AbstractOne of the most common business models for agriculture is according to Lantbrukarnas Riksförbund (2010) that two or more agricultural companies merge and form a company together. To create strong owners and to be competitive there is a recognized need to create relationships between small firms according to Mazzarol , Mamouni Limnios and Reboud (2013). Oerleman and Assouline (2004) argues that it is possible to achieve success in agriculture by following certain strategic priorities.This paper examines why farmers choose to venture into collaboration and whether cooperation are linked to the strategies of the company. The paper also discusses the pros and cons of partnerships in agriculture. A qualitative comparative research design has been used to answer to the topics and we have interviewed respondents from four different agriculture companies, which have been active in some form of cooperation or collaboration.

I denna uppsats analyseras innebörden av brottsbalkens korruptionsbestÀmmelser 20 kap. 2 § om mutbrott, dvs. att för tjÀnsteutövningen ta emot, lÄta Ät sig utlova eller begÀra muta eller annan otillbörlig belöning, och 17 kap. 7 § om bestickning, dvs. att till arbets- eller uppdragstagare lÀmna, utlova eller erbjuda muta eller annan otillbörlig belöning.

Denna uppsats har som mĂ„l att undersöka hur begreppet slump har anvĂ€nts i olika typer av litteratur. Jag kommer fokusera pĂ„ sjĂ€lva begreppet, och inte fenomenet som sĂ„dant och anvĂ€nder mig dĂ€rför i denna uppsats av begreppshistoriska metoder och teorier.Slumpen berörs ofta i vĂ„r tid - bĂ„de i det talade sprĂ„ket och i litteraturen ? och begreppets anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€r ibland bredare ? eller smalare ? Ă€n dess egentliga mening, om det nu ens finns en sĂ„dan. Slump definieras i Nationalencyklopedin som ''inom sannolikhetsteorin benĂ€mning pĂ„ det oförutsĂ€gbara.'' Mitt intresse för Ă€mnet ligger i att identifiera olika historiska definitioner av samt olika syner pĂ„ slumpen. Även i vĂ„r tid betyder slumpen nĂ„got annat i matematisk mening Ă€n i folkmun.

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i hur lÀroböckerna bidrar till historiemedvetande och kÀllkritiskt tÀnkande hos gymnasieelever samt hur lÀroböckerna stÀmmer överens med rÄdande styrdokument. I undersökningen har en kvalitativ samt en komparativ metod anvÀnts. Teorin författarna utgÄtt ifrÄn i sin analys Àr de tre olika förhÄllningssÀtten att förstÄ omvÀrlden pÄ; som fakta, som mÀnsklig erfarenhet samt som generaliserbar teori. Analysen har gjorts i lÀroböcker under perioden 1968-2004 pÄ tre historiska hÀndelser: upptÀckterna, Karl XII och första vÀrldskriget. I sin undersökning har författarna kommit fram till att lÀroböckerna mer styrs av marknaden Àn av rÄdande styrdokument, att lÀroböckerna inte tillrÀckligt uppmuntrar till kÀllkritiskt tÀnkande samt att lÀroböckerna ger en ensidig blick av historia.

In school, pupils learn to critically relate to sources of various texts. In the course of time they also learn how to make references and cite properly. Yet, alarming reports show increasing cheating and plagiarism in colleges and universities. Plagiarism prevention services are used today in Swedish high schools. We are questioning how this relates to the sociocultural perspective and curriculum view of imitation as a natural part of the learning process, communication and language.Material from depth interviews, with four teachers in the school subject Swedish about their theoretical and practical approach to students' writing process and writing development are used to deal with the issues of this thesis.

BakgrundTeoretisk utgÄngspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltsÄ barnets tro pÄ sin egen förmÄga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar Àven upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser pÄ sig sjÀlv och sin för-mÄga.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollÀrare tror pÄverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som innebÀr att man vill ta reda pÄ nÄgons uppfatt-ning om ett visst Àmne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollÀrare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i vÄra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhÄllningssÀtt som nÄgot som pÄverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som pÄverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollÀ-rare Àr medvetna om att de pÄverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebÀr det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svÄrigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. DÀrför ingÄr en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström.

Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna. Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola. Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..

Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vÄrt förhÄllningssÀtt angÄende förÀldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har förÀldrasamverkan, olika former samt förutsÀttningar för en fungerande samverkan. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en kvalitativ studie dÀr sex skolor presenteras. Det som diskuteras Àr vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlÀttar vid kontakten med förÀldrarna, former som anvÀnds samt en jÀmförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lÀrarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god förÀldrasamverkan Àr frÀmst för elevernas skull, men mina kÀllor anser att bÄde elever, förÀldrar och skolans personal pÄverkas positivt.

Det som skapas idag Àr ett resultat av vad som tidigare skett. I den hÀr undersökningen problematiserar och resonerar jag kring samtidens kriterier till historiska traditioner inom möbeltapetseraryrket. PrimÀrt rör sig arbetet kring textila ytor och i detta fall möbelklÀdslar. Inledningsvis ges en kort bakgrund om inspiration och metod. Vidare följer undersökningens huvuddel dÀr bakgrunden, inspirationen och metoden flÀtas samman med hjÀlp av frÄgestÀllningen: Hur kan man arbeta med ytan inom möbeltapetsering pÄ fler sÀtt Àn vad man tidigare gjort och vidareutveckla arbetet med klÀdsel? Kan man ta tapetserarstilens tankar om dekoration/ytförÀndring till dagens ideal och i sÄ fall hur?Avslutningsvis redovisas resultatet i undersökningen dÀr metoden samt teknikproblematiken presenteras i form av ett antal slutprodukter.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

SAMMANFATTNINGSYFTESyftet med vÄr uppsats Àr att belysa hur viktigt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga ibeslut angÄende miljön i förskolan. Genom konkret inflytande pÄ miljön lÀr de sig attbli demokratiska medborgare.BAKGRUNDBakgrunden inleds med historiska aspekter dÀr vi tar upp hur förskolan grundadesoch hur synen pÄ barnen sÄg ut dÄ. LÀroplanen för förskolan tas upp som en vÀsentligdel. Tidigare forskning handlar mycket om att det Àr bra för barnen att vara delaktigai frÄgor om miljön som de vistas i. Sist i bakgrunden har vi med Vygoskijs teori om detmÀnskliga medvetandet och Deweys teori om skolan och samhÀllet.METODHÀr redovisar vi kvalitativa intervjuer som vi genomfört pÄ pedagoger och barn i tvÄförskolor.RESULTATStudien visar att barn och vuxna har olika tankar om barns inflytande.

Varje Ă„r producerar Hollywood flertalet filmer med utgĂ„ngspunkt i historien och dessa formar den allmĂ€nna uppfattningen om historiska hĂ€ndelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för mĂ„nga historielĂ€rare. Det Ă€r dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lĂ€rare har en pedagogisk tanke bakom att trycka pĂ„ Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielĂ€rares didaktiska syn pĂ„ att visa film i undervisningen utifrĂ„n frĂ„gorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielĂ€rare.

Arbetets syfte Ă€r att tydliggöra och lyfta fram vikten av rörelse för barnets motoriska utveckling och dess inverkan pĂ„ barnets inlĂ€rningsförmĂ„ga. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser idrottslĂ€rarna pĂ„ fördelningen av antalet undervisningstimmar i dagens skola? Är det sĂ„ att aktiva barn har lĂ€ttare för inlĂ€rning?StĂ€mmer det att ökad fysisk aktivitet: * leder till bĂ€ttre motorik? * ger piggare barn? * underlĂ€ttar skolprestationer? Arbete inleds med en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r jag presenterar historiska aspekter vad gĂ€ller idrotten och bakgrundsfakta till barnens motoriska utveckling. DĂ€r finns ocksĂ„ en presentation av undersökningar som visar pĂ„ motorikens betydelse för barnen dĂ„ det gĂ€ller inlĂ€rnig. Sedan följer min sammanstĂ€llning av de enkĂ€ter som idrottslĂ€rarna svarat pĂ„.

Sammanfattningsvis kan Ätagandena i uppsatsen kokas ned till följande: Dess syfte Àr att se till hur intermedialitet och bildsprÄklighet manifesterar sig i vinrecensionen samt hur dessa tvÄ fenomen interagerar i densamma. FrÄgan som söks besvaras Àr: Hur arbetar bildsprÄk för att uppnÄ god överföring mellan medier i en applicerad intermedialitet? Metoden för att besvara denna frÄga utgÄr ifrÄn en jÀmförelse mellan vinrecensionens sÀtt att kommunicera med sin lÀsare och idéer frÄn semiotiska kommunikationsmodeller angÄende hur betydelse överförs. Dessutom görs historiska utblickar angÄende intermedialitet och bildsprÄk i respektive kapitel, för att vinna hÀvd Ät definitionerna i uppsatsen. Samtliga moment utförs i semiotisk anda, med fokus pÄ sprÄk och pÄ de strukturer som styr sÄdana..