Begreppet ?palliativ? kommer från det latinska begreppet ?pallium? som betyder mantel och innebär lindrande vård istället för kurativ eller botande. Palliativ vård innebär inte enbart att ge stöd och omsorg till patienten utan även till de närstående. Omvårdnad av patienter som är döende kan vara psykiskt påfrestande och påverka sjuksköterskan både privat och i sin yrkesroll. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt slutskede.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med spotcheck i receptionen, med fokus på patientsäkerheten, dokumentation, den egna kompetensen, användandet av användarstöd samt hur de upplever arbetssituationen vid spotcheck. Spotcheck är en ny arbetsmetod för akutmottagningen på Akademiska Sjukhuset, men har använts på andra akutmottagningar i Sverige sedan en tid tillbaka.Sju sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalysmetod av Granheim och Lundman och resulterade i fem kategorier: patientsäkerhet, dokumentation, stöd, kompetens och arbetssituation. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde spotcheck som en bra och välfungerande metod som ökade patientsäkerheten. Sjuksköterskorna ansåg att dokumentationen borde vara kortfattad och bara innehålla fakta om sökorsaken.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utsträckning grundskolelärare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvärlden har ökat markant under de två senaste decennierna i Sverige. Utifrån tidigare forskning så menar lärare att orsakerna till detta återfinns i både områden som de har påverkningsgrad inom, samt områden där de inte har det. De mest psykosocialt påfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lärarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.

Denna studie gjordes för att ta reda på hur verksamma idrottslärare i Malmö ser på sin arbetssituation. De frågeställningar jag använde mig av var: Hur upplevs rollen som idrottslärare verksam i Malmö stad? Vilka intentioner har idrottsläraren med sin undervisning? Om möjligheten till förändring fanns vad skulle detta utgöra? Upplevs de socioekonomiska förutsättningarna i stadsdelen påverka arbetet? Anledningen till att jag har valt att utforska detta ämne är de olika arbetsförhållanden som noterats vid de olika skolor jag haft min verksamhetsförlagda tid. För att få en bra inblick i detta ämne har fem stycken kvalitativa intervjuer gjorts med lärare verksamma i Malmö stadsdelsområden med olika ekonomiska förutsättningar. Uppsatsen behandlar sedan resultatet med hermeneutisk tolkning, Theorells psykologiska kravmodell samt utifrån litteratur av Engström, som skrivit kring livsstil kopplat till idrott och motion.

Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner.

Syftet med studien var att utforska och bidra med förståelse av vad som kan främja motivation och lärande för verkstadsarbetare med speciellt fokus på arbetets utformning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och åtta verkstadsarbetare har intervjuats. Resultatet visade att arbetsrotation upplevdes kunna minska arbetsbelastningen hos individen och att arbetsrotation även kan skapa motivation och lärande när arbetssättet tillämpas. Det har även framkommit att det finns en viss risk att glömma delar i arbetsuppgifterna vid korta pass på de olika arbetsstationerna i verkstaden. Resultatet visade också att verkstadsarbetarna fick möjlighet att lära sig nya arbetsuppgifter och även bli befordrade.

Att hot och våld mot socialsekreterare förekommer är ett välkänt fenomen. Men hur benägenheten att anmäla det man utsätts för är däremot inte lika känt. Vi har för att öka kunskapen om deras arbetssituation valt att låta socialsekreterarna själva berätta hur de tänker kring att göra anmälningar samt vilken betydelse de ger dem och på så sätt få förklaringar till deras benägenhet att anmäla, vilket är syftet med studien.Uppsatsen är kvalitativ och baseras på intervjuer med åtta socialsekreterare och två chefer från två av Göteborgs stadsdelar. I studien ställde vi frågor om hur socialsekreterarna hanterar hot- och våldssituationer, vad de anser om uttrycket ?lite får man tåla? samt hur de kopplar anmälan till sin arbetsmiljö.

Frågeställning: Vilken uppfattning har bankanställda om begreppet whistleblowing och begreppets användning som metod för internrapportering?Hur tror bankanställda att deras arbetssituation kommer att påverkas av användandet av whistleblowing som internrapportering?Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelsen för anställdas uppfattning om begreppet whistleblowing och användandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten.Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anställda på tre olika banker. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod.Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska använda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte något om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De säger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera själva om det var möjligt.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anställer arbetstagare som därefter hyrs ut till kundföretag som strävar efter högre flexibilitet i schemaläggningen av arbete. Finns det ingen efterfrågan av arbete blir dessa anställda utan sysselsättning trots att de har anställning i ett bemanningsföretag. Syftet är att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anställda vad gäller arbetsförhållanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen är utförd som en flerfallsstudie byggd på intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och på så sätt också minska ohälsotalen. Ett antal forskares syn på stress har studerats för att få fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkätundersökning genomfördes för att mäta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. Vår utgångspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mättes i enkäten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

Bakgrund: Depression är en komplicerad sjukdom som kan medföra allvarliga problem. Symtom på depression kan variera, några av de vanligaste förekommande symtomen för en ungdom är irritation, håglöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter och skuldkänslor. Detta kan medföra att skolarbetet påverkas negativt och hela livssituationen. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet för att främja den psykiska hälsan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att stödja ungdomar i åldern 13-19 år med depression.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om skolkuratorer upplever att makt kommer till uttryck i det elevhälsoteam där de arbetar och i så fall på vilket sätt. Vidare har vi undersökt vad informanterna tror att det kan bero på samt vad det kan få för konsekvenser för socionomens arbete. Vi har genomfört kvalitativa enskilda intervjuer med fem skolkuratorer verksamma på fem olika grundskolor i Göteborg. Resultatet visade att makt kommer till uttryck i elevhälsoteam på två huvudsakliga sätt; som fast genom position och som vandrande mellan teammedlemmarna. Dessa två maktformer har vi valt att benämna som positionell makt och vandrande makt.

ABSTRAKTBakgrund:Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och är en av de största riskfaktorerna för suicid. Varje år dör ca 1400 personer i Sverige genom suicid. Sjuksköterskor upplever att suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha otillräcklig kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever det prehospitala mötet med en person som försökt, försöker eller hotar att begå suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta datan som samlats in genom induviduella, semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Shaken Baby Syndrom är en allvarlig form av barnmisshandel. Förekomsten är vanligare bland barn under ett år och barnets skrik anses vara den enskilt största orsaken. BVC-sjuksköterskorna har ett ansvar i att arbeta förebyggande mot Shaken Baby Syndrom. Att som BVC-sjuksköterska möta en familj där barnet utsatts för skakvåld väcker mycket känslor och ställer höga krav på professionalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta en familj, där barnet utsatts för Shaken Baby Syndrom.

Under de senaste åren har många sjuksköterskor uppmärksammat en mer pressadarbetssituation. Både arbetsmiljön och de höga krav som ställs idag på sjuksköterskorutgör en svårare möjlighet att kunna säkerställa patientens säkerhet, men också den egnahälsan. En obalans mellan uppgifter som ska utföras för en konstant tidsbrist kan geupphov till stress hos sjuksköterskor. Syftet med översikten var att beskrivasjuksköterskans upplevelse av stress på sin arbetsplats. Metoden är baserad på Fribergsmodell för litteraturöversikt.