VÄrt syfte med detta arbete var att lÀra mer om infÀrgning som undervisningsmetod och hur detta pÄ verkar elevers motivation. Vi genomförde ett projekt med infÀrgning mellan matematik och byggÀmnet i tvÄ klasser pÄ Byggprogrammet. Meningen var att undersöka hur projektet pÄverkade elevernas motivation. Vi identifierade tre faktorer, kompetens, autonomi och anknytning, som grundlÀggande för motivation och undersökte detta med tvÄ stycken standardiserade enkÀter. PÄ grund av faktorer som inte ligger inom vÄr kontroll fick vi ett stort bortfall av undersökningspersoner och undersökningen uppvisar ingen signifikant skillnad..

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

I detta examensarbete inom lÀrarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssÀtt jÀmfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var pÄ barnen i Äldrarna 1-5 Är. Fyra förskolepedagoger frÄn de traditionella förskolorna och fyra frÄn de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt instÀllda till matematik och var medvetna om att det Àr viktigt att benÀmna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola.

Detta Àr en undersökning genomförd i tvÄ Ärskurs 1 klasser pÄ naturbruksprogrammet.Det som undersökts Àr vilka attityder som finns till Àmnet matematik, vad dessa attityder beror pÄ samt om det har skett nÄgon förÀndring av dem sedan eleven började pÄ gymnasiet. Om det skett nÄgon förÀndring har det undersökts vad detta beror pÄ.Undersökningen bestÄr av en enkÀtundersökning som efterföljts av nÄgra elevintervjuer. Sammantaget besvarade 43 elever enkÀten, sex av dessa blev sedan ocksÄ intervjuade.Resultatet visar att de flesta eleverna tycker att matematik Àr ett viktigt Àmne. De Àr inte lika överens om det Àr intressant och roligt. Eleverna tycker överlag att matematik Àr ett ganska svÄrt Àmne.Eleverna uppger att det som pÄverkat deras attityder mest Àr den matematiklÀrare som de har och att de kÀnner att svÄrighetsnivÄn Àr anpassad sÄ att de förstÄr och klarar av de uppgifter som de rÀknar.Mer Àn hÀlften av eleverna har blivit mer positiva till matematik sedan de började pÄ gymnasiet.

Denna rapport handlar om hur man som lÀrare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering pÄ laborativ matematik. Den riktar sig frÀmst mot gymnasiet men Àr Àven aktuell för bÄde för yngre och Àldre Äldrar. Rapporten behandlar lÀrares och elevers syn pÄ undervisning samt ger konkreta förslag pÄ hur sÄdan undervisning kan gÄ till. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr jag tagit kontakt med lÀrare som Àr kÀnda för att anvÀnda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Mitt syfte med examensarbetet var att fÄ fördjupade kunskaper om nÄgra lÀrares och rektorers syn pÄ nivÄgruppering för elever i svÄrigheter med matematik. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var; pÄ vilket sÀtt anser nÄgra lÀrare och rektorer att nivÄgruppering kan gynna/missgynna elever i svÄrigheter med matematik?Vad anser dessa lÀrare och rektorer vara viktigt att tÀnka pÄ som lÀrare vid nivÄgrupperad undervisning?Vilken syn pÄ lÀrande uttrycks av de intervjuade lÀrarna och rektorerna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ fallstudie dÀr jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som anvÀnde sig av nivÄgruppering har ett annat perspektiv Àn de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svÄrigheter med matematik ansÄgs missgynnas av nivÄgruppering.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om schackspelande kan höja elevers nivÄ i matematik och av den anledningen skulle kunna praktiseras under skoltid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om kopplingar mellan matematik och schack. Metoden som anvÀnds i föreliggande undersökning Àr semikvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare. Resultaten frÄn litteraturundersökningen antyder att schack frÀmjar matematiska förmÄgor. Resultaten frÄn lÀrarintervjuerna visar att lÀrarna kunde se en ökning av koncentrationsförmÄgan hos eleverna den termin de hade schack pÄ schemat. Till viss del kunde Àven en förbÀttring av sjÀlvförtroende och matematiska förmÄgor skönjas. Nyckelord: Matematik, schack, matematiska förmÄgor, koncentration, sjÀlvförtroende, skolÀmne..

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket Àr Àmnesövergripande undervisning inom skolÀmnena matematik och idrott och hÀlsa. DÀr idrotten ska ses som medlet för att nÄ fram till mÄlet som Àr matematiken. Det vill sÀga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg.Syftet med examensarbetet Àr att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikomrÄdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom Àmnet idrott och hÀlsa.Undersökningens data samlades in genom ett tillvÀgagÄngssÀtt som benÀmns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens tvÄ infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkÀt (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar bedömning i matematik och hur de tolkar begreppet bedömning för lÀrande. Vidare undersöks huruvida bedömning för lÀrande kan anvÀndas inom Àmnet matematik pÄ gymnasiet och hur detta pÄverkar elevers lÀrprocess. Resultatet grundar sig pÄ intervjuer med matematiklÀrare pÄ gymnasiet, och pekar pÄ att lÀrare har en diffus uppfattning kring begreppet bedömning för lÀrande. Vidare visar resultatet att bedömning för lÀrande anvÀnds, bÄde medvetet och omedvetet, i olika former inom matematikundervisningen. Framförallt Àr det feedback och konkretisering av mÄl som Àr Äterkommande och framstÄende komponenter i förhÄllande till bedömning för lÀrande.

I denna undersökning tar vi reda pĂ„ hur det gĂ„r att förbĂ€ttra lĂ€roböckernas presentation av begreppet derivata i matematik kurs C. Författare till fem olika matematikböcker intervjuades för att ta reda pĂ„ varför författarna valt det upplĂ€gg de har. Böckerna som avhandlas Ă€r: Matematik 3000, Matematik frĂ„n A till E, Liber Pyramid, RĂ€kna med Vux och Exponent. Även nio lĂ€rare som anvĂ€nder nĂ„gon av dessa böcker har intervjuats för att fĂ„ veta vad lĂ€rarna tycker om upplĂ€gget. Resultatet visade att det inte finns nĂ„got optimalt sĂ€tt att presentera derivatan som passar alla lĂ€rare.

En undersökning av en nÄgot ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikÀmnet vÀljer bort genom att inte lÀmna svar pÄ problemlösningsuppgifter av icke trivial natur..

Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik Àr och hur lÀrare arbetar med det frÄn förskola till Är 5. Syftet Àr Àven att undersöka vad styrdokumenten har att sÀga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglÀdje och hur det har förÀndrats. Vad Àr meningsfull matematik? Hur gör lÀrare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus pÄ meningsfull matematikinlÀrning? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. LÀrarna tolkade att meningsfull matematik var nÀr eleverna fick utgÄ ifrÄn sin egen kapacitet och kÀnna att de klarar av det.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra International Baccalaureate Diploma Programme (IB), med svenska SP och NV program. Detta görs genom att besvara frÄgan hur innehÄllen i matematikkurserna pÄ IB programmet skiljer sig frÄn matematikkurser som ges i de svenska programmen. Inte enbart innehÄllet i kurserna jÀmförs utan Àven timplanen granskas för att undersöka om arbetsbördan i programmen skiljer sig Ät. Den lÀttaste matematikkursen som undervisas i IB programmet, Mathematical Studies Àr mest lik de svenska Matematik A-C kurserna. Den andra IB kursen, Mathematical Methods tÀcker framförallt Matematik A-E kurserna medan den tredje kursen, Mathematics Higher Level stÀmmer bÀst överens med Matematik kurserna A-F och Matematik-diskret.

Med utgÄngspunkt i Doverborg och PramlingSamuelssons tre studier (1987, 1999, 2004) kring pedagogers synsÀtt pÄmatematikens roll i förskolan har detta examensarbete Àmnat ge svar pÄ hur dagensförskollÀrare ser pÄ matematiken i förskolan. För att inspirera till ett rikarematematikarbete har förskollÀrare som aktivt arbetar med matematik intervjuats. FörskollÀrarna i studien vittnar om att de undersenare Är tagit in mer matematik i förskolans verksamhet och att de arbetar mermedvetet med matematiken nu Àn vad de gjorde för ett par Är sedan.AntalsförstÄelsen var det innehÄllsbegrepp som angavs mest frekvent underintervjuerna liksom att barnen ska erfara och lÀra sig anvÀnda olika matematiskabegrepp. FörskollÀrarna menar att matematiken finns överallt och att det Àrviktigt att synliggöra och uppmÀrksamma matematiken för barnen. I dettaexamensarbete kan man se att matematiken sker reflekterat och den synliggörs pÄett bÀttre sÀtt jÀmfört med Doverborg och Pramling Samuelssons samtligastudier..

Forskning visar att elevers syn pÄ sina egna kunskaper, deras osÀkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan pÄverka motivationen och lÀrandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar dÀrför denna studie till att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka faktorer som kan pÄverka elevers motivation till Àmnet matematik. Studien syftar ocksÄ till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som pÄverkar elevers motivation till matematik i Ärskurs ett, Ärskurs tre och Ärskurs sex. Studien Àr kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i Ärskurs ett, fyra i Ärskurs tre och fyra i Ärskurs sex. Tre observationer har ocksÄ genomförts under en matematiklektion dÀr de intervjuade eleverna deltagit.