Syftet med denna studie var att beskriva skillnaderna i sÀttet som lÀrandets innehÄll behandlas i matematik under tvÄ lektioner i Ärskurs 4 om ekvivalens, samt titta pÄ om det intentionella lÀrandeobjektet var förenligt med det iscensatta lÀrandeobjektet. Studien kommer Àven att titta pÄ ifall eleverna lÀrde det som var intentionen med lektionen samt vilken invarians och variation som skapas under lektionen. För att besvara dessa frÄgor anvÀnds learning study som en forskningsmetod i denna studie. Studien visar att grupp 1 inte erbjöds lika goda förutsÀttningar att erfara det som var intentionen med lektionen som grupp 2 gjorde. Resultatet visar ocksÄ att skillnaderna var vÀldigt smÄ mellan de bÄda grupperna, men att grupp 1 i stort sett endast hade förbÀttrat sig pÄ uppgiften de undervisades om under lektionen.

BAKGRUND: Vi har valt undersökningsomrÄde utifrÄn vÄrt intresse att finnapÄ vilket sÀtt barnen anvÀnder sig av matematiken inom vÄrinriktning och utbildning. Att matematiken Àr en viktig del Àr viredan införstÄdda med, men vi vill med denna studie undersökaomfattningen av anvÀndandet av matematiken bland barnen. DetÀr i den fria leken som barnen fÄr en möjlighet att anvÀnda sigoch utforska olika matematiska begrepp (Fröbel se Wallström1992, s.42).SYFTE: Syftet för vÄr studie Àr att undersöka om och i sÄ fall vilkenmatematik som förekommer i barns spontana/fria lek i förskolanoch förskoleklassen.METOD: Vi har anvÀnt oss av observationer som redskap och utfört enkvalitativ forskning kring vÄrt syfte. Undersökningen hargenomförts inom tvÄ olika Äldersgrupper en 1-3 Ärsgrupp medsexton barn och en förskoleklass med sexton barn.RESULTAT: Studien visar att det förekommer matematik i barnens dagligaverksamhet. De omrÄden som vÄr undersökning tydligt kunde sevar; Parbildning, Sortering, Rumsuppfattning och MatematisktsprÄk..

Vi har uppmÀrksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta kÀnner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och pÄverkar elevernas attityd till Àmnet matematik pÄ ett negativt sÀtt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förÀndrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vÄr undersökning..

Denna rapport Àr en del av ett sjÀlvstÀndigt arbete dÀr en barnbok med tillhörande aktiviteter har framstÀllts av tvÄ studenter med inriktning pÄ matematik. Syfte Àr att framstÀlla ett lÀttillgÀngligt pedagogiskt material för pedagogerna att arbeta med. Materialet ska vara konkret och föremÄlen till aktiviteterna i barnboken Àr material som oftast finns ute i verksamheterna eller i utemiljön. MÄlet Àr att barnboken ska vÀcka det matematiska intresset hos toddlarna (1-2 Äringar), (LÞkken, 2008). Anledningen till att materialet riktar sig till toddlarna Àr för att man bör introducera matematiken i tidig Älder.

BAKGRUND:Forskning visar att mÄnga elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 Ärs Älder. Hur kanlÀrare arbeta för att bibehÄlla och utveckla elevernas lust för Àmnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant dÄ vi snart Àr utbildade lÀrare. En av vÄra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos vÄra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ett antal lÀrare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med lÀrare, som sedan stÀrksmed elevenkÀter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lÀrarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning pÄverkar deras elevers lust till matematik..

AnvÀndandet av pekplattor i skolan och utvecklandet av sÄ kallade lÀromedelsapplikationer har ökat kraftigt de senaste Ären i Sverige. Trots det ökade anvÀndandet sÄ saknas det undersökningar i omrÄdet. För att undersöka omrÄdet har en fallstudie genomförts pÄ en specifik lÀromedelsapplikation i matematik för grundskolan. LÀromedelsapplikationen heter Parama Matte 1 och Àr baserad pÄ den svenska lÀroplanen i matematik. FrÄn ett interaktionsperspektiv undersöker studien hur en lÀromedelsapplikation kan designas i relation till hur den Àr utvecklad för att fungera som ett lÀromedelsverktyg.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupade kunskaper i vad som kan vara hinder i lÀrandesituationer i matematik hos de elever som bedöms ha svÄrigheter i Àmnet, samt hur nÄgra pedagoger anser att de kan anpassa sin undervisning för att möta dessa hinder utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr 11semistrukturerade intervjuer genomförts med matematiklÀrare, speciallÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar pedagogernas uppfattning av matematiksvÄrigheter samt vilka former av anpassningar som de gör. Pedagogerna har en samsyn kring att elevernas svÄrigheter beror pÄ en rad olika faktorer som visar pÄ framgÄngsrika respektive mindre framgÄngsrika arbetssÀtt som pÄverkar undervisningen för elever i matematiksvÄrigheter. Pedagogerna uttrycker att gruppens storlek har betydelse dÀr en mindre grupp ger dem mer möjlighet att se alla elever och elevernas behov.

Uppsatsen handlar om matematiksvÄrigheter/dyskalkyli. Dyskalkyli betyder att barn har problem med berÀkningar i matematik. En del elever har svÄrt att behÀrska matematik, vissa barn utvecklar dyskalkyli/dysmatematik senare i framtiden. Orsaker till dyskalkyli kan vara Àrftliga. BÄde de lÀrare och specialpedagoger som jag intervjuade ville kalla elevers svÄrigheter för matematiksvÄrighet eller dysmatematik.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning pÄverkar elevers lösningsförmÄga. I vÄr studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, dÀr vi tittade pÄ meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andrasprÄk och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkÀtform bestÄende av tio textuppgifter, som eleverna löste.Resultatet visar att det finns skillnader mellan de tvÄ elevgrupperna angÄende kontextens betydelse. För elever med svenska som andrasprÄk Àr stöd i kontexten en text som Àr inbÀddad i kontext, med icke elevnÀra ord, samma relationsord och med proportionella bilder.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger pÄ att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhÄllanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början pÄ att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar pÄ om det sker en skuldbelÀggning pÄ grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i sÄ fall fÄr bÀra skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrÄn klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och dÀrmed synliggörs glappet.

Utomhusmatematik Àr en god arbetsform vid inlÀrning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjÀlp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmÄga har förskollÀraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att dÀrmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka hur förskollÀrare pÄ olika förskolor förhÄller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ÀmnesomrÄdet och utomhusvistelsens pÄverkan pÄ barn. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr resultatet visar att förskollÀrare anser att utomhusmiljön Àr en god plats för stimulering av matematik.

Studien undersöker hur elevernas lÀrande i matematik pÄverkas av att undervisningen sker i utemiljön och riktar in sig pÄ arbetssÀtt, innehÄll och elevernas lÀrande. Litteraturen berör utomhuspedagogik, laborativ matematik och utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer gjordes med sex lÀrare som hade erfarenheter av att arbeta med utomhusmatematik och avgrÀnsades till att beröra skolÄr ett till och med fem. Huvuddragen i resultatet visar att lÀrarna anvÀnder andra arbetssÀtt vid utomhusmatematiken Àn vad de gör i klassrummet. Inomhus arbetar de med matematikböcker och laborativt, utomhus arbetar de endast med laborativa arbetssÀtt.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka om det gĂ„r att anvĂ€nda ett kommersiellt datorspel, SimCity 4, som lĂ€romedel i undervisningen. Vi ville ta reda pĂ„ vad i spelen som kan locka eleverna att lĂ€ra sig matematik och No, hur eleverna genom att spela SimCity kan fĂ„ ett helhetsperspektiv pĂ„ verkligheten och vilken roll pedagogen kan fĂ„ i elevers datorspelande. I undersökningen ingick 18 elever frĂ„n Ă„r 5 och 6. Eleverna fick i par spela SimCity i 1Âœ timme. DĂ€refter genomförde vi en kvalitativ intervju som tillsammans med observation gav oss det underlag vi behövde för att svara pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor.

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel/program ur ett elev- och lÀrarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar rörde hur digitala program som verktyg pÄverkade matematikundervisningen och hur elever och lÀrare sÄg pÄ att arbeta pÄ detta sÀtt. Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt Àr dÄlig pÄ att anvÀnda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument stÄr det tydligt att moderna verktyg ska anvÀndas i undervisningen. Vidare visar rapporter pÄ att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst rÀkning. Forskare menar att om man anvÀnder sig av digitala verktyg leder detta till samspel.

The purpose of this essay was to understand why the pupils of upper secondary school are unable to pass the Mathematics A level. As method, I chose interviews, since the personal and various experiences of the informants are very important for the validity of this essay.This study has shown that the students lack motivation and consider Matematics boring. They haven?t been able to fathom the connection between the subject and how it van be used in everyday life. If the pupils? are to pass their Mathematics A level, they need time, further recourses and teachers who are apt and attentive pedagogues.Additionally, the teachers need more knowledge when it comes to methodology and didactic styles..