Sökresultat:
1822 Uppsatser om Lärare som ledare - Sida 53 av 122
Delat ledarskap - en möjlig arbetsform för en scenkonstinstitution?
Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.
Popkollo-effekten : Unga musicerande tjejers erfarenheter innan, under och efter sommarmusikkollo
Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.
Ridsport ? En livsstil : Vad vill ridskolan lÀra barnen förutom att rida?
Syftet med studien Àr att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda pÄ vilka kunskaper och vÀrderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnÄ syftet har jag formulerat nedanstÄende frÄgestÀllningar.Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten?Vilka Àr de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gÀller etik, moral och empati?Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna?MetodFem ridsportledare i StockholmsomrÄdet kontaktades baserat pÄ vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom StockholmsomrÄdet. NÄgra större och nÄgra mindre avseende medlemsantal.
Konflikter: ett hot, en möjlighet eller rent av ett hÀlsotecken
Konflikter Àr idag ett normalt inslag i vÄra liv bÄde hemma, pÄ arbetet och
pÄ fritiden och anledningarna kan vara mÄnga. VÄrt förhÄllande till
konflikter Àr ofta dubbelbottnat. Vi bÄde skyggar för dem och vi dras till
dem.
Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation
till ledarskap i en kommunal organisation.
âą Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation?
⹠Vilka synsÀtt och tankegÄngar har ledare angÄende konflikt?
âą Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer?
De viktigaste som framkom Àr att ledarna behöver en förstÀrkt sjÀlvkÀnsla och
fortlöpande kunskaper angÄende konflikter.
Konflikter: ett hot, en möjlighet eller rent av ett hÀlsotecken
Konflikter Àr idag ett normalt inslag i vÄra liv bÄde hemma, pÄ arbetet och pÄ fritiden och anledningarna kan vara mÄnga. VÄrt förhÄllande till konflikter Àr ofta dubbelbottnat. Vi bÄde skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ? Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ? Vilka synsÀtt och tankegÄngar har ledare angÄende konflikt? ? Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom Àr att ledarna behöver en förstÀrkt sjÀlvkÀnsla och fortlöpande kunskaper angÄende konflikter.
Att mÀta psykologisk flexibilitet hos barn och ungdomar med lÄngvarig smÀrta - En pilotstudie
Under de senaste Ären har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hÄrdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna frÄn stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill sÀga att organisationer inom kultursektorn i allt större utstrÀckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fÄtt större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater Àr tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om Àndrade ekonomiska förhÄllanden. I och med de nya kraven pÄ kulturinstitutioner stÀller vi oss frÄgan om det i framtiden skulle underlÀtta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stÄ starkare och bÀttre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika pÄ ansvaret för verksamheten och som bÄda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael BrÀnnvall har vi studerat dagens ledarskap pÄ dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.
Medarbetares syn pÄ bra ledarskap
En ledare kan genom sitt ledarskap komma att pĂ„verka sina medarbetare bĂ„de positivt och negativt. Mot bakgrund av detta Ă€r det angelĂ€get att ledarskapet fungerar vĂ€l och utövas pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Syftet med denna intervjustudie var att identifiera vad som utgör ett bra ledarskap ur ett medarbetarperspektiv. Ăppna intervjuer genomfördes med tio stycken medarbetare pĂ„ ett företag inom data ? och telefonibranschen.
Hedersmord, feghetsmord, skammord? : En diskursteoretisk studie av massmedias debatt kring hedersrelaterat vÄld
Studiens syfte Àr att se hur debatten om hedersrelaterat vÄld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien Àr Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvÀllspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat vÄld har tvÄ övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förstÄelsemodell förklarar hedersvÄld som ett kulturellt fenomen som inte Àr jÀmförbart med andra former av manligt vÄld mot kvinnor.
Att lÀra sig relationskompetens och ledarkompetens : En studie av grundlÀrarutbildningens utbildningsplaner och kursplaner nÀr det gÀller relationskompetens och ledarkompetens
The main purpose of this essay is to investigate the legal position for employers concerning protection against what employees can express about one?s employer in social media.It may regard dissatisfaction concerning employment, tort or so-called whistleblowing. The spread through social media may be comprehensive and thus cause more damage to the employer.Employees within the public sector as well as in the private are protected by the liberty of speech, which is constitutional, even the protection of sources or the right to criticize can offer some protection. This gives the employees the possibility to widely express themselves in private social media as long as it can?t be classified as a violation, which per se is very rare.However, certain differences between the both sectors will be pointed out.There are still no constitutional rights regarding social media, but a grey area has emerged concerning the legal position.
Ljusprojektioner och rÀnder : om magiska ögonblick och skapandet av en gestaltningsmetod
Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.
Musikaliskt lÀrande : Musikers syn pÄ sitt musikaliska lÀrande
Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.
Ăst- och vĂ€stlĂŠstadianismen
Lars Levi LÊstadius (1800-1861) var en stor och viktig mÀnniska. Han Àr ihÄgkommen och mycket omskriven. LÊstadius var en aktiv nykterhetskÀmpe, botaniker och Àlskad prÀst. Utöver detta var han Àven den som grundade den mÀrkliga vÀckelsen omkring Är 1845 som Àn idag bÀr hans namn: lÊstadianismen. LÊstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne strÀnga man och lÀrde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv.
Manliga hjÀlteideal : En jÀmförande studie av amerikanska Comics och japansk Manga
Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.
Med drömmar som mÄl : BerÀttarteknik och kvinnoprojekt i Karin Boyes Astarte. En feministisk och narratologisk analys
Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.
Med drömmar som mÄl : BerÀttarteknik och kvinnoprojekt i Karin Boyes Astarte. En feministisk och narratologisk analys
Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.