Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för utvecklingen av den fonologiska medvetenheten i förskoleklassen. Studien baseras på material från kartläggningar av elever, enkätsvar från vårdnadshavare och intervjuer med förskollärare. Det deltog 53 elever, deras vårdnadshavare och fyra förskollärare. De fyra skolorna som deltog kommer från två kommuner. Kartläggningarna och enkäterna utgjorde en kvantitativ del och intervjuerna blev ett kvalitativt komplement till resultatet. Resultatet visar att det generellt har skett en ökning under de sex månaderna mellan kartläggningarna när det gäller den språkliga och fonologiska förmågan hos eleverna i undersökningen.

Denna studie följer elever som deltar i bänkinteraktion omkring matematik med sin lärare. Syftet med studien är att undersöka hur elever beskriver att få enskild hjälp som stöd för sitt lärande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstår i lärar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgångspunkt för hur matematiklärare och speciallärare kan tänka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och är gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bänkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efteråt och med egna ord berätta vad som hände och hur eleven hade tänkt i situationen. .

Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation..

I dagens samhälle finns det många ungdomar med utländsk bakgrund vilket leder till att utländska elever utgör en stor del av skolan, därav begreppet en mångkulturell skola. Detta ämne är aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lärare känner för mångkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger även en inblick på hur främlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lärare har intervjuats som underlag för resultatet.

SammanfattningVårt examensarbete i pedagogik handlar om kränkningar mellan lärare och elever på Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Syftet med studien var att finna när och hur kränkningar mellan lärare och elever förekommer, och i vilken utsträckning kränkningar förekommer.Metoden vi har valt att använda i studien är en fallstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning som både lärare och elever på skolan har besvarat. Tjugo lärare och åttioåtta elever har besvarat vår enkätundersökning. Frågorna handlade bland annat om:? Har du känt dig kränkt av någon lärare/elev någon gång?? Beskriv händelsen i ord.? Har du själv någon gång omedvetet och/eller medvetet kränkt någon lärare/elev?? Hur kan man förebygga kränkningar?Resultatet i vår undersökning visar att elever svarar ärligare än sina lärare då de ska reflektera över sig själva.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upptäcker, bemöter och arbetar medelever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien har gjorts på pedagoger i grundskolan åk. 1-9 i intervjuform enligt kvalitativ modell. Frågeställningarna som använts är knutna till strategier, pedagogperspektiv samt lärandeformer gällande elever med läs- och skrivsvårigheter..

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptäckandet av och arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar på två utvalda skolor. Vem är ansvarig för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver för att nå målen? En vinkling som tas med är lärarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillämpas i praktiken. Tre klasslärare och en speciallärare på två olika skolor har därför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut på deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. Då det numera i skollagen står om en ny form av stödinsatser, under benämningen extra anpassningar, tas lärarnas uppfattningar kring detta upp.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

Mitt examensarbete handlar om koncentrationssvårigheter. Att vara koncentrerad är inte det lättaste, under en hel dag måste eleven koncentrera sig på många olika saker. Eleven måste även lära sig att koppla bort vissa ljud och händelser för att kunna koncentrera sig på det den håller på med. Att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter behöver inte vara komplicerat, det handlar om att göra undervisningen mer enkel och konkret. Koncentrationssvårigheter kan bero på många olika faktorer som till exempel miljön runt omkring eleven eller rent biologiska orsaker.

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det påverkar elever och lärare, hur elever och lärare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar även hur matematikundervisningen påverkas av det klassrumsklimatet och hur lärare arbetar för att få fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet är inte en del av det här examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet påverkar elever och lärare, hur klassrumsklimatet påverkar det matematiska lärandet hos eleverna samt en jämförelse av elevers och lärares syn på klimatet i klassen.

Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmålslärare och elever upplever modersmålsundervisningen i den stad där vi valt att göra vår undersökning. Metoden som användes var intervjuer med tio elever och två lärare inom modersmålsundervisningen. Definieringen av modersmål var enligt lärarna språket man talar hemma. Modersmålslärarna upplevde sin arbetssituation som positiv. Modersmålslärarna och deras elever var överens om att det inte fanns några nackdelar med modersmålsundervisningen.

Matematik är ett ämne som många elever tycker är tråkigt och somliga är mindre aktiva på lektionerna. Eleverna är dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda läromedlet och det är ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte är att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning påverkar deras aktivitet och matematiska förståelse. I arbetet finns en sammanställning av forskning inom området samt en analys av ett arbete där elever i år 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat på en enkät i samband med laborationen. Arbetet har visat att vid en laboration där de flesta elever finner en utmaning upplever många elever att de arbetat mer aktivt än under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Styrdokumenten framhåller vikten av allas lika rätt till en likvärdig utbildning. På vilket sätt och i vilket sammanhang anges däremot inte. Det empiriska materialet har inhämtats genom en enkätundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenämnden samt gymnasienämnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svårigheter är det framträdandet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Alla gymnasieprogram har nu, på grund av samhällets ökade kunskapskrav, en bred teoretisk grund vilket har lett till att dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter är mer synliga i skolan. Enligt Lpf 94 ska lärare ge extra stöd till elever som behöver det och i undervisningen utgå ifrån elevernas skilda behov och erfarenheter. Syftet med arbetet var att ta reda på hur gymnasielärare planerar och organiserar sin undervisning med tanke på elever med dyslexi då det finns en viss brist på forskning när det gäller dyslexi hos gymnasieelever. För att göra detta genomförde jag en enkätundersökning, svarsfrekvensen är dock inte så hög att det går att dra några allmängiltiga slutsatser. Vad som framkom av svaren är att de flesta gymnasielärare har inte fått någon större utbildning i ämnet dyslexi i sin lärarutbildning.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever på yrkesförberedande program använder sig av när de löser lineära ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig fråga har varit att se huruvida elever har tillägnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet är relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att många elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom är vanligt att elever på framförallt yrkesförberedande program saknar grundläggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjälp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien främst använder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.