I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Organisationer måste idag ha en förändringsberedskap för att ha möjlighet att hänga med i utvecklingen. I denna förändringsberedskap spelar organisationens medlemmar en stor roll, vilket gör att kommunikationen inom organisationen måste fungera och att visionen måste kunna motivera medarbetarna. Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt som chefer och ledning kommunicerar organisationens vision.Undersökningen baseras dels på litteraturstudier om ledarskap, kommunikation, visioner och kultur och dels på fallstudier, som gjordes utifrån intervjuer med ledare från olika sorters verksamheter. De fyra temana ledarskap, kommunikation, visioner och kultur visar sig alla påverka sättet organisationer kommunicerar visionen på. Undersökningens analys grundar sig på att fallstudierna diskuteras och analyseras utifrån teorin.I alla organisationer sker kommunikation hela tiden och med olika uttryck.

Kommunikation har en central roll i dagens samhälle, särskilt i våra skolor där det används för social interaktion, för att sprida information och för att befästa kunskap. Syftet med den här studien är att identifiera och definiera kommunikationen som äger rum i ämnena bild och engelska ? hur den går till väga vad som utmärker och skiljer kommunikationen åt mellan de båda ämnena. Den här studien innehåller en kvantitativ studie av GY11:s ämnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av åtta stycken intervjuer med lärare inom ämnena bild och engelska på gymnasial nivå i Växjö. Resultatet av den här studien visar på att definitionen av vad kommunikation är skiljer sig åt i de båda ämnesplanerna.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Att finna en allmän accepterad definition av vad ledarskap verkligen innebär, är väldigt komplext. Det finns många olika definitioner på vad ledarskap är inom ledarskapslitteraturer. Det flesta har en bild av vad ledarskap är och vad en ledare sysslar med, men kan inte exakt definiera vad det egentligen betyder att vara ledare.Vad är ett bra ledarskap enligt medarbetarna? Författarnas huvudfråga som beskriver uppsatsens innehåll.Syftet med uppsatsen är att undersöka samt analysera vad som utmärker och kännetecknar ett bra ledarskap. Författarna ska även undersöka hur medarbetarna upplever ledarskapet samt huruvida motivation och inspiration från ledarna skapar trivsel på medarbetarnas arbetsplats.Den undersökning som författarna valde att fokusera på var 15 djupa personliga intervjuer med medarbetarna på IKEA i Barkarby.

Studien syftar till att undersöka chefsrekryterares syn på egenskaper, vilka som kan anses önskvärda hos ledare och om dessa varierar i förhållande till situation. Vidare är vår avsikt att undersöka om synen på önskvärda ledaregenskaper varierar i relation till dåtid, nutid och framtid. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat chefsrekryterare på fem olika företag. I studien tillämpar vi teorier som innefattar ledaregenskaper, hur situationsfaktorer påverkar synen på önskvärda egenskaper hos ledare samt teorier som speglar ledarskapegenskaper i förändring. Genom en kristallisering av önskvärda egenskaper som behandlas i resultatet utarbetades en matris, bestående av fem huvudkategorier vilka tar upp samtliga egenskaper.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

SammanfattningKonsulter utbildar ledare inom ledarskap. Öppna ledarskapsutbildningar vänder sig främst till nyblivna ledare, vars kunskaper inom ämnet många gånger är vagt. Vad som tas upp i dessa utbildningar, formar ledare och därmed organisationer.Moderna företag behöver moderna ledare. Strömningar i samhället medför en ökad medvetenhet bland kunderna om organisationers image. Det är viktigt för dagens ledare att anpassa sig till det som sker i samhället.Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som påverkar utformningen av öppna ledarskapsutbildningar.

Utvecklingen av tekniken och den globalisering som skett har öppnat upp möjligheten till ledarskap på distans. Elektroniska kanaler har gjort det möjligt att utnyttja kompetens världen över. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur en personlig kontakt upprätthålls i ett distansförhållande mellan ledare och anställd. Studien ämnar undersöka hur ledaren agerar för att skapa motivation hos sina anställda och identifiera vilka kommunikationsbarriärer som finns.En fallstudie utfördes på Ericsson som är ett ledande företag inom kommunikationsteknik och har verksamhet i 180 länder. Deras slogan är "A World of Communication".

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

Den här uppsatsen undersöker utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet är att försöka förstå hur denna kan hjälpa individer att komma bort från kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni få ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fått fram visade att KRIS fungerar på så sätt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att våga lämna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ?stolt ledare? inom KRIS tycks dock ibland hindra individen från att ta steget mot en ny osäker identitet ute i samhället.

Denna rapport behandlar inställningar och tankar ledarskap och vad som kan förväntas av en ledare. Rapporten tar avstamp i en organisationsförändring på VIDA Vislanda AB där en underhållschef ska tillsättas. Genom teorier om effektivt ledarskap samt grupp- och organisationslära analyseras tio intervjuade medarbetares tankar kring ledarskap och förväntningar på den nya tjänsten. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på plats i Vislanda och frågorna som ställdes var halvstrukturerade och utgick utefter egenskaper och färdigheter som karaktäriserar ett effektivt ledarskap. Som komplement till intervjuerna genomfördes en enkätundersökning för att få svar på vilken typ av ledarfilosofi som efterfrågas av de anställda.