Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.

BakgrundI avsnittet lyfts forskning och övrig litteratur om Ă€mnesomrĂ„dena matematik, bild och musik. Även lĂ€roplanens mĂ„l och Ă€mnesintegrering Ă€r centrala delar som beskrivs. Ämnesintegrering kan vara ett arbetssĂ€tt för pedagogerna att göra lĂ€randet i matematik lustfyllt och mer konkretför barn.SyfteSyftet med vĂ„r undersökning Ă€r att studera pĂ„ vilket sĂ€tt nĂ„gra pedagoger arbetar medmatematik integrerat i planerade musik- och bildaktiviteter i förskolan.FrĂ„gestĂ€llningVad lĂ€gger pedagogerna fokus pĂ„, nĂ€r det gĂ€ller matematiska begrepp, i musik- respektive bildaktiviteter?MetodEn kvalitativ metod med intervju och observation som redskap har anvĂ€nts. Valet av en kvalitativ metod gjordes för att kunna samla in data för att kunna besvara frĂ„gestĂ€llningar och vĂ„rt syfte.

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

Syftet med denna c-uppsats var att studera anvÀndningen av matematik i förskolan och undersöka vilka kontexter som pÄverkar pedagogerna att anvÀnda matematik i den dagliga verksamheten. I undersökningen besvarade 52 pedagoger frÄn fyra förskolor i en mellansvensk kommun enkÀter. En pedagog frÄn förskola, en förestÄndare samt en lÀrare i skolans tidiga Är deltog i intervju. Insamlad data analyserades mot teorin att det krÀvs att flera del-kontexter uppfylls för att nÄ en meningsfull innebörd i att anvÀnda matematiken i förskolan. Det visade sig att det som pÄverkade dessa pedagoger mest, vad gÀller att anvÀnda matematiken i vardagen, var kollegornas instÀllning till omrÄdet i frÄga samt kompetensutveckling inom detsamma.

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, Ă€mnesprov 2008 i Ă„k 9, visar att mer Ă€n en fjĂ€rdedel avelever som har ett annat modersmĂ„l Ă€n svenska inte nĂ„r mĂ„len i matematik. Hur kan elevermed annat modersmĂ„l Ă€n svenska nĂ„ framgĂ„ng och utvecklas i Ă€mnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att fĂ„ kunskaper om vilka arbetssĂ€tt det finns somförbĂ€ttrar inlĂ€rningen för elever med annat modersmĂ„l. Studien har utgĂ„tt frĂ„nBronfenbrenners teori som har fyra nivĂ„er, mikro-, meso-, exo- och makronivĂ„ och fokuseratpĂ„ elevens, hemmets, lĂ€rarens, skolans, arv/miljöns, sprĂ„kets och kulturens roll för framgĂ„ng.SYFTE:Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka framgĂ„ngsfaktorer lĂ€rare menar Ă€r viktiga för att elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska ska nĂ„ framgĂ„ng i Ă€mnet matematik.METOD:Åtta verksamma lĂ€rare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska har intervjuats. HĂ€lften av dessa lĂ€rare hade sjĂ€lva annat förstasprĂ„k Ă€nsvenska.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd lÀraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik frÄn styrdokument, lÀromedel och dess lÀrarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre lÀromedel har utförts. De tre lÀromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.

Genom min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptÀckte jag att matematikundervisningen huvudsakligen bestod av lÀrargenomgÄng och enskild rÀkning. Denna form av undervisning stÀmde inte med min bild av hur man skapar en bra lÀrandesituation för eleverna. Syftet med detta arbete har varit att hitta en undervisningsmetod som stÀmmer överens med min syn pÄ effektivt lÀrande. Jag fann cooperative learning som Àr en undervisningsmodell som bygger pÄ interaktion mellan elever och dÀr alla elever Àr beroende av varandra för att lyckas. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar ville jag se om cooperative learningmetoden STAD kunde förÀndra elevernas attityd till matematik samt vilken attityd eleverna hade till undervisningsmetoden.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dagens skola anvÀnder Àmnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och pÄ vilket sÀtt. I tidigare forskning undersöks Àven hur musik och matematik Àr kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som anvÀnds Àr bÄde enkÀter och intervjuer som bestÄr av frÄgor kring Àmnesintegrerad undervisning i dagens skola. BÄde enkÀterna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ skolor i samma kommun. EnkÀterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklÀrare i Ärskurs 1-3.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan matematikuppgifters utformning och elevernas förmÄga att lösa dem. Detta undersöks i Ärskurs 3. För att undersöka dessa samband har elever i Ärskurs 3 fÄtt lösa ett antal uppgifter pÄ ett test. Uppgifterna kommer ursprungligen frÄn nyare lÀromedel och Àr sedan omformulerade för att testa sambandet mellan uppgifternas utformning och elevernas förmÄga att lösa dem. Det har Àven undersökts hur pojkar, flickor, elever som Àr starka och medelstarka i matematik pÄverkas av uppgifters utformning och vad som fungerar som stöd i textuppgifter i matematik.Undersökningen visar att signalord inte har nÄgon betydelse för eleverna som gjort testen som helhet, oavsett kognitiv nivÄ.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om sagor har betydelse för den matematiska begreppsförstÄelsen hos yngre barn. Vid tidigare forskning kring sagornas betydelse för inlÀrningen har fokus legat pÄ svenska sprÄket till exempel i ordförstÄelse och som introduktion till lÀs- och skrivprocessen. Vi anser att man kan anvÀnda en saga till sÄ mycket mer och valde dÀrför att undersöka om man kan skapa matematisk begreppsförstÄelse utifrÄn en saga. Genom intervjuer med verksamma sago- och dramapedagoger har vi fÄtt en tydligare bild av sagans betydelse i förskolans verksamhet och vid inlÀrning. Vi genomförde observationer med tvÄ barngrupper dÀr vi arbetade med en kÀnd folksaga.

Rubriken till detta arbete kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, ?Att lyfta matematiken?. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förÀndra synen pÄ matematik och öka intresset för matematikÀmnet hos Sveriges elever. I betÀnkandet presenteras fyra huvudmÄl för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens vÀrde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhÀlle.

ABSTRAKTMatematiken bör vÀcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lÀra i de tidiga skolÄren fortfarande Àr stor, innehÄllet i matematikundervisningen Àr omvÀxlande och eleven fÄr aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolÄren.Syftet med arbetet Àr att undersöka hur och varför lÀrare anvÀnder laborativ matematik i skolans tidiga Är. Resultatet av studien grundar sig pÄ intervjuer och observationer av tre lÀrare som undervisar elever i Är 1-3. Samtliga lÀrare i studien arbetar laborativt i nÄgon omfattning.Undersökningen visar att lÀrarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förstÄelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation.