Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som kock och kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång.Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

A1226Varumärket har under de senaste åren kommit att utgöra en av företagens viktigaste strategiska resurser. För att differentiera sig gentemot en allt hårdare konkurrens krävs en ständig förnyelse av marknadsföringen. Den svenska detaljhandelskedjan Hennes & Mauritz agerar på en marknad där varumärkesidentiteten har en stor betydelse för målgruppen. När företaget lanserade kollektionen Karl Lagerfeld for H&M lyckades de i varumärkesalliansen med designern Karl Lagerfeld kombinera två ytterligheter på marknaden hög prestige till ett lågt pris.Syftet med denna uppsats är att studera hur Hennes & Mauritz värderar sitt eget och Karl Lagerfelds varumärke samt vilka intentioner företaget haft med kampanjen Karl Lagerfeld for H&M .Den teoretiska referensram som används för att tolka studiens empiriska data inkluderar områden som co-branding och associationsbas-modellen. Dessa beskriver risker och möjligheter förknippade med varumärkesallianser, hur ingående samarbetet är mellan inblandade parter samt vilka emotionella faktorer som styr val av samarbetspartner och kundens varumärkesbild.

Syftet med denna uppsats är belysa, problematisera och skapa förståelse för hur pedagoger i förskolan arbetar för att stärka barns relationsskapande. Frågeställningarna som vi vill ha svara på är: hur arbetar pedagoger för att främja relationerna mellan barnen och hur kommer pedagogernas tolkning och förståelse av kamratsocialisation till uttryck i det konkreta arbetet. För att få svar på dessa frågor gjorde vi en kvalitativ undersökning med fokusgrupp och observationer som instrument. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt det sociokulturella perspektivet som betonar den interaktionistiska aspekten. Det innebär att samband mellan människan och hennes sociala värld studeras.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka moderna tendenser som påverkat kristendomsavsnitten i olika läromedel. Jag har valt att göra en kvalitativ läromedelsanalys där jag studerat olika teman. Avsikten har varit att sätta min kunskapsbakgrund i relation till mitt resultat samt att undersöka i vilken utsträckning läromedelsförfattarna tagit till sig intentionerna i läroplaner och kursplaner. Jag kan utifrån min undersökning se att de moderna tendenserna har fått en stor inverkan på kristendomsavsnitten, framförallt tendensen till ökad valmöjlighet ? allt från livsstil till moraliska ställningstaganden ? i kombination med en ökad frihet för individen.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.

This study views literary authors as brands and their books as products. The essay examines if different marketing activities will influence attitudes and intentions towards these brands, depending on how famous the author is and how much knowledge the consumer possess about the product category. The theory, which the hypotheses are based upon, mainly consists of research about culture, brands, attitudes and intentions. The study is quantitative and has an experimental design consisting of different written scenarios. These scenarios are based on background information about a fictive fiction author and type of marketing campaign.

Tanken bakom detta arbete var våra funderingar över hur demokratins grundläggande värden kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling i skolans värld. Dessa värden består av människors åsikter, aktning och respekt för andra samt förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Ett sätt för skolan att aktiv och medvetet påverka och stimulera eleverna i demokratiska värden är att låta dem få ett reellt inflytande för verksamheten i skolan. Med dessa grundtankar ville vi undersöka hur väl de demokratiska värdena är förankrade hos eleverna i årskurs 4-6. Vi valde att påbörja vår undersökning med enkäter för att få ett begrepp om var eleverna stod inom detta område. Utifrån våra enkätsvar sammanställde vi intervjufrågor för att kunna få en djupare insikt i elevernas tankar och synpunkter.

Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som kock och kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång.Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

Denna undersöknings syfte är att ta reda på hur musik/rytmik används i förskolan och hurpedagogernas förhållningssätt till musik präglar verksamheten. Jag vill även undersöka hur olikaarbetssätt används för att främja barns såväl musikaliska som språkliga utveckling utifrån enmusikpedagogiskt perspektiv. Här belyses språkets och musikens gemensamma rötter. Detteoretiska ramverket i undersökningen innefattas av musikens grundläggande betydelse förmänniskans utveckling och olika forskares syn på musik och deras värderingar utifrån deras skildametoder och synsätt. Undersökningen grundar sig i olika pedagogers förhållande till musik iförskolan med hänsyn till pedagogernas bakgrund och relation till musik.

Syftet med undersökningen är att se vilka kunskapssyner två aktuella läromedel förmedlar. Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökning där två olika läromedel i svenska för grundskolans senare år granskats och jämförts. Undersökningen visar att båda läromedlen bygger på en funktionalistisk språksyn, där språk och innehåll i sin praktiska användning utgör en helhet. Läromedlen skildrar också en kunskapssyn som bygger på att kunskap ska byggas utifrån elevernas tankar och reflektioner i dialogiska samspel och i funktionella sammanhang. Elever måste utgå från sin egen erfarenhetsvärld för att kunna tillgodogöra sig kunskapen och båda läromedlen betonar vikten av processen i skrivarbetet.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

SammanfattningNär informationssamhället avlöste det gamla industrisamhället krävdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En målstyrd läroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start läsåret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran är en av de centrala frågorna i Lpo94.Lpo 94 säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta på hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gäller det formella elevinflytandet på svenska grundskolor?Den här uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet på tre svenska grundskolor.

Syftet med denna studie är att få en insyn i förskollärares avsikter när det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och påverkan på, barns lek. De fyra frågeställningarna som ställdes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollärarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollärare, att vara med och påverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollärarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut på de olika avdelningarna? Den metod som använts för studien är kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollärare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollärarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. Förskollärarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och påverka inomhusmiljön då förskollärarna följde barnens intresse och behov.

BakgrundI den fria leken kommunicerar små barn med varandra genom olika kommunikationssätt. De förmedlar budskap och avsikter och det förutsätter att barn har en förståelse för andra barns sätt att kommunicera. Bland annat kommunicerar små barn med hjälp av verbal och icke verbal kommunikation. När yngre barn kommunicerar gör de det med hela sin kropp och uttrycker sina känslor och tankar med hjälp av kroppsspråk såsom beröring och imitation. Små barn använder även ord för att uttrycka det inre talet.SyfteStudiens syfte är att undersöka små barns kommunikation i den fria leken på förskolan.MetodI studien används observationer i form av löpande protokoll.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna uppfattar begreppet barns inflytande och hur de resonerar kring barns inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det är fortfarande oklart var och i vilka sammanhang barn ges inflytande och hur pedagogerna kan arbeta i förskolan på ett demokratiskt sätt.Som anställd inom förskoleverksamheten känner jag ofta osäkerhet när det gäller vissa situationer. Pedagogerna upplever att de har övergripande kunskaper om ett demokratiskt förhållningsätt emot barnen men saknar krokar att hänga kunskapen i, det vill säga konkreta förslag på hur man ska arbeta i möte med barnen.Begreppet barns inflytande är ett stort område i den reviderade läroplanen för förskolan, därför anser jag att pedagogerna bör öka medvetenheten om styrdokumentens intentioner angående detta. Det är viktigt att pedagogerna gör barnen medvetna om att de faktiskt har rätt till eget inflytande och möjlighet att påverka sin situation.Resultatet jag fick fram i min studie visar att det har skett en förändring och att pedagogerna idag är mer medvetna om att barn har rätt till inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Samtidigt, i min undersökning, har jag kommit fram till att pedagogerna anser att barn bör ha mindre inflytande när det gäller existentiella frågor som säkerhet och omsorg, som också är en stor del av förskolans verksamhet. .