Sökresultat:
1794 Uppsatser om Läraren som forskare - Sida 48 av 120
"GÄ in pÄ bloggen sÄ fÄr du se ditt barn som gör ditten och datten" : en studie av bloggen som pedagogiskt verktyg
Flera forskare anser att bloggen Àr ett verktyg som har god pedagogisk potential i skolan (Clyde 2005; Ray 2006; Ward 2004). Syftet med studien ?GÄ in pÄ bloggen sÄ fÄr du se ditt barn som gör ditten och datten?- en studie av bloggen som pedagogiskt verktyg i skolan Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser anvÀnder sig av klassbloggar samt hur de resonerar kring anvÀndandet av bloggen i skolan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med lÀrare i Ystad kommun.
The Scientific Coach - Idrottsforskning i trÀnares vardag
Previous research has established coaches' important role in developing elite athletes (Durand, Bush, Thomson & Salmela 1996). Athlete enhancement and assisting athletes achieve ?peak performance? has been a major objective for elite coaches as well as sports scientists (Williams & Kendall, 2007) Despite this common goal, research also question whether sports scientists and the research they pursue really effects coaches knowledge and constitute a foundation for today and tomorrows athletic performances (Bishop 2008). This study examined elite coaches? needs and use of sport science research as well as the interaction between elite coaches and sport scientists. Following interviews of ten elite coaches, content analysis revealed that sport science is both a formal and informal resource of knowledge for coaches. Development of athletes is seen as the main objective of research retrieval and personal and/or direct contact with the sport scientist is considered to be the best way to assemble.
DET DRABBAR ANDRA, INTE MIG : En litteraturstudie om mÀnniskors upplevelser av att leva med HIV
Bakgrund: HIV Àr ett virus som försvagar immunsystemet successivt. PÄ 1980-talet kunde forskare konstatera att HIV fanns, dock hade vÄrden ingen kurativ behandling. Idag finns det bromsmediciner men det pÄverkar de drabbade; biverkningar, livsstilsförÀndringar, kÀnsla av lidande och oviss framtid. Beskedet om att ha smittats av HIV vÀcker kÀnslor och reaktioner. Upplevelsen av lidande i sjukdomen Àr stort eftersom HIV mÄnga gÄnger Àr ett tabubelagt samtalsÀmne.Syfte: Syftet var att belysa mÀnniskors upplevelser av att vara smittad av HIV.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ sex sjÀlvbiografier.
Fyra pedagogers skilda uppfattningar om utomhuspedagogik som fenomen
Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur nÄgra valda pedagoger förhÄller sig till utomhuspedagogik som en pedagogisk undervisningsmetod och diskutera dessa olika perspektiv av vad pedagogerna sÀger utifrÄn frÄgestÀllningarna i vÄrt syfte.Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till fyra utvalda pedagoger som besitter skilda kunskaper och erfarenheter av utomhuspedagogik.I litteraturstudien mötte vi begrepp som forskare och teoretiker förknippade med utomhuspedagogik. Begrepp som direktkontakterfarenhet, sinnlig erfarenhet, autentisk lÀrandemiljö.Resultatet ÄskÄdliggör att pedagogerna ser fler fördelar Àn nackdelar med utomhuspedagogik. NÄgra fördelar gÀllande utomhuspedagogiken framkom som mer rörelse i lÀrandet, bÀttre hÀlsa och att lÀra om objekt i sin verkliga miljö m.fl. En nackdel som flera av pedagogerna var överens om var personalbrist, tidsbristen gÀllande planering och de praktiska förberedelserna.Pedagogerna visade olika intresse för utomhuspedagogik men alla var överens om att det var en bra undervisningsmetod och nÄgra av dem ville gÀrna anvÀnda sig mer av det i sin undervisning i framtiden..
City i samverkan - en studie av strategiskt samarbete mellan kommun, fastighetsÀgare och detaljhandel
Problem: PÄ grund av stora pensionsavgÄngar kommer det inom de nÀrmsta Ären att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmÀrksammat att unga mÀnniskor i mindre utstrÀckning verkar vilja ta över denna roll. PÄ bankföretaget Nordea har likvÀl detta problem uppmÀrksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera ungas förestÀllningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer i kombination med en observation pÄ ett utvalt fallföretag.
TjÀnstemÀn eller arbetare : En kritisk diskursanalys av yrkesbeskrivningar pÄ Arbetsförmedlingens hemsida
Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ genusuppdraget i förskolan. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan Àr? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer pÄ fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrÄn informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra pÄverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansÄg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gÀllande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte Àr de enda och att alla Àr lika mycket vÀrda oberoende av könstillhörighet och att du Àr du och att du duger som du Àr var ett genom gÄende tema i resultatet.
Genetiska analyser av kroppsmÄtt hos hÀst
Det finns en stor variation av raser med olika form och storlek hos hÀstar. De olika hÀstraserna har förÀndrats genom Ären delvis pÄ grund av hÀstens olika anvÀndningsomrÄden. Idag anvÀnds hÀsten som fritidsaktivitet, inom sport med mera jÀmfört med förr dÄ den anvÀndes mest inom jordbruket eller för militÀra syften. HÀstens exteriör Àr av stor betydelse bÄde för hÀstens vÀlfÀrd och inom aveln för att bedöma förutsÀttningen att kunna prestera och lÄngsiktigt vara hÄllbara. Hos vissa raser har förÀndringen av kroppsformen skett oerhört snabbt orsakat av bland annat intensiv selektion.
Utvecklingsmöjligheter pÄ arbetsplatsen - Med fokus pÄ anstÀllningsbarhet och rörlighet
Denna studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlar synen pÄ utvecklingsmöjligheter i arbetet. Syftet var att undersöka hur en grupp yngre medarbetare, som har arbetat en lÀngre tid hos sin nuvarande arbetsgivare, ser pÄ sina utvecklingsmöjligheter i relation till anstÀllningstiden.Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av tre delar, dagens rörliga arbetsliv, utveckling i arbetet samt arbetsmotivation. Enligt flertalet forskare har dagens arbetsliv blivit mer individualistiskt, ett snabbare tempo och hÄrdare klimat gör att individer mÄste ta ett allt större ansvar över sin anstÀllningsbarhet och karriÀr. Arbetsgivaren bör i sin tur erbjuda yngre medarbetare exempelvis intressanta arbetsuppgifter, omvÀxling och personlig utveckling för att de ska upprÀtthÄlla en hög arbetsmotivation.Som metod för studien valdes en kvalitativ undersökning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex anstÀllda pÄ Trafikverket i Äldrarna 34-39 Är.
Samverkan mellan hem och skolan : Om och hur det kan frÀmja elevens lÀrande
Vi har under vÄra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola Àr viktigt. Samarbete kan underlÀttas genom att en god kontakt finns mellan lÀrare och förÀldrar. Vi har Àven förstÄtt att samarbete frÀmjar förstÄelse för elevens olika vÀrldar, genom att förÀldrars och lÀrares olika förstÄelse för samma barn knyts samman och dÀrmed kan elevens utveckling och lÀrande gynnas Àn mer. För att fÄ syn pÄ om och i sÄ fall hur samarbete kan stödja elevens lÀrande och utveckling har vi gjort en enkÀtundersökning samt lÀst vad forskare inom Àmnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter förÀldrarnas utbildningsnivÄ för att undersöka om skillnader och likheter upptrÀder med tanke pÄ denna aspekt.  VÄr undersökning visade att flertalet förÀldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att förÀldrarna anser att lÀraren oftast Àr tillgÀnglig och att förÀldrarna fÄr information frÄn skolan.
Hur ser elever pÄ Àmnet matematik? : En jÀmförelse mellan lÀrarstyrd och elevstyrd undervisning
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers reation till matematiken som Àmne i en lÀrarstyrd klass i Ärskurs Ätta samt en elevstyrd klass i Ärskurs Ätta och undersöka de skillnader som finns mellan de bÄda klasserna utifrÄn intresse och kunskap.Med hjÀlp av texter frÄn andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lÀrarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin bestÄr av enkÀter i form av pappershÀfte som tvÄ klasser i en Ärskurs Ätta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkÀt som en klass i Ärskurs Ätta i en lÀrarstyrd skola fick fylla i. DÀrefter har en jÀmförelse mellan dessa bÄda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgÄende positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansÄg matte vara roligt, ansÄg att de hade lÀtt för matte samt att deras betyg var högre jÀmfört med den lÀrarstyrda klassen. DÀremot verkar den lÀrarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshÀmtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lÀrarstyrt för att bÀttre tillÀgna sig kunskap..
Redovisning av humankapital : i de svenska bankerna mellan 1997-2005
Medarbetares kompetens gÄr inte att vÀrdesÀtta i kronor för företag men det finns andra sÀtt de kan redovisa sina medarbetare, ofta företagens största resurs. Denna uppsats handlar om hur humankapital redovisas i Ärsredovisningarna hos Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB för Ären 1997, 2001 och 2005. Vi undersöker dels om den regelstyrda redovisningen gÀllande humankapitalet finns med och dels vilka frivilliga upplysningar bankerna lÀmnar i respektive Ärsredovisning. De aktuella författare och forskare, vars publikationer, inom detta omrÄde vi har anvÀnt oss av har alla förslag pÄ olika mÄtt om hur humankapital kan redovisas. Dessa mÄtt och de som finns i gÀllande regelverk har vi sedan tillsammans med vÄr egen definition av humankapital omarbetat till en checklista för att ha som stöd i innehÄllsanalysen av Ärsredovisningarna.
Hur kan pedagoger hjÀlpa och stödja barn med ADHD?
Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan anvÀnda sig av, i undervisningen, nÀr det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat pÄ forskning om ADHD angÄende utgÄngspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgÄr frÄn ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, Àr att kritiskt granska forskning om Àmnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv Àr utgÄngspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgÄngspunkterna arv och/eller miljö pÄ bÀsta sÀtt. En litteraturstudie har anvÀnts som utgÄngspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om Àmnet.
FrÄn slöjdprocess till arbetsprocesser - forskare och slöjdlÀrares syn pÄ förÀndringen
I det hÀr examensarbetet har vi velat ta reda pÄ skillnaden mellan slöjdprocessen och arbetsprocesserna, som det numera heter i den nya lÀroplanen, Lgr11. I stort kan vi tycka att den nya kursplanen i slöjd inte skiljer sig sÄ vÀldigt mycket frÄn Lpo94, men att fokus har Àndrats frÄn att i princip hÀnga upp hela slöjdens arbete kring slöjdprocessen mot en mer generellt syn pÄ arbete i processform. Vad innebÀr det?
Vi har tagit kontakt med nyckelpersoner som suttit med och formulerat de ursprungliga utkasten till dagens text för kursplanen i slöjd, för ta reda pÄ hur de har tÀnkt och vad som var deras syfte. I intervjuer med dessa har vi fÄtt en tydligare bild.
konsten att bli en god lÀsare- har den fonologiska medvetenheten nÄgon betydelse
Abstract
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka sprÄkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god lÀsare. En god lÀsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av Ärskurs tre ha nÄtt upp till LUS punkt 15. Detta innebÀr att eleven lÀser flytande med en god förstÄelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill Àven undersöka om lÀsinlÀrningsmetoden har haft nÄgon pÄverkan för de elever som inte har goda sprÄkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i Àmnet visar att fonologisk medvetenhet Àr en viktig förutsÀttning för att bli en god lÀsare.
"Det Àr vÀldigt bra anpassat. Det Àr vÀl det som Àr det bÀsta." : Hur elever med rörelsehinder upplever sin skolgÄng i sÀrskild undervisningsgrupp
 Syftet med denna uppsats Àr att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvÄrigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebÀr svÄra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk trÀning pÄ olika sÀtt kan ha en positiv pÄverkan pÄ koncentrationsförmÄgan men det verkar rÄda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som Àr effektiv. För att besvara vÄrt syfte har vi med hjÀlp av enkÀter frÄgat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga under teoretiska lektioner. Vi har Àven intervjuat en speciallÀrare om hennes arbete och om hennes syn pÄ fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga.