Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett Àrfinansierad i enlighet med pecking order teorin. I vÄr studieuppmÀrksammar vi Àven tecken pÄ en riskkapitalbrist inomCleanTech-branschen. Bristen beror till stor del pÄinformationsasymmetri, men Àven den i allmÀnhet högaaffÀrsrisken och den lÄnga investeringshorisonten. Vi framhÄllergenom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gapinom CleanTech-branschen. VÄr analys visar Àven attkapitalbehovet inom CleanTech-branschen Àr mycket stort ochatt Sverige har goda tillvÀxtmöjligheter inom CleanTech, menför att realisera dessa krÀvs en vÀl fungerande hemmamarknad..

Examensarbetet SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hÄllbart stadsbyggande Àr och vad det kan innebÀra för landskapet som ligger strax utanför staden. SkÀrva Àr en sÄdan plats som ligger nÀra bÄde Karlskrona och NÀttraby. Det gÄr att se en trend i att mÄnga flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagslÀget omrÄden som Verkö, Bastasjö, SkillingenÀs och SkÀrva by dÀr det byggs nytt. MÀnniskor vill ha nÀrheten till naturen, men ÀndÄ jobbar fÄ av dem som bor pÄ landsbygden med traditionellt jordbruk.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 ? 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning frÄn SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig frÀmst pÄ statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillvÀxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. HÀr kan nÀmnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, Äterinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den Ärliga reala totalavkastningen pÄ 6,6 procent under perioden 1919 ? 2003.Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som vÀrderingsmÄtt studerats.

Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Det finns flera olika möjligheter till prissÀttning. Det finns inte en enda teoretiskt korrekt eller allmÀnt accepterad metod. Vad Àr anledningen till att anvÀnda olika prissÀttningsmetoder och vilken metod Àr vanligast hos företag? Har det skett förÀndringar över tiden nÀr det gÀller val av prismetod? Det finns Àven olika motiv till att införa internprissÀttning i ett företag. Vad anser ekonomer, pÄ företag verksamma i Sverige, vara det viktigaste motivet? Lyckas internprissystemet oftast uppfylla sitt syfte eller vilka negativa effekter kan uppstÄ?Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera företags internprissystem samt att diskutera dels motiv till att införa internpriser och dels ÄtgÀrder för att undvika negativa effekter.

Det finns flera olika möjligheter till prissÀttning. Det finns inte en enda teoretiskt korrekt eller allmÀnt accepterad metod. Vad Àr anledningen till att anvÀnda olika prissÀttningsmetoder och vilken metod Àr vanligast hos företag? Har det skett förÀndringar över tiden nÀr det gÀller val av prismetod? Det finns Àven olika motiv till att införa internprissÀttning i ett företag. Vad anser ekonomer, pÄ företag verksamma i Sverige, vara det viktigaste motivet? Lyckas internprissystemet oftast uppfylla sitt syfte eller vilka negativa effekter kan uppstÄ?Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera företags internprissystem samt att diskutera dels motiv till att införa internpriser och dels ÄtgÀrder för att undvika negativa effekter.

Den svenska bistÄndspolitiken utformades pÄ 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har Ätskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för bistÄndspolitiken. Den hÀr studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska bistÄndspolitiken har förÀndrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som bistÄndspolitiken bygger pÄ. En slutsats jag har dragit Àr att flera av de grundlÀggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 Äterfinns i dagens bistÄndspolitik..

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebÀr att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultatrÀkningen. I författningen regleras ej vilken vÀrderingsmodell som skall anvÀndas vid vÀrderingen av optionerna. PÄ grund av detta kan redovisningen pÄverkas pÄ olika vis beroende pÄ vilken optionsvÀrderingsmodell som anvÀnds av bolaget. Uppsatsens syfte Àr att faststÀlla vilka effekter olika optionsvÀrderingsmodeller har pÄ bolagens vÀrdering av personaloptioner och Àven beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden Àr teoretiskt korrekta.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa Àr en lÀromedelsanalys av lÀroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte pÄ att granska om de utvalda lÀroböckerna genom aktörperspektiv förklarar mÀnniskans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning kring lÀromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att lÀroböckerna tenderar att skrivas som stÀngda berÀttelser dÀr aktörerna framstÀlls som enskild isolerad fakta, vilket gör det svÄrt för lÀsaren att utvinna kvalificerade kunskaper frÄn den fakta som lÀroböckerna erbjuder..