Sök:

Sökresultat:

1781 Uppsatser om Läraren som forskare - Sida 66 av 119

Vilka stöd finns det för elever med ADHD i skolan? : What forms of support are available at school for pupils with ADHD?

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka stöd det finns för barn med ADHD i skolan. Studien bygger pÄ intervjuer med tvÄ klasslÀrare, en speciallÀrare, tvÄ rektorer samt en observation av en elev med diagnosen ADHD. Skolorna i undersökningen har varit en kommunal f-5 skola samt en f-9 friskola. För att belysa detta Àmne ur en ny synvinkel har jag valt att undersöka lÀrarnas erfarenheter av sambanden mellan sprÄkutveckling och ADHD. Intervjuerna visar att lÀrarna underströk att barn Àr olika och att man dÀrför mÄste arbeta utifrÄn den enskilde individen.

Att undervisa och utmana begÄvade barn i engelska

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur sprÄkbegÄvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke pÄ just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om bÄde begÄvning och sprÄkbegÄvning. HÀr presenteras vad som kÀnnetecknar ett begÄvat respektive sprÄkbegÄvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som Àr viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras Àven kopplingar till skolans styrdokument.I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lÀrare ser pÄ begÄvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frÄgestÀllningar: BegÄvade barn ? vilka Àr det? Vad behöver de begÄvade barnen? BegÄvade barn i engelskundervisningen ? hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begÄvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas sÄ att de begÄvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begÄvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter pÄ vad som Àr bÀst för de sprÄkbegÄvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbÀttras.I diskussionen framgÄr att resultatet av intervjustudien inte gÄr helt hand i hand med den forskning och litteratur som Àr relevant för studien.

KÀnnbara förÀndringar : En kvalitativ studie om sex ungdomars upplevelser och tankar kring att erhÄlla MST

Studiens syfte Àr att studera hur ungdomar som genomgÄtt Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser sÄledes ge en bild av och fÄ en djupare förstÄelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST Àr en öppenvÄrdsbehandling som vÀnder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar mÄnga gÄnger inte leder till önskvÀrda resultat. Metoden, som grundar sig pÄ systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar.

SÀkerhetsklimat inom PiteÄ kommun

För att sÀkerstÀlla att PiteÄ kommuns sÀkerhetspolicy och riktlinjer för sÀkerhetsarbetet efterföljs vill PiteÄ kommun undersöka det rÄdande sÀkerhetsklimatet bland de anstÀllda inom kommunen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur risker uppfattas bland de anstÀllda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan Äterkoppla till mÄlen i kommunens handlingsplan gÀllande sÀkerhetsarbetet. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes: Vilka riskkÀllor kan de anstÀllda identifiera inom sin egen verksamhet och Àr dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anstÀllda om policys, procedurer samt praktiskt sÀkerhetsarbete? Kan de anstÀlldas uppfattning om risk och sÀkerhet pÄverka kommunens lÄngsiktiga sÀkerhetsarbete? En enkÀtundersökning med 79 anstÀllda inom PiteÄ kommun utfördes med hjÀlp av ett enkÀtinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tillÀggsfrÄgor. Resultaten visar att PiteÄ kommun hade ett starkt sÀkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 vÀrde >3,30.

VÀlfÀrd hos frilevande hÀstar

Spritt över vÀrlden finns en mÀngd frilevande hÀstar av varierande storlek och ursprung, gemensamt för dem alla utom PrzewalskihÀstarna Àr att de Àr ferala. Ferala hÀstar hÀrstammar frÄn domesticerade hÀstar som av nÄgon anledning Äterförvildats. Vissa har rymt ur fÄngenskap, andra har slÀppts fria. Ytterligare andra anvÀnds som landskapsvÄrdare och Àr utplacerade av mÀnniskor i syfte att Äterskapa en naturtyp som inte lÀngre finns kvar. Hur vÀlfÀrden för dessa djur bör bedömas och hur mycket ansvar vi har för deras vÀlfÀrd varierar dock forskare emellan.

Var det vÀrt det?

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Universitetsstudenters utsatthet för cyberstalking och andra oönskade beteenden pÄ internet

Abstract.Stalking har varit ett fenomen som undersökts av forskare, men pÄ senare tid sÄ har cyberstalking fÄtt uppmÀrksamhet i forskarvÀrlden. Denna studie undersöker cyberstalking bland ett urval av svenska universitetsstudenter. Syftet med studien var att undersöka och redogöra för förekomst av cyberstalking och utsatthet för andra oönskade beteenden pÄ internet bland Mittuniversitetets studenter i Sundsvall. Studiens fokus var att beskriva och redogöra för universitetsstudenters utsatthet för oönskade beteenden online, att redogöra för de eventuella skillnader som kan finnas mellan de universitetsstudenter som har blivit utsatta för cyberstalking och de som blivit utsatta för enstaka oönskade beteenden pÄ internet, samt att beskriva och redogöra för de uppfattningar som finns kring utsattheten pÄ internet bland deltagarna, och pÄ vilka sÀtt dessa uppfattningar eventuellt skiljer sig Ät bland utsatta och icke- utsatta. Studien anvÀnde sig av en enkÀt som delades ut till studenterna och som dÀrefter lÄg till grund för studien.

Den sura glÀdjen

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

En studie om för- och nackdelar med externa ledamöter i smÄ och medelstora familjeföretags styrelser.

Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.

Tillbyggnad Nationalmuseum

Uppgiften, den givna. BestÄr i att utforma en tillbyggnad till Nationalmuseum frÄn Är 1866 belÀgen pÄ Blasieholmen. Den tÀnkta byggnaden Àr till för att komplettera Nationalmuseums verksamheter med ett program för bÄde publika och interna funktioner. Tillbyggnadens stora uppgift Àr att förse Nationalmuseum med det logistiska. DÀr konsten mottages och packas upp för att sedan transporteras vidare in i museets utstÀllningssalar, en stor vikt lÀggs vid att konstens vÀg in i byggnaden fÄr ej korsas av publika besökare.

Lyxfru som livsstil ? Hur den kvinnliga konsumenten identifierar sig med livsstilen

Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva samt analysera hur svenska kvinnliga konsumenter uppfattar och förhÄller sig till den presenterade livsstilen. Vidare Àr syftet med uppsatsen att ta fram en modell för analys av livsstil, med denna modell som verktyg kan vi analysera livsstil som presenteras via publicerade bilder i bloggar.Design och metod:Studien presenterar en kvalitativ analys, i form av en innehÄllsanalys samt fokusgruppsintervjuer. I det inledande stadiet identifieras bloggar samt talespersoner som uppfyller de kriterier som tagits fram för livsstilsbloggar. Sedan sorterades bloggbilderna i olika kategorier. Sedan kvantifieras bloggbilderna i respektive kategori för att sedan genom innehÄllsanalys analysera innehÄllet i de olika kategorierna.

TidsbegrÀnsad anstÀllning - En studie pÄ EG-rÀttens inverkan pÄ svensk arbetsrÀtt

Jag har valt att utreda förÀndringen av regleringar för tidsbegrÀnsat anstÀllda. Mot bak-grund av att detta Àr en grupp arbetstagare som vÀxer och som har ett sÀmre anstÀllnings-skydd Àn tillsvidareanstÀllda, anser jag att det Àr ett intressant omrÄde att undersöka. Eftersom Sverige numera följer direktiv frÄn EU Àr mitt syfte att analysera hur svensk arbetsrÀtt, med fokus pÄ visstidsanstÀllda, har pÄverkats av EG-rÀtten. FrÄgestÀllningen blir dÀrmed; pÄ vilket sÀtt har svenska lagar och regler för tidsbegrÀnsat anstÀllda reformerats under Sveriges medlemskap i EU och varför har det skett en förÀndring? För att besvara frÄgan har jag valt att göra en litteratur- och dokumentstudie.

Centralisering eller decentralisering? : en fallstudie hos företag X

Centralisering och decentralisering syftar till samordning mellan arbetskraften hos en organisation. Diskussionen kring de tvÄ begreppen har pÄgÄtt sedan forskare började skriva om organisationer.Begreppen har med tiden fÄttmÄnga olika innebörder.Företag X Àr intresserad kring frÄgan om att ha centraliserad eller decentraliserad innesÀljfunktion och logistikfunktion. Syftet med denna studie Àr att belysa faktorer i omgivningen som kan tala för centraliserad eller decentraliserad innesÀljfunktion och logistikfunktion pÄ företag X i Sverige. Avsikten med studien Àr ocksÄ att redogöra för vilka konsekvenser en centralisering eller en decentralisering kan medföra.Studien utgÄr frÄn kontingensteorin som menar att det mest effektiva sÀttet att organisera en organisation varierar vid olika situationer. En fallstudie har utförts hos företag X, dÀr semistrukturerade intervjuer genomförts med sju respondenter.

Arbetet med att motverka traditionella könsmönster : Pedagogers tolkning av förskolans lÀroplan Lpfö-98

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans lÀroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda pÄ vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jÀmstÀlldhet i förskolan. Dessutom har det pÄ senare tid pÄgÄtt en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebÀr.Forskning visar att pedagoger snarare förstÀrker Àn motverkar traditionella könsmönster och att det beror pÄ mÀnniskors egen tolkning av vad det innebÀr och att vi pÄverkas av vÄr förestÀllning om hur pojkar respektive flickor förvÀntas vara.

VÄrt uppdrag Àr att spegla verkligeheten. Cementera eller utmana?

Syftet med denna uppsats var att utreda vilken inverkan genusstrukturer har pÄ de konstnÀrliga valen hos en skÄdespelare samt hur skÄdespelare talar om genus i förhÄllande till sitt yrke. Begreppen genus och konstnÀrliga val behandlas och diskuteras för att klargöra vad som ska lÀsas in i begreppen vid slutdiskussionen.I det förberedande arbetet har jag gÄtt igenom nÄgra genusforskares forskningsarbeten om genusstrukturer. Framför allt har jag valt att framlÀgga genusforskare som i sina arbeten beskriver genus som performativt och sprÄket och talet som konstituerande för det sociala könet. SkÀlet till urvalet av forskare Àr att kunna göra jÀmförelser med hur sprÄket och talet hos en skÄdespelare och dess medarbetare formar skÄdespelarens gestaltningsval, pÄ ett bÄde medvetet och omedvetet plan. DÀrtill har jag gÄtt igenom Malmö operas jÀmstÀlldhetsplan för 2013-2015 och HSMs likabehandlingsplan frÄn 2012 och hur policydokument som dessa möter skÄdespelarnas och studenternas behov av formella och teoretiska jÀmstÀlldhetsverktyg.Jag har intervjuat fyra skÄdespelare pÄ Malmö opera och stÀllt frÄgor kring genus och olika skeden i repetitionsprocessen.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->