Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Att det föreligger ett problem kring bedömning i Idrott och HÀlsa Àr ett tidigare kÀnt problem. I denna studie tittar vi nÀrmare pÄ hur eleverna uppfattar och vÀrderar olika kunskaper med avseende pÄ teori och praktik i Idrott och HÀlsa. Det granskas Àven vad eleverna tror att lÀraren vÀrderar vid bedömning samt vad eleverna sjÀlva anser vÀrdefullt att lÀra sig i kursen. Undersökningen Àr gjord med en enkÀtstudie pÄ 187st gymnasieelever. Underlaget omfattar pÄ pojkar, flickor, elever som lÀser studieförberedande program, elever som lÀser yrkesförberedande program, elever som motionerar regelbundet och de som inte gör det.

I vÄr undersökning Skönlitteratur som en kunskapskÀlla i so-Àmnen kommer vi att beskriva hur pedagoger stÀller sig till anvÀndandet av skönlitteratur som en kunskapskÀlla i deras so-undervisning. Vidare beskriver vi hur pedagogerna tar tillvara de möjligheter och dessutom överkommer de svÄrigheter som kan uppkomma vid anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen. Syftet med vÄr undersökning Àr att ta del av hur skönlitteratur kan fungera som en kÀlla för att utveckla elevers kunskaper inom so-Àmnen. För att fÄ svar pÄ syftet med vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med 10 stycken pedagoger, verksamma i grundskolans tidiga Är. För att fÄ en variation i vÄrt resultat har vi medvetet valt pedagoger med varierande anvÀndningsgrad av skönlitteratur i sin so-undervisning.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Svensk polis genomför den största organisationsförÀndringen sedan förstatligandet av polisvÀsendet Är 1965. De 21 polismyndigheterna bildar den 1 januari 2015 en sammanhÄllen myndighet tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium. MÄlet med att ombilda myndigheterna till en Àr att stÀrka Polisens förmÄga att ingripa mot och utreda brott. Omorganiseringen Àr tÀnkt att leda till högre kvalitet, ökad effektivitet och ökad flexibilitet för svensk Polis. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Polisens omorganisering framstÀlls i centrala politiska dokument.

TrÀdgÄrdar Àr inte bara till för den visuella upplevelsen utan handlar Àven om den fysiska anvÀndningen. Det kulturella sÀttet att se pÄ trÀdgÄrd utvecklas över tid i Kalifornien. Först frÄn det medicinska, symboliska, meditativa och erfarenhetsmÀssiga studerandet frÄn missionstrÀdgÄrdarna, till det odlade och produktiva under kolonialtiden för att vidare bli en yta för nöje under tidiga delen av 1900-talet. Under efterkrigstiden blev det sedermera en plats dÀr familjens alla aktiviteter kom i fokus. Kalifornien kom att utvecklas i en aldrig tidigare skÄdad takt.

Uppsatsens syfte Àr att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vÄr uppfattning om kultur och sport i samhÀllet. Varför lÄter sport- och kulturjournalistik sÄ olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera tvÄ av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de tvÄ genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrÄn begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och lÄg samhÀllelig status. Uppsatsens slutsatser Àr att uppdelningen mellan sport och kultur hÄlls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur Àr skapade efter uttryckens olika samhÀlleliga status.

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Den hÀr uppsatsen behandlar TV-serien Planet Earth ur ett ideologikritiskt perspektiv. I uppsatsen utgÄr jag frÄn att Àven en naturdokumentÀr som Planet Earth Àr en subjektiv text vilken prÀglas av kulturella vÀrderingar och ideologiska intressen. Jag granskar hur man valt att presentera naturen och djurlivet, i syfte att klarlÀgga de vÀrderingar som serien speglar. Planet Earth följer vissa konventioner som finns för denna typ av produktion. Man anvÀnder sig av en berÀttande struktur som innebÀr fokus pÄ individuella karaktÀrer, tydliga hÀndelseförlopp och en applicering av gott och ont pÄ djuren.

Författaren utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida det existerar nÄgon skillnad i riskjusterade pekuniÀra prestationer mellan traditionella och »etiska« fonder pÄ den svenska fondmarknaden. Författaren kartlÀgger först den svenska fondmarknadens bestÄnd av »etiska« fonder. DÀrefter upprÀttar författaren en databas över samtliga de fonder pÄ den svenska fondmarknaden ? »etiska« sÄvÀl som traditionella ? som verkar inom de tvÄ klart avgrÀnsade investeringsuniversumen »Sverige« och »Global, mix bolag«. Till denna databas för författaren uppgifter om fondernas riskjusterade pekuniÀra prestationer, kvantifierade i de tre prestationsmÄtten SharpemÄtt, TreynormÄtt och JensenmÄtt samt baserade pÄ historiska data för den senaste treÄrsperioden.

Turismen Àr en av vÀrldens största och mest expansiva branscher. Intresset för kulturturism har ökat under de senaste Ärtiondena och turisternas efterfrÄgan pÄ upplevelser som involverar ursprungsfolk vÀxer. PÄ mÄnga hÄll i vÀrlden Àr det vÀsterlÀndska turistföretag som stÀller villkoren för hur denna kulturförmedling ska se ut. Detta medför att en stereotyp och missvisande bild av ursprungsfolk mÄnga gÄnger bibehÄlls, vilket fÄr negativa följder för ursprungsgrupperna. Andra följder av turismens expansion Àr exempelvis tvÄngsförflyttningar av ursprungsbefolkningar.

I den kvalitativa studien underso?ks vad som ligger till grund fo?r bedo?mning i fyra a?mnen inom gymnasieskolan. De a?mnen som underso?ks a?r teater, idrott- och ha?lsa, hotel- och restaurang samt tra?teknik. Intervjuer med la?rare visar att det la?ggs stor vikt vid bedo?mning av processen i den dagliga undervisningen, dvs.

Uppsatsens syfte och tema var att undersöka cykelrelaterat företagande utifrÄn ettschumpeterianskt synsÀtt. Metoden var longitudinell och materialet utgick bÄde frÄnuppgifter frÄn Sveriges Handelskalender 1889/90 ? 1965 och annan litteratur.Undersökningen följde Lennart Schöns referenscykel för historiska förlopp. Cykelnkunde kategoriseras som en konsumtionsvara i utvecklingsblocket för transporter.Materialet visade hur cykeln som innovation fick ett mycket snabbt spridningsförloppi Sverige. Den introducerades av nÄgra fÄ entreprenörer, som följdes av en hel svÀrmav tillverkare - imitatörer.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka lÀrares förestÀllningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhÄllningssÀtt till elever. De tvÄ frÄgestÀll-ningarna som anvÀnts har varit: uppfattar lÀrare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lÀrare till att genusmönster uppstÄr och/eller bestÄr?MetodStudien Àr kvalitativ och genomfördes i en lÄgstadieskola i Stockholmstrakten. TillvÀga-gÄngssÀttet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslÀ-rare, dels av en lÀrare i idrott och hÀlsa, fÄ fram hur lÀrares förestÀllningar om kön avspeglas i undervisningen. LÀrarna meddelades att observationen gÀllde deras förhÄllnings- och arbets-sÀtt, inte att det var ur ett genusperspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under Ären 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks Àven vilka argument de politiska agitatorerna anvÀnder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan ÄskÄdliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen pÄverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar pÄ en kvalitativ grund dÀr de artiklar som studerats valts ut utifrÄn en ÀmnesmÀssig relevans. Den hermeneutiska metoden har anvÀnts i studien för att kunna tolka det skriva pÄ en objektiv grund.