskap 1b, vilket återknyts i det didaktiska undervisningsmaterialet. Vår uppsats är relevant, den ger kunskap kring hur eleverna uppfattar och använder skolans platser under rasterna. Informationen är betydelsefull dels för eleverna men även för lärarna eftersom den främjar gemenskap och motverkar utanförskap.

Arbetslivet förändras och detta leder till förändringar av organisering och struktur inom organisationer. För att möta behov av flexibilitet, effektivitet och konkurrenskraft har nya sätt att organisera resulterat i nya ramar och strukturer för arbete med personalfrågor.  Dessa nya sätt att organisera har lett fram till nya roller och ansvarsfördelningar.I denna studie var syftet att skapa förståelse för hur HR- funktionens utformning påverkar chefers arbetssituation. Studien undersökte chefers upplevelser av HR-stödet i relation till arbetssituationen inom en organisation där HR-stödet bygger på ett service center, en expertenhet och HR business partners ute i verksamheten. Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer med HR-medarbetare och chefer på Trafikverket.Studien visar att cheferna upplever ett tillfredställande HR-stöd från expertenheten och HR business partners. Samordningsproblem inom HR-funktionen ger dock effekter för både chefer och HR-medarbetare inom organisationen.

Fokus i studien ligger på terapeuters val av metod och synen på hästen som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrån personlighet och epistemologiska uppfattningar, är disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, användes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, väljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori.

Yrkeslärare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen så att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har också en pedagogisk roll för att kunna lära ut och undervisa i hantverket. Programmålen betonar aspekter som handlar om förmåga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslärarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte är att undersöka vilka kompetenser yrkeslärare i Hotell ? och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslärare.

Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar mångaområden i livet hos den som insjuknar. För att kunnabemästra sjukdomen används olika emotionella ochprobleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur patienten med reumatoid artritutvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapligaartiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visaratt utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.Sjukdomen kräver att individen anpassar sig inom livets allaområden. Familje-, arbets- och det sociala livets rollerpåverkas och anpassas för att individen ska kunna återtakontroll över livet och finna en mening med tillvaron.

Mellan åren 1996-2011 minskade befolkningen i mer än hälften av Sveriges kommuner. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur krympande kommuner hanterar sin negativa befolkningsutveckling i översiktsplanen. Vidare handlar syftet om att finna mönster och avvikelser i både de fall kommunerna innehar och inte innehar ett resonerande kring och ett angreppssätt (strategier och metoder) mot själva situationen.Totalt 23 stycken översiktsplaner har legat till grund för studien vilken bygger på en innehålls-analys utifrån undersökningskategorierna: nuläge, prognos och mål samt angreppssätt. Medhjälp av analysverktygen har kommunernas medvetenhet och angreppsätt, men även avsaknaden av dessa, försökts identifierats. Arbetet har även gjort en ansats till att belysa vad som egentligen är kommunernas huvudsakliga syfte med deras översiktsplaner.

Budget är i många företag den framåtblickande delen av ekonomistyrningen. Den utgör ofta den framtida planeringen och förmedlar vägen fram till de uppställda målen. Under senare tid har kritik riktats mot både det traditionella och ?moderna? budgetsynsättet. Vissa kritiker anser att problemen emellertid inte beror på budget i sig utan istället på det sätt som den används på.

Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om hur polisers yrkesidentitet påverkar interaktionen med ungdomar utifrån myndighetens målsättning att öka allmänhetens förtroende för Polisen. Detta görs genom att intervjua åtta Västerortspoliser för att undersöka hur de upplever sina möten med ungdomar och hur målsättningen om att skapa förtroende hanteras. Dessutom görs en mindre jämförelse mellan närpoliser och uttryckningspoliser. Det övergripande vetenskapliga perspektivet som undersökningen antar utgörs av symbolisk interaktionism som tillsammans med teorier om organisationskultur, yrkesidentitet, roller och förtroende bildar studiens teoretiska referensram. Utifrån resultatet konstateras att den övergripande rollen som polis, och den yrkesidentitet som skapas kring den, försvårar förtroendeskapandet.

Studiens innehåll: Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar undersköterskor att avancera till chefspositioner samt hur de som chefer upplever och hanterar sin yrkesroll. Studien omfattar chefer som tidigare arbetat som undersköterskor i samma eller i en verksamhet liknande den där de nu innehar en chefsposition. Följande frågeställningar har använts:? Vad motiverar individen att ta steget från undersköterska till chef? ? Hur används undersköterskekompetensen i chefsyrket?? Hur upplever och hanterar cheferna ledarollen?För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Empirin har samlats in genom intervjuer med sex chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen med för studien lämpliga bakgrunder.